Vårdpersonal står återkommande inför komplexa situationer gällande hur vårdens resurser ska fördelas, ofta med olika styrsignaler att ta hänsyn till. I detta arbete spelar kollegiala samtal en central roll. Forskare vid Prioriteringscentrum, Linköpings universitet, har undersökt vilken betydelse tid och rum har i vårdprofessioners samtal och förhandlingar kring vad vården ska innehålla.
– När professionerna hanterar beslut om resursfördelning, prioriteringar och olika val - det kan vara rutinmässiga, kritiska, komplexa eller oförutsedda val - diskuteras dessa på olika platser och vid olika tidpunkter. Implementering är inte linjär utan organiseras genom dynamiska interaktioner på olika platser inom klinikerna, säger Ann-Charlotte Nedlund, biträdande professor knuten till Prioriteringscentrum och en av forskarna bakom studien.
I forskningsstudien genomförs observationer och intervjuer med vårdpersonal i två specialiserade palliativa vårdenheter där man arbetar teambaserat i multiprofessionella team. Daniel Boëthius, doktorand och en av författarna bakom studien, beskriver att det idag finns ett tydligt fokus inom vården på att skapa formella mötesplatser i det teambaserade arbetet. Mer informella mötesplatser lyfts dock inte fram på samma sätt.
– Hur beslut fattas i teambaserade arbetssätt beror inte bara på vad som sker i mer formella sammanhang som teammötet, utan även på vilka samtal och interaktioner som förs vid andra platser och tidpunkter, säger Daniel Boëthius.
Emma Busk Winquist
I studien beskrivs både mer formella och informella mötesplatser. Ett exempel på en informell mötesplats är vårdpersonals samtal i bilen i samband med ett hembesök.
– Där får personalen tid att prata ostört om svåra dilemman, hur man ska förstå sin roll och vad som ska göras. Sådana lite mer öppna frågor kan kanske enklare ställas där än vid till exempel teammöten, säger Daniel Boëthius.
Olika platser för kollegiala samtal
I studien beskrivs sex kategorier av interaktionsplatser:
- Konsoliderande platser som formella teammöten där kunskap befästs
- Sammankopplade platser med mer spontana interaktioner mellan personal i deras dagliga arbetsflöde
- Tillgängliga platser för mer informella avstämningar, som fikarum
- Avlägsna platser där personal enskilt kan ha konfidentiella samtal med patienter
- Avgränsade platser, ofta kopplat till mer specifika professionsgrupper
- Skyddade platser med mindre formella roller och samtal, som bilresor - för förberedelser men också ventilering av upplevelser och känslor inför arbetet
I studien ges exempel på hur de olika platserna, och tid som ges där, skapar förutsättningar för olika typer av samtal.
Platserna samspelar
Daniel Boëthius ger exempel på hur de avlägsna och tillgängliga platserna kan samspela.
– Närhet till sina kollegor inom teamet lyftes upp som en viktig del i det teambaserade arbetet. Samtidigt är lokalerna olika utformade och alla sitter inte alltid lika nära varandra. Det kan kompletteras med mer tillgängliga platser, som ett lunchrum eller andra sociala rum, där man aktivt och lätt kan hitta varandra för spontana avstämningar och samtal.
Ett annat exempel är skyddande jämfört med konsoliderande platser.
– På mer skyddade platser kan vårdpersonal diskutera en tvetydig situation eller styrsignal och försöka tolka den utan att känna att man behöver ha ett färdigt svar. En sådan plats kan vara viktig för att skapa förståelse innan man går vidare till en mer formell plats som ett teammöte där man kanske behöver formulera sig mer kortfattat.
Professionsöverskridande samtal är en viktig del av det teambaserade arbetet. Samtidigt visar studien hur avgränsade platser ger utrymme för diskussioner inom den egna professionen med möjlighet till oliktänkande utan att hela teamet är närvarande.
– Ett exempel vi såg var läkemedelsrummet där sjuksköterskor förberedde medicinutdelning. Där kunde de prata ostört inom sin profession. Ett annat var läkarnas egna kontor där de kunde stämma av och till exempel ställa frågor om beslut som fattats, säger Daniel Boëthius.
En bredd av platser behövs
Utifrån kollegiala samtals centrala roll i det dagliga beslutsfattandet kring vårdens resurser menar Daniel Boëthius att man från ett styrningsperspektiv behöver fundera noggrant över hur tid och rum fördelas.
– Det är både en utmaning och en möjlighet att bättre förstå hur olika platser påverkar teamarbete. Det räcker inte att enbart fokusera på formella teammöten utan det pågår samtal hela tiden. Man behöver ha förståelse för var och när de sker och hur organiseringen påverkar arbetet och beslutsfattande.
Mer om forskningsprojektet
Studien är en del av forskningsprojektet ”Hur mångtydig styrning blir till praktik i hälso- och sjukvårdens ’backstage’: professionella resonemang, handlingar och genomförande av palliativ vård” som finansieras av Forte. Projektledare är biträdande professor Ann-Charlotte Nedlund vid Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.
Läs forskningsstudien
, Boëthius D., Krevers B., Nedlund A-C., 2026, Critical Policy Studies. https://doi.org/10.1080/19460171.2026.2636071
