一本道

15 juni 2022

Ett landmärke med svarta spetsar? En genmodifierad blå skog? Eller ett dokument i ett arkiv som någon råkar hitta? Hur varnar man människor eller andra levande organismer om 100 000 år för 鈥漢är finns farligt kärnavfall鈥? Det är frågor som forskarkollegorna Anna Storm och Thomas Keating vid 一本道s universitet ska försöka ge svar på i sitt unika uppdrag att skriva en varningstext för kommande generationer.

Man och kvinna i hj盲lmar och orange v盲star. Fotograf: Magnus Johansson
Anna Storm, professor, och Thomas Keating, postdoktor, båda vid avdelningen för teknik och social förändring vid 一本道s universitet, har fått en stor utmaning inom kärnkraftsindustrin.

鈥 Efter drygt 40 氓rs forskning och politiska f枚rhandlingar beslutade Sveriges regering i januari att godk盲nna ett slutf枚rvar f枚r det mest radioaktiva avfallet fr氓n v氓ra k盲rnkraftverk, k盲rnbr盲nslet. Det ska kapslas in i koppar f枚r att sedan omslutas av urberg och bentonitlera, 500 meter under jord i Forsmark, Uppland. Till slutf枚rvaret h枚r 盲ven att ta fram en varningstext som m氓ste fungera 枚ver mycket l氓ng tid fram枚ver.

Det 盲r ett utmanade uppdrag, minst sagt, f枚r Anna Storm, professor, och Thomas Keating, postdoktor, b氓da vid avdelningen f枚r teknik och social f枚r盲ndring vid Link枚pings universitet, som f氓tt ansvaret f枚r varningstexten.

Vi m氓ste parallellt t盲nka i kortare perspektiv s氓 att vi 盲ven riktar oss till m盲nniskor om hundra och fem hundra 氓r

鈥 Det 盲r inte n氓gon l盲tt uppgift. Vi vet ju inte ens om det finns m盲nniskor om hundra tusen 氓r. Och vi m氓ste parallellt t盲nka i kortare perspektiv s氓 att vi 盲ven riktar oss till m盲nniskor om hundra och fem hundra 氓r, ber盲ttar Anna Storm, som ansvarar f枚r projektet.

Hon har en bakgrund inom teknik- och industrihistoria och har drivit flera projekt kopplade till k盲rnkraft. Under sin doktorandtid bes枚kte hon regelbundet de baltiska staterna och hennes postdoktorsprojekt handlade om k盲rnkraftverken Barseb盲ck i Sverige och Ignalina i Litauen.

鈥 Jag uppt盲ckte att k盲rnkraften var v盲ldigt sp盲nnande att studera ur ett humanistiskt och samh盲llsvetenskapligt perspektiv och omr氓det var d氓 fortfarande relativt outforskat, s盲ger Anna Storm. Foto Magnus Johansson
Anna Storm har drivit flera projekt kopplade till k盲rnkraft.
Foto Magnus Johansson
Thomas Keating 盲r postdoktor och kulturgeofraf.

Thomas Keating 盲r kulturgeograf och unders枚ker problem som uppst氓r i relationen mellan m盲nniska och teknik. Nu 盲gnar han sig 氓t att fundera 枚ver minnet av slutf枚rvaret ska kunna f枚rvaras. I projektet har Thomas och Anna intervjuat en rad experter i Sverige och utomlands, och de har arrangerat workshops med konstn盲rer, med yrkesverksamma inom k盲rnkraftsindustrin, samt med ungdomar.

鈥 Det 盲r viktigt att involvera unga m盲nniskor och f氓 in deras perspektiv p氓 en s氓dan h盲r avg枚rande framtidsfr氓ga, s盲ger Thomas Keating.

M氓ng氓rig diskussion

Uppdraget att ta fram en varningstext kommer fr氓n Svensk k盲rnbr盲nslehantering (SKB) och 盲r h盲nger ihop med internationella diskussioner kring planerna f枚r slutf枚rvar f枚r anv盲nt k盲rnbr盲nsle och hur kunskapen om dem ska kunna bevaras. K盲rnkraftsindustrin har redan tidigare anlitat arkeologer, spr氓kvetare och konstn盲rer f枚r att belysa fr氓gan om hur man kan varna kommande generationer f枚r avfallet, vad det 盲r, var det finns, och varf枚r det 盲r farligt.

Tidigare fanns det tankar om att det kanske vore b盲st ifall det nedgr盲vda k盲rnavfallet helt enkelt gl枚mdes bort, s盲ger Anna Storm. Men mig veterligen 盲r det ingen som f枚respr氓kar det i dag. Idag 盲r de flesta 枚verens om att avfallet 盲r ett resultat av val som v氓r generation har gjort och d氓 m氓ste vi ta ansvar f枚r att framtida generationer f氓r m枚jlighet att f枚rh氓lla sig medvetet till det.

M氓nga fr氓gor att besvara

Anna Storm och Thomas Keating har m氓nga fr氓gor att ta st盲llning till. 脛r det ord och symboler som b盲st n氓r fram med ett varnande budskap? Finns det en risk att symboler tappar sitt v盲rde? Vilka material bevaras b盲st 枚ver tid? Och hur ska de formulera texten s氓 att den axlar de paradoxer som uppst氓r, exempelvis att den som st枚ter p氓 n氓got ok盲nt inte 鈥漧yfter p氓 locket鈥.

鈥 En paradox 盲r att en varning l盲tt skapar nyfikenhet. Samtidigt kan nyfikenheten vara viktig f枚r att h氓lla budskapet levande. En annan paradox 盲r att f枚rmedla reell fara, samtidigt som man inte vill skapa panik, s盲ger Anna Storm.

Det finns ocks氓 en rad andra risker, exempelvis att den stora m盲ngd koppar som kommer att anv盲ndas f枚r att kapsla in avfallet, i en avl盲gsen framtid kan uppfattas som en enorm metallresurs.

Olika former av budskap

Anna Storm och Thomas Keating t盲nker sig en bred palett av tekniker med olika typer av budskap som ska varna f枚r det farliga k盲rnavfallet. En kategori 盲r arkiv f枚r skriftlig dokumentation.

鈥 Det kan vara mer eller mindre tekniskt, mer eller mindre detaljerat och f枚rvaras p氓 olika st盲llen. En andra kategori 盲r estetisk, och kan handla om landskapsmark枚rer, allts氓 olika typer av fysiska formationer som visar att platsen 盲r speciell.

Anna Storm och Thomas Keating tittar p氓 en del av de f枚rslag som tagits fram i andra l盲nder. I Frankrike till exempel, har man haft en t盲vling d盲r konstn盲rer f氓tt ge f枚rslag p氓 hur man kan m盲rka ut platsen.

鈥 Ett f枚rslag var att genmanipulera en skog s氓 att den blev bl氓, men vem skulle inte vilja 氓ka till en bl氓 skog? fr氓gar Anna Storm retoriskt.

Men historien visar att de flesta f枚rs枚k att f氓 m盲nniskor att inte betr盲da omr氓den har misslyckats

Avskr盲ckande fungerar inte alltid

En annan id茅 fr氓n USA 盲r att skapa ett landskap som ser avskr盲ckande ut, till exempel med stora svarta spetsar eller symboler som betyder fara.

鈥 Men historien visar att de flesta f枚rs枚k att f氓 m盲nniskor att inte betr盲da omr氓den har misslyckats, ett exempel 盲r de egyptiska pyramiderna, s盲ger Thomas Keating.

Pyramiderna var gravkamrar f枚r de egyptiska faraonerna. Om deras kroppar f枚rst枚rdes skulle jorden g氓 under, trodde egyptierna. I dag 盲r de en stor turistmagnet. Och orden tas knappast p氓 allvar.

Den tredje kategorin som Anna Storm och Thomas Keating arbetar med handlar om sociala praktiker, allts氓 traditioner, ritualer och olika typer av aktiviteter f枚r att h氓lla kunskapen levande.

Deadline f枚r uppdraget

SKB r盲knar med att det dr枚jer minst 70 氓r innan det 盲r dags att st盲nga till slutf枚rvaret. Anna Storm och Thomas Keating ska dock l盲mna sitt f枚rslag p氓 varningstext, eller en key information file som det kallas, redan n盲sta 氓r. Dokumentet 盲r t盲nkt att omfatta omkring fyrtio sidor och ska riktas till lekm盲n utan s盲rskild kunskap inom t till exempel k盲rnfysik.

鈥 Det ska ber盲tta det allra viktigaste men 盲ven peka vidare mot mer omfattande information i till exempel arkiv, s盲ger Thomas Keating.

Fotnot: Artikeln 盲r publicerad i LiU magasin nr 2/2022

Se mer från LiU:s besök i Äspölaboratoriet här

Titta in i laboratoriet där kärnavfallets förvaringsteknik studeras

Underjordiskt laboratorium

Vid SKB:s underjordiska berglaboratorium p氓 脛sp枚 norr om Oskarshamn sker en stor del av forskningen kring slutf枚rvaring av anv盲nt k盲rnbr盲nsle. H盲r testas olika tekniska l枚sningar i full skala och i verklig milj枚.

Video: SKB

Mer om projektet

Kopparkapsel f枚r anv盲nt k盲rnbr盲nsle. Fotograf: Annica Hesser

Kärnkraft i Sverige

I dag finns sex reaktorer i drift f枚rdelat p氓 tre k盲rnkraftverk. Forsmarks k盲rnkraftverk har tre reaktorer i drift. Oskarshamns k盲rnkraftverk st盲ngde tv氓 av tre reaktorer 2017 och vid Ringhals k盲rnkraftverk st盲ngdes tv氓 av fyra reaktorer 2019 och 2020.

I dagsl盲get f枚rvaras det anv盲nda k盲rnbr盲nslet f枚rst i vattenbass盲nger vid respektive k盲rnkraftverk det f氓r svalna i tv氓 氓r. D盲refter fraktas det med fartyg till ett mellanlager i Oskarshamn. Men d盲r b枚rjar det bli fullt och det 盲r d盲rf枚r som fr氓gan om ett slutf枚rvar har blivit akut.

Den 27 januari 2022 tog Sveriges regering beslut om att bygga ett nytt slutf枚rvar f枚r anv盲nt k盲rnbr盲nsle.

SKB räknar med att det dröjer minst 70 år innan det är dags att stänga till slutförvaret. Anna Storm och Thomas Keating ska dock lämna sitt förslag på varningstext, eller en key information file som det kallas, redan 2023.

Senaste nytt från LiU

En grupp m盲nniskor som sitter vid ett bord framf枚r en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för 一本道s universitet när antagningen är klar

一本道s universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning f枚r att unders枚ka 枚gonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från 一本道s universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.