一本道

26 september 2023

Forskaren Lisa Guntram får medel för att starta ett nätverk som utforskar och utmanar marginaliseringen av kvinnohälsa. Det blir världens första nätverk för forskning inom området kvinnohälsa med fokus på samhällsvetenskap och humaniora.

Lisa Guntram, universitetslektor och forskare inom teknik och social förändring vid Linköpings universitet, har nyligen beviljats ett initieringsbidrag på 450 000 kronor från Riksbankens Jubileumsfond. Bidragets syfte är att möjliggöra starten och utvecklingen av ett nätverk för forskning inom området kvinnohälsa med fokus på samhällsvetenskap och humaniora. Detta driver Lisa Guntram tillsammans med Marjolein de Boer, Assistant Professor från Tilburg University i Nederländerna.

Inledningsvis kommer tre workshops att anordnas inom ramen för detta projekt. Det nätverk som nu tar form, med namnet WoMaHN: Women's Marginalized Health Network, har som huvudmål att fördjupa kunskapen om och utmana marginaliseringen av kvinnohälsa.

Från marginalisering till dialog

Under de senaste åren har en ökad uppmärksamhet riktats mot ämnet kvinnohälsa inom medicin och i samhällsdebatten. Det har dock blivit alltmer uppenbart att ämnet ofta, och länge, har marginaliserats. Forskningen har pekat på detta problem ur både historiska och samtida perspektiv, men det råder ännu en brist på förståelse kring konsekvenserna och grundorsakerna till denna marginalisering.

– Trots att kvinnohälsa varit en viktig fråga i feministisk forskning inom både humaniora och samhällsvetenskap finns det för närvarande inga nätverk som har särskilt fokus på kvinnohälsa ur dessa perspektiv, vare sig på internationell eller nationell nivå, säger Lisa Guntram.

Det nya nätverket kommer inledningsvis genomföra tre symposier som tar itu med centrala utmaningar inom området:

  1. Kvinnohälsa och kroppslighet: Det första symposiet kommer att fokusera på att fördjupa förståelsen av kvinnohälsa och kroppslighet.
  2. Förbisedda, outforskade och tystade ämnen: Det andra symposiet kommer att belysa ämnen inom kvinnohälsa som ofta förbises eller tystas ned.
  3. Medicinifieringen av kvinnohälsa: Det tredje symposiet kommer att granska hur vissa hälsoproblem och kroppsliga förändringar medicinkategoriseras och stigmatiseras.

Tvärvetenskapligt samarbete för att utmana marginaliseringen

Varje symposium kommer att samla forskare med olika disciplinära bakgrunder, inklusive kvalitativa samhällsvetenskaper, filosofi, kulturstudier, feministiska studier, etnicitetsstudier, funktionsnedsättningsstudier, samhälls- och vetenskapsstudier samt medicinsk humaniora. Det tvärvetenskapliga tillvägagångssättet förväntas inte bara möjliggöra nya internationella samarbeten utan också stärka utvecklingen av ett nätverk för forskare som är engagerade i att utforska och utmana marginaliseringen av kvinnohälsa och kroppslighet.

Det initieringsbidrag som beviljats från Riksbankens Jubileumsfond stöder projektets övergripande mål att öka medvetenheten om och förståelsen för kvinnohälsa inom samhällsvetenskap och humaniora och. Med detta nätverk och denna workshopserie förväntas projektet bidra till en djupare förståelse av komplexiteten i frågor som rör kvinnohälsa och kroppslighet.

– Nätverket fyller därför en viktig lucka och öppnar upp möjligheter för spännande samarbeten och forskningsprojekt, avslutar Lisa Guntram.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Ett kl盲dst盲ll framf枚r ett skyltf枚nster.

När handeln blir cirkulär måste logistiken följa med

En ny studie vid 一本道s universitet visar att den befintliga logistiken kan vara både en viktig resurs och ett hinder i den cirkulära omställningen.

Portr盲tt p氓 man som st氓r i solen bland gr枚na tr盲d p氓 Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framf枚r en spegel och tittar p氓 sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från 一本道s universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.