一本道

25 maj 2026

Att upptäcka när små barn far illa är en av de största utmaningarna i arbetet med att skydda barn. Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar visar att barn i de granskade fallen inte fått det skydd de behövt. Barnafrid har pratat med Moa Mannheimer om vad rapporten visar.

Moa Mannheimer, Barnafrid. Foto: David Brohede Fotograf: David Brohede
Moa Mannheimer, Socialstyrelsen. Foto: David Brohede

Den senaste rapporten omfattar 氓ren 2024鈥2025 och redovisar 28 盲renden som r枚r 41 barn som d枚dats eller utsatts f枚r grov eller synnerligen grov misshandel. 脛ven fall av f枚rs枚k eller f枚rberedelse till mord ing氓r. I samtliga utredda 盲renden har Socialstyrelsen identifierat brister i samh盲llets skyddsn盲t.

Ett kommande webbinarium p氓 Barnafrid med Moa Mannheimer, utredare p氓 Socialstyrelsen och en av rapportf枚rfattarna, s盲tter fokus p氓 sm氓 barns utsatthet.

鈥 N盲r det handlar om grova brott mot barn 盲r det ofta ganska sm氓 barn, i f枚rskole氓ldern eller tidigt l氓gstadium, s盲ger Moa.

Sm氓 barn 盲r i h枚g grad beroende av vuxna i sin n盲rhet 鈥 b氓de i hemmet och i samh盲llet 鈥 samtidigt som de ofta saknar m枚jlighet eller f枚rm氓ga att sj盲lva ber盲tta om sin situation eller s枚ka hj盲lp.

鈥 Ju yngre du 盲r, desto mer beroende 盲r du av att andra ser din utsatthet.

Sv氓rt att uppt盲cka 鈥 och att agera i tid

Socialstyrelsens uppdrag handlar b氓de om att analysera allvarliga fall och att bidra till ett f枚rebyggande arbete.

鈥 Det handlar inte bara om att f枚rebygga de allra gr枚vsta brotten, utan om att generellt f氓nga upp barn i utsatta livssituationer, s盲ger Moa.

Att uppt盲cka n盲r sm氓 barn far illa 盲r en av de st枚rsta utmaningarna. I m氓nga fall har det funnits en oro redan innan det allvarliga brottet, samtidigt som familjen haft kontakt med flera samh盲llsakt枚rer. Sm氓 barns situation kan dessutom vara sv氓r att tolka. De saknar ofta b氓de spr氓k och referensramar f枚r att f枚rst氓 att det de uts盲tts f枚r 盲r fel.

鈥 Man f枚ds ju i den familjen och t盲nker att 鈥漵氓 h盲r ser det ut i alla familjer鈥, oavsett om det 盲r bra eller d氓liga saker som sker, s盲ger Moa.

Trots att signaler funnits leder oron inte alltid till 氓tg盲rder. I praktiken blir det ofta f枚r盲ldrarnas bild som f氓r stort utrymme.

鈥 Det 盲r l盲tt att t盲nka att 鈥漝et kanske har v盲nt鈥 eller 鈥漝et blir nog b盲ttre鈥. Men det 盲r mycket viktigare att agera tidigt.

Att agera tidigt kan ocks氓 g枚ra skillnad. I m氓nga fall kan det r盲cka med mindre insatser om de s盲tts in i tid.

Samverkan som inte alltid r盲cker

M氓nga av barnen och familjerna har haft kontakt med flera samh盲llsakt枚rer innan det allvarliga intr盲ffat, men utredningarna visar att samverkan inte alltid fungerar tillr盲ckligt v盲l.

鈥 Det fungerar ofta b盲ttre d盲r det finns fasta samverkansstrukturer, d盲r man tr盲ffas regelbundet och delar information, s盲ger Moa.

Att samverka handlar om att anv盲nda olika perspektiv f枚r att f枚rst氓 barnets situation. Att ta oro p氓 allvar 盲r centralt. Det kan handla om att lyfta sin oro med kollegor och att tillsammans f枚rs枚ka s盲tta ord p氓 det som v盲cker oro.

鈥 N盲r man b枚rjar beskriva sin oro och ser den ur n氓gon annans perspektiv blir det ofta l盲ttare att f枚rst氓 vad som brister i barnets situation, s盲ger Moa.

I intervjuer med yrkesverksamma i de utredda 盲rendena framkommer ocks氓 att m氓nga i efterhand 枚nskat ett t盲tare samarbete mellan olika akt枚rer, till exempel mellan f枚rskola, barnh盲lsov氓rd och socialtj盲nst. I vissa fall har uppf枚ljning saknats eller insatser inte genomf枚rts trots att flera akt枚rer varit involverade. Det kan handla om att ansvarsf枚rdelningen varit otydlig och att man utg氓tt fr氓n att n氓gon annan f枚r arbetet vidare.

Brister som 氓terkommer

Flera av bristerna har lyfts 盲ven i tidigare rapporter, bland annat bristande samverkan, sv氓righeter att f氓 en helhetsbild av barnets situation och att insatser inte f枚ljs upp.

鈥 Ska ett skyddsn盲t fungera m氓ste alla delar fungera i alla l盲gen. Det 盲r ett sv氓rt system att f氓 att h氓lla, s盲ger Moa.

Samtidigt handlar arbetet ofta om komplexa situationer d盲r l枚sningar beh枚ver anpassas efter varje familjs situation.

En avg枚rande roll f枚r yrkesverksamma som m枚ter barn

F枚r de professioner som m枚ter sm氓 barn finns en s盲rskilt viktig uppgift. De kan vara bland de f氓 utanf枚r familjen som ser barnet och f氓r en bild av hur barnet har det.

鈥 De som m枚ter de allra yngsta har en unik m枚jlighet. De 盲r n氓gra av f氓 som faktiskt kan vara barnets r枚st.

Moa Mannheimer framh氓ller att det handlar om att ta sina iakttagelser p氓 allvar och att agera n盲r n氓got inte k盲nns r盲tt. Det kan handla om att lyfta sin oro med kollegor, ta upp den med sin chef eller g枚ra en orosanm盲lan.

F枚ruts盲ttningarna f枚r arbetet formas samtidigt p氓 flera niv氓er. Hon lyfter att chefer och beslutsfattare har en viktig roll i att skapa utrymme f枚r samverkan och f枚r att personal ska ha tid och m枚jlighet att agera.

Arbetet med att uppt盲cka och st枚dja utsatta barn st盲ller stora krav p氓 b氓de yrkesverksamma och p氓 hur arbetet organiseras. Samtidigt finns det konkreta m枚jligheter att agera i tid och g枚ra skillnad.

鈥 Om det 盲r n氓got som inte riktigt st盲mmer s氓 ska man agera p氓 det. F枚r barn som verkligen 盲r utsatta kan det vara den avg枚rande skillnaden, avslutar Moa.

Moa Mannheimers f枚rel盲sning ing氓r i Barnafrids temaserie f枚r familjecentraler som forts盲tter under h枚sten 2026.听Se f枚rel盲sningen h盲r

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna i en gul labbrock och bl氓 handskar.

Felreglerade immunceller orsakar tyst inflammation efter hjärtinfarkt

Personer med förträngning i hjärtats kranskärl har en låggradig, okontrollerad inflammation i kroppen, även om de är symtomfria. Fynden pekar mot att särskilda immunceller driver en tyst inflammation som kan öka risken för nya hjärtinfarkter.

En man med skalligt huvud som b盲r glas枚gon och kostym.

Lars Sandman påverkar vårdens prioriteringar

Hur prioriterar vi rättvist när behandlingar är dyra 鈥 men patientgrupperna små? För Lars Sandman har just den frågan stått i centrum, och arbetet har bidragit till konkreta förändringar i hur samhället ser på läkemedel för sällsynta tillstånd.

En grupp m盲nniskor som sitter vid ett bord framf枚r en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.