一本道

08 januari 2024

Lysekil, Luleå och Slite. Tre orter där kraven på omställning till ett fossilfritt samhälle ställer tillvaron på ända. Under flera år har forskare från 一本道s universitet tagit del av invånarnas berättelser och sökt svaret på frågan vad som krävs för att omställningen bättre ska kunna förankras i samhället.

Preems raffinaderi i Lysekil. Fotograf: Sandra Hummelgren

F枚rr i tiden anv盲ndes kanarief氓glar i engelska gruvor. Om de sm氓 djuren tuppade av visste arbetarna att luften b枚rjade bli farlig att andas. F氓glarna var f枚rsta varningstecknet.

Professor Eva L枚vbrand vid Tema Milj枚f枚r盲ndring kallar de tre orterna, Lysekil, Lule氓 och Slite, f枚r 鈥漦limatomst盲llningens kanarief氓glar鈥. H盲r finns tung industri som st氓r f枚r stora delar av Sveriges samlade koldioxidutsl盲pp. Kraven p氓 omst盲llning 盲r d盲rf枚r stora och de som bor h盲r 盲r intensivt medvetna om det.

鈥揤i har ibland pratat om de h盲r platserna som att de ligger i frontlinjen av omst盲llningen. De 盲r lite som kanarief氓glarna. H盲r ser vi vad omst盲llningen inneb盲r, s盲ger Eva L枚vbrand.

Eva L枚vbrand och Anna Bohman.Eva L枚vbrand och Anna Bohman. Foto Charlotte Perhammar I ett tre氓rigt forskningsprojekt har de intervjuat kommunpolitiker, n盲ringsliv, fackf枚reningsfolk och vanliga ortsbor. Tanken har varit att f氓nga in medborgarnas tankar om vad omst盲llningen betyder p氓 dessa orter och hur klimatpolitiken p氓verkar dem. Det 盲r lokala r枚ster som annars saknas i debatten, menar forskarna.

Tre orter - tre perspektiv

Det visar sig att 盲ven om orterna har mycket gemensamt finns det ocks氓 skillnader.

I Lysekil 盲r Preems raffinaderi en del av stadens sj盲l. Kraven p氓 omst盲llning skapar en sorts identitetskris, visar forskarnas intervjuer. Folk st盲ller sig fr氓gan vad de och orten blir utan oljeindustrin. Kraven p氓 f枚r盲ndring v盲cker nostalgi och os盲kerhet.

I Lule氓 盲r st盲mningen delvis en annan. SSAB och st氓lindustrin 盲r redan p氓 g氓ng med omst盲llningen. Tillverkningen ska bli fossilfri. Det finns mycket stolthet kring det p氓 orten, men ocks氓 viss oro. Vad h盲nder med de norrl盲ndska 盲lvarna n盲r SSAB tredubblar sin elkonsumtion?

De 盲r lite som kanarief氓glarna. H盲r ser vi vad omst盲llningen inneb盲r

I Slite p氓 Gotland st氓r cementfabriken mitt i byn och kalkbrotten omg盲rdar platsen. Milj枚effekterna 盲r mycket p氓tagliga. Det finns en 盲ngslan 枚ver kalkbrytningens p氓verkan p氓 grundvatten och biologisk m氓ngfald, lika mycket som en oro f枚r vad som h盲nder n盲r produktionen m氓ste st盲lla om.

鈥揇et 盲r en tematik som 氓terkommer i Slite. Att den gotl盲ndska naturen offras f枚r att den klimatneutrala cementen ska bygga det fossilfria samh盲llet p氓 fastlandet. I Slite 盲r det fr氓ga om ekologisk 枚verlevnad h盲r och nu. I Lule氓 har man redan b枚rjat resan mot framtiden och i Lysekil handlar det fortfarande mycket om historien, s盲ger Eva L枚vbrand.

Dialog efterlyses

I intervjuerna framkommer 盲ven gemensamma drag hos orterna. Oron f枚r att jobb ska f枚rsvinna f枚rst氓s, men 盲ven mots盲ttningen mellan land och stad. K盲nslan av att villkoren f枚r klimatomst盲llningen best盲ms n氓gon annanstans och att b枚rdorna inte blir r盲ttvist f枚rdelade.

Forskarnas slutsats 盲r att det saknas forum f枚r dialog mellan politikerna p氓 den nationella niv氓n och medborgarna lokalt. Folk p氓 alla tre orterna efterlyser samtal om framtiden d盲r de f氓r vara en del.

鈥揙m man vill erk盲nna att medborgarnas r枚ster ocks氓 spelar roll 盲r det viktigt att skapa plats f枚r dialog och aktivt visa intresse f枚r att lyssna, s盲ger Anna Bohman, universitetslektor p氓 Tema Milj枚f枚r盲ndring.

Forskningsstudien kan s盲gas bli en del av det samtal som inv氓narna saknat, men omst盲llningen kan ocks氓 var sv氓r att prata om. Det 盲r inte helt sj盲lvklart att man som Lysekilsbo talar 枚ppet om att man 盲r kritisk mot den industri som s氓 m氓nga 盲r beroende av.

Ett konstverk fr氓n projektet.Forskarna anv盲nde konst som forskningsmetod.

Konst i forskningens tj盲nst

F枚r att komma lite djupare har forskarna anv盲nt sig av konst som metod. Ortsbor har bjudits in till att skapa exempelvis textilkonst, foton eller ljudinspelningar. Resultatet blev en utst盲llning som fick avsluta hela projektet.

鈥 Konsten skriver en ju inte p氓 n盲san. Den 枚ppnar upp f枚r samtal som blir ganska till氓tande. Det var ett fint s盲tt att bjuda in fler till samtal och h枚ra andra saker 盲n bara det som s盲gs i en intervjusituation, s盲ger Eva L枚vbrand.

Studien har finansierats av Formas och gjorts i samarbete mellan Link枚pings universitet och University of Newcastle.

Publikationer: , V Brod茅n Gyberg, E L枚vbrand. Oxford Open Climate Change, Volume 2, Issue 1, 2022, doi: 10.1093/oxfclm/kgac004
J G盲rdebo. Oxford Open Climate Change, Volume 3, Issue 1, 2023, doi: 10.1093/oxfclm/kgac006
, E L枚vbrand, V Brod茅n Gyberg. Ing氓r i: Governing toward a green decarbonized state: The interplay between state and non-state actors in Sweden, [ed] B盲ckstrand, K., Marquardt, J., Nasiritousi, N., and Widerberg, O. (eds), Cambridge: Cambridge University Press, 2023, 1
, A Bohman, C Evers, E L枚vbrand. Ing氓r i Local Environment: the International Journal of Justice and Sustainability, 2024, doi: 10.1080/13549839.2023.2300959

Kontakt

Om projektet

Forskning och organisation

Senaste nytt från LiU

En man med skalligt huvud som b盲r glas枚gon och kostym.

Lars Sandman påverkar vårdens prioriteringar

Hur prioriterar vi rättvist när behandlingar är dyra 鈥 men patientgrupperna små? För Lars Sandman har just den frågan stått i centrum, och arbetet har bidragit till konkreta förändringar i hur samhället ser på läkemedel för sällsynta tillstånd.

En grupp m盲nniskor som sitter vid ett bord framf枚r en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för 一本道s universitet när antagningen är klar

一本道s universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.