Ò»±¾µÀ

02 december 2025

Att börja samverka med civila insatspersoner (CIP) väcker många frågor. Nu har tio års forskning vid Centrum för forskning inom respons och räddningssystem (CARER) vid Ò»±¾µÀs universitet sammanställts i en handbok som ska ge stöd till räddningstjänster och kommuner.

Civila insatspersoner (CIP)2.

Från forskning till praktiskt stöd

– Civila insatspersoner, populärt kallat CIP, är ett framgångsrikt komplement till räddningstjänsten, särskilt när det är långt eller svårt att få fram räddningstjänst i tid. Men det är inte ett alternativ till de professionella, det är viktigt att framhålla, säger Sofie Pilemalm, professor vid Linköpings universitet.

Handboken består av en huvudrapport som sammanfattar tio års forskning och beskriver samlad erfarenhet, nuläge, pågående utveckling och de vägval som behöver göras – både organisatoriskt och när det gäller IT-stöd. Utöver huvudrapporten finns flera delrapporter som fördjupar olika områden, bland annat effektstudier, framtida utveckling och organisatoriska modeller.

Handbokens delrapporter – från effektstudier till framtida utveckling

  • Utvärdering av CIP:s insatser pÃ¥ skadeplats och vilka förutsättningar som gör dem effektiva.
  • Forskning om hur CIP kan skalas upp för att bidra vid större kriser.
  • Enkätstudie om aktörers förväntningar och uppfattningar kring CIP:s uppdrag och nytta.
  • Analys av styrkor, svagheter, möjligheter och risker med olika sätt att organisera civila insatspersoner.
    ​

Stora utmaningar för kommunerna

– Den största utmaningen är tiden det tar att ta hand om och träna alla som anmäler sig som CIP. Dessutom finns det en otydlig lagstiftning kring arbetsmiljöansvar, och SOS Alarms app för utlarmning fungerar inte alltid som den ska, säger Sofie Pilemalm.

Handbokens mål

– Vi hoppas att handboken ska leda till att fler räddningstjänster ansluter, helst alla. Men också att CIP ses som en resurs vid kriser och som en del av det civila försvaret, säger hon.

CIP gör skillnad i skarpa lägen
Civila insatspersoner (CIP)1.

– Det finns flera exempel där CIP har gjort stor skillnad. De har släckt bränder innan de hunnit sprida sig och räddat liv. Våra effektstudier visar att de oftast anländer före räddningstjänsten och kan inleda avgörande insatser, särskilt på landsbygden där avstånden är längre och CIP är närmare, säger Sofie Pilemalm.
Handboken riktar sig till räddningspersonal och chefer, myndighetshandläggare och kommunansvariga som arbetar med att utveckla räddning och civil beredskap.


Rapporterna finns att ta del av nedan.

Rapportserien

Omslag för publikation 'Hur kan vi arbeta med civila insatspersoner som första insatsaktörer?: Huvudrapport'
Sofie Pilemalm, Rebecca Stenberg, Wael Alkusaibati, Nicklas Ennab Vogel (2025)
Omslag för publikation 'Så fungerar Civila insatspersoner - organisation, juridik, effekter och utvärdering: Delrapport 1'
Sofie Pilemalm, Wael Alkusaibati (2025)
Omslag för publikation 'Civila insatspersoner: IT-stöd för utlarmning och koordinering av frivilliga: Delrapport 2'
Sofie Pilemalm (2025)
Omslag för publikation 'Civila insatspersoner - Identifiera och beskriva typer av nytta, vinst och kostnad'
Rebecca Stenberg, Nicklas Ennab Vogel (2025)

Personer som arbetat med projektet

Fler nyheter om CIP

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna i en gul labbrock och blå handskar.

Felreglerade immunceller orsakar tyst inflammation efter hjärtinfarkt

Personer med förträngning i hjärtats kranskärl har en låggradig, okontrollerad inflammation i kroppen, även om de är symtomfria. Fynden pekar mot att särskilda immunceller driver en tyst inflammation som kan öka risken för nya hjärtinfarkter.

En man med skalligt huvud som bär glasögon och kostym.

Lars Sandman påverkar vårdens prioriteringar

Hur prioriterar vi rättvist när behandlingar är dyra – men patientgrupperna små? För Lars Sandman har just den frågan stått i centrum, och arbetet har bidragit till konkreta förändringar i hur samhället ser på läkemedel för sällsynta tillstånd.

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.