Ò»±¾µÀ

20 november 2025

Forskare vid Ò»±¾µÀs universitet får dela på 12 miljoner kronor för nya projekt som ska förbättra behandling och livskvalitet för cancerpatienter. Bland dem Henrik Green som forskar om hur genetiska skillnader mellan patienter kan påverka hur man reagerar på cancerbehandling.

Fotograf: Emma Busk Winquist

Cancerfonden delar under 2025 ut över en miljard kronor till svensk cancerforskning, vilket är det största beloppet någonsin, uppger Cancerfonden i ett pressmeddelande.

Ett av de projekt som får anslag leds av professor Henrik Green, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV), som forskar om hur genetiska skillnader mellan patienter kan påverka hur man reagerar på cancerbehandling. Syftet är att kunna förutse vilka patienter som riskerar att få allvarliga biverkningar av cytostatika, så att behandlingen kan göras mer träffsäker och skonsam.

– Alla reagerar olika på cancerbehandling. En del klarar cytostatika utan problem, medan andra får livshotande biverkningar redan efter första kuren. Målet är att kunna anpassa doser och behandling utifrån varje individs genetiska profil, säger Henrik Green.

Individanpassad behandling

Greens forskargrupp ska sekvensera patienters DNA och använda AI för att bygga modeller som kan identifiera vilka patienter som löper störst risk för biverkningar. Genom att kombinera genetisk information med laboratoriestudier hoppas de kunna skapa modeller som används direkt i kliniken. För ändamålet erhåller de nu 3 miljoner kronor från Cancerfonden.

– Det här projektet är ett tydligt exempel på hur forskning kan göra vården mer individanpassad. Lyckas man förutsäga vilka patienter som riskerar svåra biverkningar kan fler få rätt behandling från början – med bättre resultat och livskvalitet, säger professor Malin Sund, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

12 miljoner till BKV:s forskning

Utöver Henrik Green får tre forskare vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper anslag från Cancerfonden för sina forskningsprojekt:

  • Judit Arvelund fÃ¥r finansiering för projektet Virus-based immunotherapy for the treatment of lymphomas – Characterizing tissue-specific resistance mechanisms.
  • Anna Fahlgren tilldelas medel för projektet The role of shear stress in promoting secondary metastases of bone-metastatic breast cancer to the lung and liver.
  • Johanna Ungerstedt fÃ¥r stöd för projektet Indepth molecular characterization of genotype, phenotype and microenvironment in Chronic Myelomonocytic Leukemia to delineate disease onset mechanisms and the role of chronic inflammation.

Forskare som får anslag från Cancerfonden

Relaterat innehåll

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En grupp vitklädda personer som står bredvid varandra i ett Luciatåg.

Lucia avslutade årets sista fakultetskollegium

Det är den tiden på året då det ska summeras, tackas och uppmärksammas. Men det är också ett tillfälle för reflektion och så klart att blicka framåt. Så vad passar bättre än att göra det på Medicinska fakultetens julavslutning!?!?

Man i labbrock håller upp provrör innehållandes två gröna tabletter.

Från labb till lagstiftning - kampen mot nya nätdroger

En ny drog på marknaden – varje vecka. Så har utvecklingen sett ut i Europa de senaste åren när det gäller tillgången på nätdroger. Henrik Green använder forskning för att hjälpa myndigheter att snabbare få stopp på de farligaste nätdrogerna.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Ò»±¾µÀs universitet när antagningen är klar

Ò»±¾µÀs universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Ò»±¾µÀs universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.