Ò»±Ÿ”À

24 september 2026

Hur kan drönare och markgående robotar hjälpa räddningstjänsten när en plats är för farlig för människor? Forskare från Ò»±Ÿ”Às universitet har varit på plats i Kiruna för att studera hur obemannade system kan användas vid räddningsinsatser under höjd beredskap och krig.

En grupp mÀn som stÄr pÄ en hög med spillror.
Forskare från LiU framför ruinerna av ett universitet.
I september förvandlades gamla Parkskolan i Kiruna till en testmiljö för framtidens rÀddningstjÀnst. I den delvis förstörda byggnaden testades teknik, utrustning och arbetssÀtt under förhÄllanden som skulle efterlikna de utmaningar rÀddningstjÀnsten kan stÀllas inför vid höjd beredskap och krig.

PÄ plats fanns forskare frÄn avdelningen MÀnniskocentrerade system vid Institutionen för datavetenskap (IDA), Linköpings universitet. Deras uppgift var att följa, dokumentera och senare analysera metodtesterna.

- Vi var ute i fÀlt hela dagarna med inspelningsutrustning och fÀltanteckningar. Vi följde utpekade nyckelroller nÀr de genomförde olika scenarier i den fingerade krigsliknande miljön, sÀger Erik Prytz, professor vid Institutionen för datavetenskap.

Kan göra rÀddningsarbetet sÀkrare

En viktig del av testerna handlar om obemannade system, bÄde UAV:er, vanligtvis kallade drönare, och UGV:er, markgÄende robotar. För rÀddningstjÀnsten kan tekniken göra det möjligt att fÄ information frÄn miljöer dÀr det innebÀr stora risker för mÀnniskor att vistas.

- De obemannade systemen har potential att bÄde göra rÀddningstjÀnstens arbete sÀkrare och mer effektivt. Det kan handla om arbete i nÀrheten av oexploderad ammunition eller i fastigheter som riskerar att rasa, men ocksÄ om att snabbare söka av stora ytor, sÀger Erik Prytz.

Testerna Àr en del av arbetet med RÀddningstjÀnst under höjd beredskap, RUHB. Enligt MCF ska arbetet stÀrka rÀddningstjÀnstens förmÄga att agera vid höjd beredskap och ytterst krig och Àr dÀrmed en del i utvecklingen av Sveriges civila försvar.


Forskning möter praktiska behov

LiU:s medverkan ingÄr i ett lÀngre samarbete med MCF genom forskningsmiljön CARER. Inom CARER driver Erik Prytz forskningsprojektet Human-Autonomy Robot Teaming in Emergency Response, HARTER, som studerar rÀddningsrobotik med fokus framför allt pÄ svensk rÀddningstjÀnst.

Forskarna frÄn IDA bidrar med kompetens inom bland annat mÀnniska-robotinteraktion samt forskning om rÀddning och respons.

- Kombinationen av kompetenser gör att vi har en unik spets. Inom CARER forskar vi om rÀddning och respons och framför allt om hur rÀddningsinsatser kan bli mer effektiva, sÀger Erik Prytz.

Samarbetet bygger vidare pÄ tidigare utvÀrderingar av tekniken. Enligt Erik Prytz har slutsatser frÄn arbetet 2025 redan bidragit till förÀndringar i bÄde hur tester utformas och i praktiken.

- Det Àr viktigt med en ordentlig utvÀrdering sÄ att man fÄr en bra inriktning pÄ arbetet nÀr det civila försvaret nu byggs upp. VÄra slutsatser frÄn förra Äret har redan lett till förÀndringar i bÄde testupplÀgg och skarp praktik.

Ìę

Resultaten analyseras

Det Àr fortfarande för tidigt att sÀga vad Ärets tester kommer att visa. Forskarna har dock sett sÄdant som de vill undersöka nÀrmare i materialet.

- Vi har noterat flera intressanta interaktionsmönster mellan ledningsfunktioner och obemannade system som vi kommer att följa upp i vÄra analyser, sÀger Erik Prytz.

Arbetet fortsÀtter nu med analys och en rapport. Planen Àr att rapporten ska vara fÀrdig i december. DÄ ska LiU och MCF ocksÄ hÄlla ett öppet webbinarium dÀr slutsatserna presenteras, framför allt för olika svenska rÀddningstjÀnster.

Medverkande forskare från LiU

Relaterad information

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar pÄ sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från Ò»±Ÿ”Às universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som stÄr bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid Ò»±Ÿ”Às universitet.