һ±¾µÀ

16 juni 2026

Klas Tybrandt och Aiman Rahmanudin på һ±¾µÀs universitet har tagit plats på IVAs 30-lista för forskningsgenomslag 2026.

Nanogold wires in a moving solution Thor Balkhed
En koncentrerad blandning av guldnanotrådar i vatten – en "guldspagetti‑soppa" – som blir ett specialbläck för att trycka böjbar genomskinlig elektronik.

På listan lyfts derasÌýarbete med guldnanotrådar för storskalig tryckt elektronik, en teknik som kan omdefiniera hur framtidens flexibla skärmar, solceller och sensorer tillverkas.
Ìý
Kungl. Ingenjörs­vetenskaps­akademien (IVA) vill stärka Sveriges förmåga att omsätta akademisk forskning till innovation, konkurrenskraft och konkret samhällsnytta. Publicering av IVA:s lista är ett av verktygen. Varje år väljer en kommitté från akademi, näringsliv och offentlig sektor cirka 30 projekt som bedöms ha särskilt stor potential att bidra till lösningar på samhällsutmaningar – från klimat och energi till digitalisering och hälsa.

Klas Tybrandt, Aiman Rhmanudin och Venkata Kishore Perla.står i labbkläder i renrummet, Campus Norrköping. Thor Balkhed
Fr v Klas Tybrandt, Aiman Rhmanudin och Venkata Kishore Perla. Jakob von Heideken ingår också i teamet bakom de förbättrade guldtrådarna.

Klas Tybrandts forskning angriper ett av elektronikvärldens mest envisa problem: dagens transparenta elektroder för t ex solceller och bärbar elektronik, s k wearables, är antingen spröda, instabila eller för dyra att tillverka i stor skala. Silver- och kopparnanotrådar har länge varit lovande alternativ, men de bryts ned av syre, UV-ljus och fukt. Guldnanotrådar har nästan allt som behövs:

  • Hög ledningsförmåga — tack vare sin nätverksstruktur av långa, tunna trådar
  • Transparens — ljuset passerar mellan trådarna.
  • Flexibilitet — materialet tål böjning och töjning.
  • Kemisk och termisk stabilitet — till skillnad från silver och koppar.

Problemet har varit kostnaden. Existerande guldnanotrådar är korta, svåra att tillverka och kan kosta över en miljon dollar per gram. Därför har de bara använts i nischade biomedicinska applikationer.
Ìý

Nanogold wires in a moving solution Thor Balkhed
När vätskan roteras med hjälp av en magnet syns trådstrukturen bättre.
Tybrandts team, som innefattar Dr. Aiman Rahmanudin, Dr. Venkata Kishore Perla och Jakob von Heideken, har utvecklat en kostnads-och energieffektiv metod för att producera långa guldnanotrådar i stor skala – och använda dem till ett tryckbart bläck. Detta bläck skulle kunna ersätta dagens metalloxider och silvernanotrådar.Ìý
Ìý
Därmed möjliggörs elektronik som är mer hållbar och energieffektiv, billigare, enklare att återvinna och anpassad för böj- och bärbar teknik. Detta kan öppna dörren för flexibla solceller, tryckta displayer, optiska komponenter, högpresterande sensorer och nästa generations wearables, som smarta kontaktlinser och e-skin.
Tekniken är på väg mot pilotproduktion, och forskargruppen söker industriella partners för att skala upp tillämpningarna.
Ìý

Ìý

Tunna blad av tryckt elektronik med guldnanotrådar.Thor Balkhed

Staplade ark av tryckta transparenta ledande filmer på plastfolie, tillverkade med det nya guldnanotrådsbläcket för användning i exempelvis flexibla displayer, solceller och optiska sensorer.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Ett klädställ framför ett skyltfönster.

När handeln blir cirkulär måste logistiken följa med

En ny studie vid һ±¾µÀs universitet visar att den befintliga logistiken kan vara både en viktig resurs och ett hinder i den cirkulära omställningen.

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.