一本道

Projektet pågår mellan 2026 och 2029 och leds av Erik Prytz, biträdande professor i datavetenskap vid LiU. Målet är att kartlägga vilka arbetsmoment som är mest riskfyllda och om exoskelett kan minska belastningen.

– Det är en nyckelfråga som vi hoppas besvara med projektet! I första hand handlar det om att kartlägga arbetsmoment för att identifiera riskfyllda moment där exoskeletten har möjlighet att förhindra arbetsskador. Vi börjar med övningssammanhang, men senare även skarpa insatser om det verkar möjligt, säger Erik Prytz.

Räddningspersonalen med från start

För att tekniken ska fungera i praktiken är det avgörande att den testas i verkliga miljöer. Räddningstjänsten Storgöteborg är stödpartner i projektet och kommer att bidra med både

erfarenhet och kontakt med fler räddningstjänster i Sverige.

– Räddningspersonalen kommer finnas med hela tiden i projektet. Vi kommer inkludera personal i workshops och tester av exoskelett i övningssammanhang, berättar Erik Prytz.

Mer än bara nytta – acceptans är avgörande

Att tekniken fungerar är en sak, men att den accepteras och används i vardagen är en annan. Här spelar flera faktorer in.

– Tidigare forskning verkar tyda på att endast praktisk nytta, som minskad skaderisk eller ökad effektivitet, inte räcker. Tekniken måste fungera i den tänkta användningskontexten – med larmställ och annan utrustning – och vara lätt att ta på och av. Dessutom spelar känslan och upplevelsen stor roll, och det blir spännande att undersöka dessa faktorer vidare, säger Erik Prytz.

Fyra steg mot framtiden

Projektet genomförs i fyra steg: kravanalys, teknisk anpassning, kontrollerade tester och slutligen fälttester i realistiska insatser. Resultaten ska ge ett gediget underlag för framtida utveckling och eventuellt införande av exoskelett i räddningstjänsten.