Under f枚rsommaren 2022 publicerades en granskning i Svenska Dagbladet. Det huvudsakliga fokuset var varf枚r Polismyndigheten inte klarar av att utreda g盲ngmorden i Sverige. Flera r枚ster fr氓n b氓de anst盲llda och andra med olika yrkeskopplingar till Polisen vittnade om en bristf盲llig organisation vilket de anst盲llda menade leder till att poliser s盲ger upp sig.
I rapporten 鈥滶n fallstudie av Polismyndighetens mediala kommunikation efter ett granskande reportage i juni 2022鈥� vid Link枚pings universitet (LiU) analyseras polisens agerande efter mediegranskningen.
鈥� Polisen g枚r sig otillg盲nglig och vill inte ge ut uppgifter. N盲r Polisen v盲l g枚r det s氓 ger de ut missvisande uppgifter. Det kan skada tilliten f枚r Polisen, s盲ger Stefan Holgersson, docent i informatik vid LiU och professor i polisvetenskap vid polish枚gskolan i Oslo samt en av dem som st氓r bakom rapporten.
En fallstudie
Han har forskat om Polismyndighetens verksamhet i 25 氓r och har gjort en rad rapporter med f枚rslag p氓 hur polisverksamhet kan utvecklas. Den senaste rapporten 盲r en fallstudie av Polismyndighetens s盲tt att kommunicera i mediedebatten efter den omfattande kritiken som f枚ljde med den granskning som gjordes i Svenska Dagbladet. I rapporten 氓terges uttalanden av anst盲llda och andra yrkespersoner med koppling till Polismyndighetens arbete som gjorts i media. I rapporten anges 盲ven att antalet polisanst盲llda har 枚kat de senaste 氓ren samt att budgeten 枚kat med 40 procent sedan 2014.
鈥� Men trots det har effektiviteten sjunkit vilket 盲r en konsekvens av de strukturella problem som finns inom Polisen, s盲ger Stefan Holgersson.
Handbok f枚r journalister
I samband med den senaste rapporten ger han 盲ven ut handboken 鈥滶n handbok om att bevaka Polisen鈥�. B氓da ing氓r i det tre氓riga forskningsprojektet 鈥滵et myndigheter vill d枚lja鈥� som nu g氓r in i sin slutfas.
鈥� Jag f氓r v盲ldigt m氓nga fr氓gor fr氓n journalister, exempelvis om hur de ska f氓 ut uppgifter fr氓n Polisen. Polisen har en viktig roll i samh盲llet och d盲rf枚r 盲r det viktigt att det finns en transparens och 枚ppenhet f枚r granskning.
I handboken listas r氓d om hur och var dokument kan beg盲ras ut enligt offentlighetsprincipen. Den har 盲ven ett avsnitt som ska vara ett st枚d vid intervjuer samt ger konkreta exempel p氓 kommunikationsstrategier som polisen anv盲nder.
鈥� Polismyndigheten 盲r inte ensam om att till盲mpa kommunikationsstrategier och de tillv盲gag氓ngss盲tt som 氓sk氓dligg枚rs i handboken. Skriften kan d盲rf枚r anv盲ndas 盲ven n盲r det g盲ller bevakning av andra myndigheter, s盲ger Stefan Holgersson.
Uppm盲rksamhet i media
Inom ramen f枚r projektet har han tidigare 盲ven sl盲ppt en rapport d盲r han ger exempel p氓 hur Polismyndigheten d枚ljer problem och hindrar insyn. 脛ven i andra sammanhang har han skrivit rapporter som har fokus p氓 omr氓den som han anser b枚r utvecklas inom polisen. 脛mnet g枚r att Stefan Holgerssons arbete ofta uppm盲rksammas i media, tror han. P氓 fr氓gan om han kan uppfattas som en opinionsbildare svarar han:
鈥� Jag identifierar problem, beskriver dem och l盲mnar l枚sningsf枚rslag f枚r att jag tycker det 盲r viktigt att Sverige f氓r en bra polis. Eftersom jag har gjort det s氓 kontaktas jag ofta av media. Jag skulle 盲ven vilja hj盲lpa till internt inom Polisen.
M氓let med projektet
Den senaste rapporten och handboken har Stefan Holgersson skrivit i samarbete med Ossian Grahn, journalist som bland annat har varit anst盲lld p氓 Polistidningen, samt Rolf Gran茅r, ansvarig f枚r polisforskningen p氓 polisutbildningen i V盲xj枚.
鈥� Syftet 盲r 盲ven att visa och belysa att Polismyndigheten genom sitt agerande riskerar att urholka tilliten hos allm盲nheten p氓 l氓ng sikt, inte bara f枚r Polisen utan 盲ven f枚r andra myndigheter. En f枚ruts盲ttning f枚r att klara det 盲r att myndigheterna 盲ndrar p氓 sin verksamhet och hantering av kritik.
B氓de handboken och rapporten kommer liksom de 枚vriga rapporterna att finnas tillg盲nglig i 鈥滵iva鈥�, den 枚ppna forskningsportalen d盲r allm盲nheten kan s枚ka efter forskningspublikationer och studentuppsatser producerade vid ett 50-tal l盲ros盲ten och forskningsinstitutioner.
