Motion och hälsa är två ord som ofta sammankopplas, men hur påverkas kroppen och främst hjärtat vid fysisk aktivitet? Marta Vergara, endokrinolog vid Region Östergötland, har de senaste åren skrivit sin avhandling vid Linköpings universitet. Hennes forskning har fokuserat på riskfaktorer som kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar. Framför allt hur dessa faktorer kan påverkas utan att använda mediciner.
Avhandlingen består av fyra delarbeten där den första studien undersökte huruvida ökad muskelmassa kan bidra till en ökad energiförbränning. Deltagarna var unga, friska personer som fick styrketräna ett visst antal gånger. Studien visar att om muskelmassan ökar verkar också energiförbrukningen öka, och då även i vila.
Oväntad påverkan på hjärtat
I det andra delarbetet fick unga, friska personer springa fem kilometer regelbundet under en period av fyra veckor. De fick sedan genomgå tester för att se hur deras kroppar påverkats av träningen. Den perioden jämfördes med en fyraveckorsperiod av så lite rörelse som möjligt och nya tester efter det.
– Här såg vi att de som tränade fick finare blodfetter och lägre insulinnivåer, vilket är bra för hjärtat, men vi såg också att nästan hälften av dem fick läckage av Troponin T.
Troponin T är en så kallad hjärtmarkör som utsöndras då hjärtmuskelceller skadas eller dör, som till exempel vid en hjärtinfarkt.
– Det är sedan tidigare känt att idrottare som genomför maraton får ökat Troponin T-läckage, men inte att det även sker vid kortare distanser som i det här fallet. Det är väldigt spännande.
För att se om specifik kost kan påverka resultaten och ge en skyddande effekt fick en del av deltagarna äta blåbär dagen de sprang. Forskarna ville hitta en annan källa till antioxidanter än vitamintillskott och därför föll valet på de blå bären. Gruppen som åt bär fick mindre förekomst av Troponin T-läckage, samtidigt gick deras blodsocker upp.
– Vi vet inte om det är själva blåbären eller om det är för att de åt dem tillsammans med till exempel yoghurt som innehöll socker, det skulle man behöva studera vidare.
Sjukligt höga nivåer av Troponin T
Forskarna var inte beredda på Troponin T-läckaget och därför genomfördes ytterligare en studie med fokus på motion. Där fick deltagarna springa fem kilometer så snabbt de förmådde. Efter testerna var Troponin T mätbart hos nästan alla som sprang, tre av dem hade dessutom över gränsen för vad som anses vara sjukligt. Marta Vergara menar att det är svårt att tolka exakt vad detta innebär, samtidigt menar hon att om dessa individer sökt vård hade läckaget varit så högt att de antagligen lagts in på sjukhus för observation.
– Det behövs mer forskning som studerar vidare om det har någon klinisk betydelse, till exempel om de som får ett sådant läckage har högre risk för att utveckla hjärtsjukdom på sikt.
Marta Vergara hoppas att resultaten kan öka medvetenheten om att stenhård träning kanske inte alltid är den bästa.Marta Vergara.
– Det pratas mycket positivt om träning så det här skapar lite kontrovers. Är det alltid bra med träning och är det alltid bra för alla? Kanske inte, det är något man kan tänka på och som kan ändra hur man på kliniker tolkar resultat.
Den sista studien bestod av ett frågeformulär som testades på patienter med redan utvecklat typ 2 diabetes för att se vilken risk de hade att få stroke och hjärtinfarkt. Framför allt två frågor, om patienterna känt sig fulla av energi och om de varit pigga och starka den senaste tiden, indikerade att de som hade lägre nivåer av energi och inte kände sig så pigga och starka löpte högre risk att utveckla stroke och hjärtinfarkt. Nu tror och hoppas Marta att resultaten ska kunna användas kliniskt i framtiden.
– Resultatet var signifikant och visade ett tydligt samband. Det var en bra studie med många deltagare, drygt 700 stycken. Det är roligt att hitta något så tydligt och som lätt skulle kunna användas på kliniken.
Efter disputationen har Marta Vergara bytt inriktning. I stället för unga personer ligger fokus nu på geriatrik och hur äldre personer kan styrkas med träning och kost.
– Mitt mål är att jobba mest med patienter och inte gå över helt till universitetet, utan balansera det kliniska med forskning som omväxling.
Vad tar du med dig från din forskning och resultaten?
– Träna regelbundet, det är väldigt viktigt att röra på sig, men i lagom nivå och inte mer än vad du orkar med. Sen att man äter i regnbågens alla färger, det är det jag skulle rekommendera och det jag försöker göra själv.
