Ò»±¾µÀ

05 november 2025

Ò»±¾µÀs universitet får 16,7 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Projekten handlar om exoskelett för räddningspersonal, sjukskrivning för lokalvårdare, hur det är att vara chef på deltid samt digitala arbetsmiljöer inom vård och omsorg.

Brandman framför bilvrak. Fotograf: Nationellt utvecklingscenter
Ett av forskningsprojekten som fått bidrag från Afa Försäkring ska utvärdera exoskelett som en teknisk lösning för att minska arbetsrelaterade skador inom räddningstjänsten.

Afa Försäkring ger 65,2 miljoner till forskning om arbetsmiljö till totalt 16 forskningsprojekt runt om i Sverige. Fyra av projekten hamnar vid LiU.

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad sjukfrånvaro. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Ulrika Hektor, chef för avdelningen Forskning och utveckling på Afa Försäkring i ett pressmeddelande.

Exoskelett för räddningspersonal – 4,9 miljoner kronor

Erik Prytz, biträdande professor vid Institutionen för datavetenskap, ska utvärdera exoskelett som en teknisk lösning för att minska arbetsrelaterade skador inom räddningstjänsten.

Erik Prytz.Fotograf: Anna Nilsen
Erik Prytz, biträdande professor vid Institutionen för datavetenskap, IDA.
– Tittar man i skadestatistiken så har räddningspersonal högst skaderisk av alla kommunalt anställda. Förhoppningen är att exoskelett ska kunna bespara räddningspersonalen slitage på kroppen och minska skaderisken, säger Erik Prytz.

Tillsammans med Räddningstjänsten i Storgöteborg och forskare vid Chalmers tekniska högskola kommer Erik Prytz att kartlägga vilka arbetsuppgifter som skulle kunna stärkas upp med exoskelett. De ska undersöka såväl stödjande passiva, som aktiva motoriserade exoskelett. Målet är att genomföra användartester och undersöka både arbetsmiljöeffekter och brandpersonalens acceptans av teknologin.

– Vi kommer också studera när i räddningsprocessen den här typen av ny teknik kan fungera och hur det samspelar med annan utrustning, säger Erik Prytz som får 4,9 miljoner kronor för projektet.

Lokalvårdare i den privata städbranschen – 4,1 miljoner kronor

Ida Seing, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande ska undersöka hur sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesser fungerar i den privata städbranschen.

– Lokalvårdare är ett av de vanligaste yrkena för kvinnor i Sverige, men yrkesgruppen är ändå relativt osynlig i både forskning och samhällsdebatt. Samtidigt har sjukförsäkringen blivit mer restriktiv, med större fokus på snabb återgång i arbete. Vi vill förstå hur detta tar sig uttryck både för de sjukskrivna själva och för arbetsgivare och fack som ska stödja dem, säger Ida Seing.

Forskaren Ida Seing vid bokhylla.Fotograf: Charlotte Perhammar
Ida Seing, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL.

Resultatet ska ge ny kunskap som kan utveckla och förbättra arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete i utsatta yrken inom städbranschen i privat sektor. Projektet görs i samarbete med Mittuniversitetet.

– Bidraget gör det möjligt att synliggöra villkoren för en yrkesgrupp som ofta hamnar i skymundan. Och att skapa en helhetsbild av hur sjukskrivning och vägen tillbaka till arbetet hanteras i vardagen med fokus på lokalvårdare, arbetsgivare och fackliga företrädares perspektiv och erfarenheter, säger Ida Seing.

Att ha chefsuppdrag på deltid – 4,3 miljoner kronor

Alma Persson, biträdande professor vid Tema Genus, ska undersöka hur chefsuppdrag på deltid påverkar arbetsmiljön i organisationer där en sådan chefsmodell är vanlig. Syftet är att förstå de specifika förutsättningar som uppstår i gränslandet mellan chefskap och medarbetarskap och där det bland annat kan uppstå friktion. Vilka strategier finns för att hantera de dubbla rollerna?

Att forma den digitala arbetsmiljön – 3,4 miljoner kronor

Johan Blomkvist Block, docent vid institutionen för datavetenskap, ska utveckla en metod som hjälper förändringsledare att analysera och hantera psykosociala arbetsmiljöeffekter vid digitalisering i vård och omsorg. Målet är bättre psykosocial arbetsmiljö och ökad förståelse för digitaliseringens påverkan på arbetsmiljön.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En man med skalligt huvud som bär glasögon och kostym.

Lars Sandman påverkar vårdens prioriteringar

Hur prioriterar vi rättvist när behandlingar är dyra – men patientgrupperna små? För Lars Sandman har just den frågan stått i centrum, och arbetet har bidragit till konkreta förändringar i hur samhället ser på läkemedel för sällsynta tillstånd.

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Ò»±¾µÀs universitet när antagningen är klar

Ò»±¾µÀs universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.