һ±¾µÀ

21 april 2026

Med en ny, toppmodern sorteringsanläggning kan Tekniska verken i һ±¾µÀ sortera ut mer organiskt material ur hushållsavfallet. LiU-forskaren Niclas Svensson leder forskningen om utvinning av biogas ur maskinellt sorterat organiskt material.

Två kvinnor och två män i varselvästar och organge hjälmar. Fotograf: Ulrik Svedin
Niclas Svensson, till höger, tillsammans med kollegorna i forskningsprojektet om att sortera ut organiskt material ur restavfallet i hushållsavfallet.

Många hushåll är redan duktiga på att sortera sitt avfall, men ändå hamnar stora mängder material i restavfallet och går till förbränning. Den nya sorteringsanläggningen tar vid där hushållens sortering slutar. Automatiskt sorterar den ut plast, metaller, papper/kartong och organiskt material. Med sin breda sorteringskapacitet är anläggningen den enda i landet av sitt slag.

Restavfallet sorteras maskinellt i flera steg. I den nya anläggningen kan de olika fraktionerna både identifieras och sorteras för materialåtervinning eller energiåtervinning. Det görs bland annat genom siktning, avancerade NIR-sensorer, magneter, virvelströmsteknik och röntgen.

Mycket matrester

− Restavfall från hushåll innehåller en stor andel organiskt material. Mycket är matrester som hushåll och kök inte har sorterat i matavfallet. Det har potential för biogastillverkning, säger Niclas Svensson, universitetslektor vid Linköpings universitet.

I studien som finansieras med 4,4 miljoner kronor av statliga Energimyndigheten har den här ”förlorade resursen” en huvudroll. Organiskt material som sorteras helt maskinellt klassas i dag inte som källsorterat.

Studien ska bidra med viktig kunskap om just maskinell sortering.

− Projektet kan ge ett vetenskapligt underlag för att bedöma om en maskinellt utsorterad organisk fraktion kan vara ett resurseffektivt alternativ i framtidens biogassystem, säger Niclas Svensson.

Man i orange hjälm. Ulrik Svedin
Niclas Svensson, forskare vid Linköpings universitet.


Forskarna ska bland annat jämföra maskinellt sorterat organiskt material från restavfallet med det som många känner som ”gröna påsen”. Det organiska avfall som konsumenterna har källsorterat.

Mätningar och tester

Erfarenheter så här långt från den nya sorteringsanläggningen visar att cirka 19 procent av restavfallets vikt kan sorteras ut som en organisk fraktion. Detta ska LiU-forskarna studera närmare, i samverkan med forskare och experter från Tekniska verken.

− Vi behöver göra mycket mätningar och tester. Vi måste se hur stor koncentration bioavfall vi kan få. Vi ska se hur mycket biogas det ger och ta reda på vad som blir kvar i gödseln efter biogasprocessen.

Vi behöver maskinell sortering
som ett skyddsnät

Den näringsrika gödseln är en egen produkt efter biogasen. Det blir stora mängder som kan användas för odling.

− Men först måste vi säkerställa gränsvärdena för ämnen som kan vara skadliga för miljön och påverka grödorna från just den här fraktionen av organiskt avfall, förklarar Niclas Svensson.

´¡±¹²µö°ù²¹²Իå±ð

LiU-forskarna samarbetar nära med Tekniska verken i projektet. Den nya anläggningen handlar inte bara om biogas. Sorteringen kan vara avgörande.

− Om vi ska uppfylla EU-målen för materialåtervinning så räcker inte hushållens sortering till. Vi behöver maskinell sortering som ett skyddsnät för att fånga upp det som hamnar fel och för att skapa viktig klimat- och resursnytta. Att sortera restavfallet maskinellt gör att vi kommer åt fraktioner som tidigare har gått till energiåtervinning, säger Per Björneld, en av projektledarna för sorteringsanläggningen på Tekniska verken.

Man med varselväst och hjälm. Ulrik Svedin
Per Björneld, projektledare, Tekniska verken.

Kontakt

Projekt: Biogaspotential från maskinellt sorterat organiskt avfall

Biogas Solutions Research Center

Senaste nytt från LiU

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.