Samtalet kretsade kring flera avgörande frågor, bland annat:
- Hur ser karriärvägarna ut för unga som vill bli lantbrukare?
- Vilka möjligheter finns för ägarskiften?
- Hur kan unga få tillgång till kapital och mark?
- Vad krävs för att förbättra lönsamheten och de sociala villkoren för unga lantbrukare?
- Hur kan vi rusta unga inför ett liv inom jordbruket?
Bakgrunden till samtalet är en oroväckande utveckling: nästan en tredjedel av Sveriges lantbrukare är idag över 65 år, medan andelen unga under 40 är låg. Samtidigt har antalet jordbruksföretag halverats sedan 1970-talet, till stor del på grund av bristande lönsamhet och höga inträdesbarriärer för nya aktörer.
Behovet av att stärka den svenska livsmedelsförsörjningen lyftes också fram. Idag är Sverige endast självförsörjande till cirka 50 %, vilket gör landet sårbart vid kriser och skapar ett stort beroende av importerade livsmedel – ofta producerade med sämre hållbarhetsstandard än svenska produkter.
Förutom Karolina deltog representanter från LRF Ungdomen, SLU, Jordbruksverket och Hushållningssällskapet. Bland de inspel som lyftes under mötet fanns behovet av nya finansieringslösningar, att generationsskiften kräver arbete även med relationer och förväntningar, samt att attityden till jordbruk måste förändras – så att unga lantbrukare känner samhällets stöd. Även nya samarbetsformer för ägande och brukande av gårdar diskuterades, liksom hur teknikutveckling kan göra branschen mer attraktiv för unga.
Samtalet utgör en del i det underlag som tas fram inför den kommande CAP-perioden (EU:s gemensamma jordbrukspolitik). Det råder bred enighet om att ungas roll i framtidens jordbruk måste stärkas – både för landsbygdens och Sveriges hållbarhets skull.
