I det senaste numret av den ansedda vetenskapliga tidskriften Science uppm盲rksammas den forskning om antibiotikaresistens som p氓g氓r p氓 Link枚pings universitet.
Bonnedahl och hans kollegor har studerat m氓sf氓glar runt om i v盲rlden och tagit prover p氓 deras avf枚ring f枚r att hitta bakterier som har antimikrobiell resistens (AMR). AMR inneb盲r att bakterier kan 枚verleva trots behandling med antibiotika, vilket kan leda till allvarliga infektioner hos m盲nniskor och djur.
鈥� Vi hittar ofta AMR-gener hos m氓sar som 盲r identiska med de som finns hos m盲nniskor. Det tyder p氓 att det finns ett utbyte av gener mellan oss, s盲ger Bonnedahl.
Sp氓rar m氓sarnas r枚relser och avf枚ring
Forskarnas hypotes 盲r att m氓sarna f氓r i sig de resistenta bakterierna genom att f枚dos枚ka fr氓n avloppsreningsverk och soptippar, d盲r det 盲r v盲lk盲nt att resistenta bakterier ansamlas. Sedan finns det en risk att f氓glarna sprider de bakterierna vidare genom sin spillning, som kan hamna p氓 mat eller vatten som m盲nniskor konsumerar.Mari毛lle van Toor, Jonas Bonnedahl och Jonas Waldenstr枚m (v盲nster till h枚ger) l盲r en medhj盲lpare att m盲rka en m氓s. Foto J. COHEN/SCIENCE
鈥� Genom att f盲sta s盲ndare med GPS-positionering kan vi i detalj studera m氓sarnas r枚relser och flyttning. P氓 s氓 s盲tt hoppas vi kunna identifiera riskmilj枚er d盲r f氓glarna kan plocka upp resistenta bakterier, men 盲ven till vilka milj枚er de riskerar att sprida dessa resistenta bakterier vidare till.
I en p氓g氓ende studie har de uppt盲ckt att skrattm氓sar f枚dos枚ker fr氓n avloppsreningsverk f枚rutom att bes枚ka 氓krar med gr枚dor, beteshagar och badstr盲nder till exempel.
Mycket av analyserna 氓terst氓r, men redan nu kan forskargruppen sl氓 fast att skrattm氓s kan vara en vektor f枚r spridning av antibiotikaresistens mellan m盲nniska och milj枚. Den p氓g氓ende forskningen har ocks氓 visat hur den 氓rliga flyttningen hos olika m氓sf氓glar sker 枚ver l氓nga str盲ckor ibland 枚ver kontinenter vilket 枚kar risken f枚r att de sprider AMR-gener till nya platser.
Klimatf枚r盲ndringarna kan f枚rv盲rra problemet
Forskarna varnar ocks氓 f枚r att klimatf枚r盲ndringarna kan g枚ra situationen v盲rre. Extrema v盲derh盲ndelser s氓v盲l 枚kad nederb枚rd som torka kan bidra till att sprida AMR-gener. Vid stora nederb枚rdsm盲ngder tvingas ofta avloppsreningsverk till s氓 kallad 鈥漛reddning鈥� dvs att en del av avloppsvattnet sl盲pps ut orenat. Vid torka kan dessutom f氓glar och andra djur samlas vid f盲rre vattenk盲llor och dela p氓 mikrober.
鈥� Vi beh枚ver identifiera varifr氓n AMR kommer och hur det sprids i milj枚n, s氓 att vi kan hitta strategier f枚r att minska effekterna, s盲ger Bonnedahl.
AMR 盲r ett globalt hot mot folkh盲lsan, som orsakar miljontals d枚dsfall varje 氓r. Enligt en rapport i The Lancet dog uppskattningsvis 1,27 miljoner m盲nniskor i v盲rlden under 2018 p氓 grund av icke behandlingsbara infektioner orsakade av AMR.
M氓sarna 盲r inte skyldiga
Bonnedahl betonar dock att m氓sarna inte 盲r de verkliga bovarna i dramat. Det 盲r hur vi m盲nniskor anv盲nder och sl盲pper ut antibiotika och andra milj枚gifter som ligger bakom problemet.
鈥� Vi ska inte skylla p氓 m氓sarna. Vi borde skylla p氓 oss sj盲lva f枚r att vi sl盲pper ut AMR p氓 ett s盲tt som g枚r att de f氓r i sig det, s盲ger han.
Han f枚resl氓r att man kan f枚rb盲ttra reningen av avloppsvatten, se till att f氓glar inte f氓r 氓tkomst till reningsbass盲nger och ha t盲ckta soptippar.
鈥� Vi m氓ste agera snabbt och samordnat f枚r att begr盲nsa spridningen av AMR, annars riskerar vi att f枚rlora effekten av antibiotika som vi tar f枚r givet idag, s盲ger han.
