I mer än 90 år har Utbildningsradion sänt folkbildande program om olika ämnen. En del av lyssnarna är kunskapstörstande privatpersoner, medan en del är elever i svenska skolor då programmen används av lärare som läromedel i undervisningen. Doktorsavhandlingen Nya perspektiv på litteraturhistoria: Utbildningsprogram om antiken, romantiken och Strindberg 1960–2010 har sin utgångspunkt i utbildningsprogram som just läromedel.
Avhandlingen undersöker Utbildningsradions litteraturhistoriska program om epokerna antiken och romantiken samt författaren August Strindberg. Vilket innehåll förmedlas, på vilket sätt presenteras innehållet och vilken mottagare tänker man sig? Foto David Einar
– Jag har jobbat som gymnasielärare och använde då utbildningsprogram i undervisningen. Min upplevelse var att utbildningsprogrammens innehåll och sätt att presentera litteraturhistoria förändrades under de år som jag undervisade. Min avhandling visar att det finns förändringar på flera plan, säger Stina-Karin Skillermark, som disputerar i pedagogiskt arbete med litteraturdidaktisk inriktning.
Från textfokus till samhällsfokus
Avhandlingen visar att man framförallt kan se en förändring när det gäller programmens innehåll och hur innehållet förklaras. Litteraturhistorien belyses på olika sätt vid olika tidpunkter och innehållet anpassas efter vad som vid tiden ses som relevant. På 1960-talet stod den litterära texten i fokus.
– Min bedömning är att programmen från 1960-talet är vetenskapliga. Man pratar mycket om språket i sig. Den litterära textens form och innehåll få stor betydelse, säger Stina-Karin Skillermark.
På 1970-talet blir det inte längre lika viktigt hur texten är skriven utan snarare vad den handlar om och hur den kritiserar samhället. Det går sedan över i en mer biografisk inriktning på 1980-talet, då man kopplar samman litterära verk med författarens liv. På 1990-talet blir textens kontext viktig medan det på 2010-talet finns mer utrymme för ifrågasättande och reflektion kring vad litteraturhistorien har för betydelse för oss och vad den kan säga om vårt samhälle idag.
En ny syn på mottagaren och ny teknik
Förändringarna kan förklaras av samhällsutvecklingen och att samhällets syn på vad som är viktig litteraturhistorisk kunskap förändras över tid, menar Stina-Karin Skillermark.
Det kan i sin tur påverka synen på mottagaren, eller eleven. Avhandlingen visar att utbildningsprogrammens tänkta mottagare ändras med tiden, från den litterärt orienterade på 60-talet till den ifrågasättande på 2010-talet. Också ny teknik och nya medier skulle kunna spela in. Den tekniska utvecklingen och den förändrade synen på mottagaren öppnar nya dörrar och ställer andra krav på utbildningsprogrammen, till exempel vad gäller format och användning av bilder och ljud.
Synen på kunskap förändras
Avhandlingens resultat lyfter en relevant fråga för lärare att bära med sig, menar Stina-Karin Skillermark.
– Man kanske hoppas att kunskap ska vara konstant och på ett sätt är den ju det. Strindberg kommer alltid ha fötts på samma dag och skrivit de böcker han skrivit. Men hur han ska läsas och vad eleverna ska med kunskapen om hans verk till, de uppfattningarna förändras. Det verkar även som att mediet inverkar på både programmens innehåll och framställningssätt. Det är också en viktig aspekt att ha med sig när man planerar undervisning.
