Den 20 oktober 2025 försvarade Hendrik Erz framgĂ„ngsrikt sin doktorsavhandling On the Record: Understanding a Century of Lawmaking in U.S. Congress Through Speech and Vote Behavior vid Campus Norrköping. Hans forskning erbjuder en sĂ€llsynt, datadriven inblick i hur den amerikanska demokratin faktiskt fungerar â inte bara genom röster, utan genom den dagliga praktiken av att tala, övertyga och förhandla i kongressen.
Ord som formar beslut
â Lagstiftning handlar inte bara om hur folk röstar, sĂ€ger Hendrik Erz, doktor vid Institutet för analytisk sociologi, Linköpings universitet. Det handlar ocksĂ„ om hur de talar, vilka ord de vĂ€ljer och hur de motiverar sina stĂ„ndpunkter. SĂ€ttet representanter uttrycker sig pĂ„ avslöjar mycket om motiven och trycket bakom deras beslut.
Med hjÀlp av avancerade textanalysmetoder har Hendrik Erz studerat mer Àn 130 Är av kongressdebatter för att kartlÀgga lÄngsiktiga förÀndringar i politiskt beteende.
Hans resultat visar att tal och röster Ă€r djupt sammanflĂ€tade â och att förĂ€ndringar i sprĂ„ket ofta förebĂ„dar förĂ€ndringar i politiken.
FrÄn kris till förÀndring: 1970- och 1980-talen
En del av avhandlingen fokuserar pĂ„ 1970- och 1980-talen â en period av ekonomisk kris och politisk omvandling som ofta beskrivs som den ânyliberala revolutionenâ. Under dessa decennier rörde sig USA bort frĂ„n efterkrigstidens konsensus mot mer marknadsorienterad politik.
Hendrik Erz analys av kongressdebatter frÄn denna tid visar hur politikers sociala bakgrund, utbildning och partibakgrund pÄverkade hur de talade om beskattning, reglering och den federala budgeten. Lagstiftare med högre utbildning och ekonomisk erfarenhet tenderade att föresprÄka marknadsdrivna lösningar, medan andra försvarade statens traditionella roll.
Ăven om representanter frĂ„n olika partier ofta diskuterade samma frĂ„gor, skilde sig deras ton och inramning markant.
â KrisĂ„ren blev en vĂ€ndpunkt i hur amerikanska politiker talade om ekonomin, förklarar Hendrik Erz. Den gemensamma erfarenheten av osĂ€kerhet och kris tvingade dem att omdefiniera vad ansvar betydde inom den ekonomiska politiken.
Att mÀta polarisering genom sprÄk
En annan del av forskningen undersökte den vÀxande polariseringen i amerikansk politik. Genom nÀtverksanalys kartlade Hendrik Erz hur kongressledamöter förbands med varandra genom det sprÄk de anvÀnde.
Resultaten visade att polariseringen, Ă€ven om den Ă€r stark pĂ„ kongressnivĂ„, var mindre synlig inom enskilda politikomrĂ„den. Ledamöter frĂ„n olika partier anvĂ€nde fortfarande mer likartat sprĂ„k nĂ€r de diskuterade specifika frĂ„gor som handel eller vĂ€lfĂ€rd â Ă€ven nĂ€r de övergripande partiskiljelinjerna fördjupades.
â SĂ€ttet politiker talar pĂ„ Ă€r en spegel av hur partier bygger sina identiteter, konstaterar Hendrik Erz. De talar alltmer om olika saker â men inte nödvĂ€ndigtvis pĂ„ helt olika sĂ€tt.
NÀr ord förutsÀger röster
I den avslutande delen av avhandlingen kopplade Hendrik Erz kongresstal direkt till röstningsbeteende. Genom att studera hur ledamöter talade före omröstningar upptÀckte han att det ofta gick att förutse nÀr en medlem skulle bryta med sitt parti.
Han utvecklade ett nytt mĂ„tt pĂ„ âpartitryckâ â i vilken grad partier pĂ„verkar sina medlemmars röstande â och fann att detta tryck har varierat kraftigt över tid. Under vissa perioder hade ledamöter stor frihet att rösta efter sin övertygelse, medan partilinjen i andra tider varit betydligt stramare.
â Tal Ă€r ofta signaler, sĂ€ger Hendrik Erz. NĂ€r nĂ„gon planerar att gĂ„ emot sitt parti kan man ofta höra det mellan raderna i vad de sĂ€ger i kammaren.
Resultaten visar att lagstiftning i kongressen inte bara handlar om att rÀkna röster, utan Àr en komplex social process formad av sprÄk, identitet och institutionell makt.
â Genom att kombinera tal- och röstdata kan vi bĂ€ttre förstĂ„ varför vissa politiska beslut blir verklighet medan andra faller bort, avslutar han. Det handlar inte bara om partier eller ideologi â utan om mĂ€nniskor, deras erfarenheter, deras vĂ€rderingar och de ord de anvĂ€nder för att uttrycka dem.
