Det Ă€r tidig eftermiddag i B-huset pĂ„ campus Valla. NĂ„gra förelĂ€sningar har precis slutat. Andra ska ta vid. Det Ă€r högt tryck. Lasse Alfredsson Ă€r lektor i datorseende vid Institutionen för systemteknik (ISY) och undervisar blivande civilingenjörer i tre olika signalbehandlingskurser. Han har ett eget upplĂ€gg för att studenterna ska vara pĂ„ hugget lĂ€ngre â och samtidigt undvika alltför lĂ„nga köer vid kaffeautomaterna. Hans förelĂ€sningar Ă€r tre gĂ„nger 30 minuter i stĂ€llet för de traditionella tvĂ„ gĂ„nger 45 minuter.
â Jag brukar alltid uppmuntra kollegor till göra samma sak. Det Ă€r bra bĂ„de pedagogiskt och praktiskt. 45 minuter Ă€r mycket att smĂ€lta, nu det blir fler benstrĂ€ckare och jag brukar köra huvud-axlar-knĂ€-tĂ„ med studenterna. De flesta gillar upplĂ€gget, sĂ€ger han och ler.
Locka aha-upplevelser
NÀra 30 Är som lÀrare ger mÄnga erfarenheter. Och Lasse Alfredsson, nybliven 60-Äring, jobbar hela tiden för att bli bÀttre. Studenterna utvÀrderar examinatorer efter varje kurs. Lasse bedömer sig sjÀlv efter varje förelÀsning.
â Jag skriver alltid ner vad jag gĂ„tt igenom och tittar pĂ„ vad som gĂ„tt bra och vad jag kan Ă€ndra till nĂ€sta gĂ„ng. Det har jag gjort under alla Ă„r. Sen Ă€r alltid smaken olika, det finns studenter som skriver att âhan Ă€r den bĂ€sta lĂ€raren jag haftâ, medan nĂ„gon annan tyckt att det var ârörigt och mycket pĂ„ tavlanâ. Det Ă€r nog svĂ„rt att möta alla studenters önskemĂ„l.
2023 fick Lasse Alfredsson Tekniska högskolans lĂ€rarpris och han har Ă€ven blivit nominerad till Gyllene moroten, teknologstudenternas pris till bĂ€sta lĂ€rare. Stimulansen och glĂ€djen att undervisa vĂ€xte sig stark under tiden som doktorand. Och nĂ€r möjligheten fanns att vara kvar pĂ„ LiU nĂ€r han disputerade 1996 â ja, dĂ„ var valet inte svĂ„rt.
â Att vara en kugge i processen nĂ€r studenter lĂ€r sig och fĂ„r aha-upplevelse har alltid drivit mig. Att fĂ„ möta nya mĂ€nniskor och inspirera dem att förstĂ„ hur roligt det hĂ€r Ă€mnet Ă€r, det Ă€r vĂ€rt alla extra timmar som det oftast blir som lĂ€rare.
Hur gör du för att locka fram de hÀr aha-upplevelserna?
â Jag vill att studenterna ska förstĂ„ varför, inte bara vad eller hur. Inom ingenjörsutbildningarna handlar det vĂ€ldigt mycket formler och matematik. DĂ„ vill jag gĂ€rna locka fram en förstĂ„else för vad betyder den hĂ€r integralen egentligen? Hur ska man tolka den? Det fokuserar jag mycket pĂ„.
Byggde lightboard-studio
Ett verktyg Lasse Alfredsson tagit fram, och som finansierats av Tekniska fakulteten, Àr den lightboard-studio som sedan nÄgra Är finns i B-huset. Det Àr enkelt förklarat en stor upplyst glasskiva dÀr man kan skriva eller rita pÄ och samtidigt spela in en video.
â Jag tror mycket pĂ„ den hĂ€r modellen, det ger en helt annan interaktion. HĂ€r tittar jag genom glasskivan och in i kameran. PĂ„ en traditionell förelĂ€sning har jag har studenterna bakom mig och stĂ„r litegrann i vĂ€gen nĂ€r jag skriver. Nu vill jag uppmuntra att fler inom sĂ„vĂ€l institutionen och fakulteten som hela universitetet hakar pĂ„ och anvĂ€nder den hĂ€r undervisningsmodellen!
Under pandemin la han upp mĂ„nga av de inspelade förelĂ€sningarna pĂ„ sin YouTube-kanal. MĂ„nga studenter har uppskattat greppet och mĂ„let Ă€r att det ska bli fler inspelningar framöver. PĂ„ YouTube har han Ă€ven en annan video som sticker ut â pĂ„ ett helt annat sĂ€tt. DĂ€r syns Lasse Alfredsson vid ett piano. Han blir rörd nĂ€r filmen spelas upp.
â Ja, den Ă€r minst sagt speciellt. Det Ă€r en hyllning till min fru nĂ€r vi varit gifta i 1 miljard sekunder (lite drygt 31 och ett halvt Ă„r) med bilder frĂ„n vĂ„rt giftermĂ„l 1986 och framĂ„t.
Vara en förebild
Att undervisa Àr en viktig del av Lasse Alfredssons arbetsliv. Men det rymmer mycket annat. Han Àr studierektor, leder arbetet i Pedagogiska utvecklingsgruppen (PUG), Àr fackligt aktiv och Àven ordförande i NÀmnden för skolsamverkan (NSS). I det sistnÀmnda hÄller man just nu pÄ att bygga upp sajten förebild.org. Tanken Àr att det ska vara en databas med personer frÄn akademin och nÀringslivet som skolklasser kan bjuda in för att berÀtta om deras livsresa.
â Det Ă€r jĂ€tteviktigt att mĂ€nniskor kommer ut i skolorna och mĂ„lar upp en bild hur de sjĂ€lva var nĂ€r de gick i femman eller sjuan. Förhoppningsvis kan elever identifiera sig med den hĂ€r personen och kĂ€nna att âkan hon eller han, sĂ„ kan jagâ eller ânu förstĂ„r jag varför det Ă€r viktigt att lĂ€ra mig den hĂ€r mattenâ.
Lasse Alfredsson finns sjÀlv med i databasen. Han Àr uppvuxen i en familj och slÀkt dÀr ingen tidigare hade pluggat vidare. Hans styvfar var alkoholist och skolan spelade tidigt en vÀldigt viktig roll.
â Jag Ă€r ett maskrosbarn, kan man nog sĂ€ga. Det ska inte spela nĂ„gon roll vilken socioekonomisk bakgrund man har och dĂ„ kanske jag Ă€r ett gott exempel. Det fanns struligheter hos unga Lasse, som till och med var lite olagliga, men jag kom pĂ„ rĂ€tt vĂ€g i livet och utbildningen hade en stor del i det.
