Studien behandlar resultat fr氓n 475 upprepade tester av f枚ruts盲ttningar f枚r att lyckas i skolan 鈥� hos barn som bor i familjehem. Testerna har handlat om intelligens, l盲sf盲rdigheter, matematik och psykosociala f枚ruts盲ttningar.>
Vilka 盲r de viktigaste resultaten i den h盲r studien?
- De bekr盲ftar att barn i familjehem som grupp har s盲mre f枚ruts盲ttningar 盲n alla barn i genomsnitt. Men ocks氓 att barnens f枚ruts盲ttningar kan p氓verkas genom bland annat individuella kartl盲ggningar. Egentligen handlar det om vanligt bra skolarbete, om 盲n mer inriktat p氓 specifika styrkor och kunskapsluckor hos det individuella barnet, s盲ger Rikard Tord枚n, doktorand och huvudf枚rfattare bakom studien 鈥�Improved Intelligence, Literacy and Mathematic Skills Following School-Based intervention for Children in Foster Care鈥� som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.
Studien bygger p氓 material fr氓n Skolfam som 盲r en skolsatsning f枚r att st盲rka familjehemsplacerade barns skolresultat. Men 盲ven om det 盲r m枚jligt att p氓verka barnens resultat positivt, s氓 f枚r盲ndras inte allting.
- Vi ser f枚rb盲ttringar i mer sammansatta funktioner som matematik, intelligens och l盲sf枚rst氓else, men inte i mindre komplexa funktioner som ren textavkodning av bokst盲ver och ord. Inte heller i k盲nslom盲ssigt styrda funktioner som vardagligt beteende, eller psykosociala symtom som nedst盲mdhet, beteendeproblem och relationssv氓righeter.
Vad inneb盲r det f枚r skolan och barnav氓rden?
- Vi vet att barn i samh盲llsv氓rd beh枚ver n氓gon form av specifik skolst枚djande insats ut枚ver sj盲lva boendet och familjen f枚r att klara skolan lika bra som andra. Det beh枚vs f枚r att leva upp till dessa barns r盲ttigheter enligt barnkonventionen och d盲rmed svensk lag. De ska klara skolan lika bra som sina skolkompisar som bor med f枚r盲ldrarna. L氓ngt fr氓n alla barn i familjehem f氓r s氓dant st枚d idag, s盲ger Rikard Tord枚n.Han noterar 盲ven att vi inte kan r盲kna med att f氓 psykosocialt m氓ende och f盲rdigheter p氓 k枚pet n盲r samh盲llsv氓rdade barns skolf枚rm氓ga f枚rb盲ttras.
- F枚r det kr盲vs ett st盲ndigt p氓g氓ende arbete med att utveckla insatser f枚r de h盲r barnen, s盲ger Tord枚n.
Vad inneb盲r det f枚r barnen att de h盲r f枚rm氓gorna f枚rb盲ttras?
- Det 盲r naturligtvis olika f枚r alla, men det kan inneb盲ra att en elev g氓r fr氓n att k盲nna sig lite dum och misslyckad n盲stan varje lektion, till att b枚rja lyckas och k盲nna gl盲djen av att h盲nga med i undervisningen samt bygga upp sin sj盲lvbild och till slut kunna v盲lja vilket gymnasieprogram som helst. Oro, stress och nedst盲mdhet kan fortfarande finnas, men skolan kan fungera hyfsat 盲nd氓, s盲ger Rikard Tord枚n. Omkring 40鈥�45 procent av alla barn i samh盲llsv氓rd n氓r inte beh枚righet till gymnasiet idag. Motsvarigheten hos de barn i familjehem som f氓r interventionen Skolfam 盲r cirka tjugo procent. Allts氓, n盲stan som alla andra. H盲r finns samh盲llsekonomiska vinster att g枚ra:- Den sammantagna samh盲llskostnaden f枚r den 氓rsklass ungdomar i Sverige som 氓r 2015 var 24 氓r gamla och inte hade gymnasieexamen var 53 miljarder kronor utslaget 枚ver deras liv i arbetsf枚r 氓lder (18鈥�64 氓r). Det visade rapporten 鈥滻d茅er f枚r livet鈥�, fr氓n Skandia, s盲ger Rikard Tord枚n.
Och i f枚rl盲ngningen, vad betyder det p氓 sikt f枚r samh盲llet?
- Att lyckas i skolan 盲r den starkaste skyddsfaktorn vi vet mot l氓ngsiktiga negativa utfall i de tidiga 氓ren som vuxen: Psykisk oh盲lsa, arbetsl枚shet, missbruk, kriminalitet och bist氓ndsberoende. Det finns n盲stan inga studier som har f枚rm氓tt s盲tta en tydlig prislapp p氓 vad ett utanf枚rskap kostar i reda skattepengar. I de uppskattningar som gjorts bland annat i projektet 鈥滻d茅er f枚r livet鈥�, n盲mns summan 10鈥�15 miljoner kronor i snitt per individ utslaget under ett arbetsliv (18鈥�64 氓r). Men det 盲r 盲n s氓 l盲nge bara uppskattningar, inga exakta studier, s盲ger Rikard Tord枚n.Barnafrid 盲r ett nationellt kunskapscentrum f枚r fr氓gor som r枚r v氓ld och andra 枚vergrepp mot barn.
Artikeln 鈥滻mproved Intelligence, Literacy and Mathematic Skills Following School-Based intervention for Children in Foster Care鈥� publicerades den 24 april i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.
Studien finns p氓 tidskriftens webbsida:
