һ

21 oktober 2025

Att bestämma tidpunkten när en person har dött har stor betydelse för brottsutredningar men är samtidigt en utmaning. Jenny Arpes examensarbete vid һs universitet visar en ny metod för att fastställa dödstidpunkt med hjälp av AI. För det tilldelas hon nu ”Examenspris civilingenjör till Christopher Polhems minne”. Detta är tredje gången på fyra år priset går till ett exjobb vid LiU.

Röd blodkropp.
Jenny Arpe kombinerade avancerad maskininlärning med data om ämnesomsättning för att analysera biologiska förändringar efter döden.

– Det känns fantastiskt roligt och ärofyllt. Jag är stolt över att det arbete jag lagt ner uppmärksammas och får den här typen av erkännande. För mig personligen är det väldigt kul och hedrande att mitt arbete får den här bekräftelsen, säger Jenny Arpe.

I sitt examensarbete vid LiU kombinerade Jenny Arpe avancerad maskininlärning med data om ämnesomsättning för att analysera biologiska förändringar efter döden. Genom att träna en AI-modell på data från nära 5 000 prover kunde hon visa att noggranna förutsägelser av hur lång tid det gått från att en person dött tills att mätningen görs är möjliga.

Medicinsk teknik möter rättsmedicin

Jenny Arpe läste till civilingenjör medicinsk teknik vid LiU och gjorde examensarbetet på Institutionen för medicinsk teknik i samarbete med Rättsmedicinalverket.

Jenny Arpe.
Jenny Arpe tilldelas ”Examenspris civilingenjör till Christopher Polhems minne” för sitt exjobb inom medicinsk teknik.
– Det känns betydelsefullt att själva forskningsområdet lyfts fram. Jag tror att potentialen i att använda maskininlärning inom rättsmedicin är stor, och jag hoppas att priset kan bidra till att väcka ännu mer intresse för det, säger Jenny Arpe i ett pressmeddelande från Sveriges ingenjörer.

Arbetet har nu tagits vidare av forskningsgruppen vid LiU och Rättsmedicinalverket. Resultaten från examensarbetet har legat till grund för en vetenskaplig publikation och har även använts som underlag i nya ansökningar om forskningsmedel.

– Detta är ett banbrytande tvärvetenskapligt projekt som förenar medicin och artificiell intelligens, och som har potential att påverka både framtida forskning och praktiskt rättsmedicinskt arbete. Arbetet är grundligt genomfört, väl strukturerat och visar på stor förmåga att omsätta teori till samhällsnyttig tillämpning, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer som delar ut ”Examenspris civilingenjör till Christopher Polhems minne”.

Om priset

Christopher Polhem (1661–1751) var en av Sveriges genom tiderna mest framstående innovatörer. Examensarbetet har belönats i konkurrens med 4 540 andra civilingenjörsarbeten under 2024, där de tekniska lärosätena har egna nomineringsprocesser.

Examenspriset delas ut samtidigt som Polhemspriset 2025 offentliggörs den 19 november.

Läs mer om priset:

Kontakt

Relaterad forskning

Medicinsk teknik

Senaste nytt från LiU

En kvinna i en gul labbrock och blå handskar.

Felreglerade immunceller orsakar tyst inflammation efter hjärtinfarkt

Personer med förträngning i hjärtats kranskärl har en låggradig, okontrollerad inflammation i kroppen, även om de är symtomfria. Fynden pekar mot att särskilda immunceller driver en tyst inflammation som kan öka risken för nya hjärtinfarkter.

En man med skalligt huvud som bär glasögon och kostym.

Lars Sandman påverkar vårdens prioriteringar

Hur prioriterar vi rättvist när behandlingar är dyra – men patientgrupperna små? För Lars Sandman har just den frågan stått i centrum, och arbetet har bidragit till konkreta förändringar i hur samhället ser på läkemedel för sällsynta tillstånd.

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.