鈥� Vetenskapens integritet 盲r viktig! Det m氓ste ju vara trov盲rdigt. Varje ny studie bygger ju p氓 befintliga studier 鈥� om de 盲r felaktiga forts盲tter forskningen i fel riktning och till slut blir hela alltet v盲rdel枚st, s盲ger Lonni Besan莽on.
Till vardags 盲r han bitr盲dande universitetslektor vid Institutionen f枚r teknik och naturvetenskap d盲r han utforskar hur data kan visualiseras och anv盲ndas inom bland annat v氓rd och r盲ttsv盲sende. Men ut枚ver sin egen forskning jobbar han ocks氓 med att granska andra forskares verk efter att de publicerats.
Obetalt akademiskt arbete
Det kallas f枚r 鈥�academic sleuthing鈥� p氓 engelska, vilket kan 枚vers盲ttas till akademiskt detektivarbete. Ett arbete som b氓de 盲r otacksamt och obetalt.
鈥� Ingen tackar en f枚r att man hittar n氓got d氓ligt. Dessutom ligger det utanf枚r mitt kontrakt. Ingen 盲r anst盲lld f枚r att granska vetenskaplig integritet efter publicering utan det 盲r n氓got jag, och andra som mig, f氓r g枚ra p氓 fritiden, s盲ger Lonni Besan莽on.
Men vad 盲r det d氓 akademiska detektiver granskar? F枚r att f枚rst氓 det beh枚ver vi lite bakgrund:
Processen f枚r att f氓 en vetenskaplig artikel publicerad i en tidskrift kan n氓got f枚renklat brytas ner i ett antal steg: N盲r studien 盲r gjord och data 盲r insamlade skriver forskarna ett utkast, eller manuskript, till en artikel. Det manuskriptet skickas sedan till ett eller flera f枚rlag med f枚rhoppningen att det ska accepteras av en tidskrift. F枚r att artikeln ska accepteras m氓ste den g氓 igenom n氓got som kallas peer-review. Det 盲r en slags kollegial granskning som inneb盲r att andra forskare inom f盲ltet granskar artikeln f枚r att se att den h氓ller god vetenskaplig kvalitet. Sedan publiceras f枚rhoppningsvis artikeln. Det 盲r en process som ofta tar l氓ng tid, i vissa fall flera 氓r.
鈥� Tanken med peer-review bygger p氓 枚msesidigt f枚rtroende. Jag f枚ruts盲tter att ingen fuskar n盲r jag granskar n氓gon annans artikel. Inom mitt f盲lt 盲r risken mindre d氓 det 盲r relativt litet och alla k盲nner alla. Men inom till exempel mikrobiologi, d盲r det finns hundratusentals forskare som aldrig kommer m枚ta varandra, 枚kar risken f枚r fusk.
Bristande granskning
Inom den akademiska v盲rlden kan fusk inneb盲ra allt fr氓n att ta bort datapunkter f枚r att f氓 det resultat man vill, till bristande etikpr枚vningar och helt p氓hittade data och resultat med AI-skrivna artiklar. Och att vissa s氓dana artiklar 盲nd氓 slinker igenom peer-review-processen 盲r ett stort bekymmer.
Universitet, l盲ros盲ten och enskilda forskare betalar stora summor pengar till f枚rlag som Springer, Elsevier och Nature f枚r att f氓 publicera och f枚r att granskningen ska g氓 r盲tt till. Men ofta kontrolleras inte den underliggande koden eller datan utan endast sj盲lva artikeln. Och p氓 mindre f枚rlag 盲r det inte ens s盲kert att det blir n氓got regelr盲tt peer-review.
鈥� Det 盲r helt galet! Vi har hittat artiklar som skickas in, accepteras och publiceras p氓 samma datum. D氓 ringer det varningsklockor om att n氓got inte st氓r r盲tt till.
Incitament att fuska
Enligt Lonni Besan莽on beror det utbredda fusket p氓 ett grundfel i hur den akademiska processen 盲r uppbyggd. Ofta spelar antalet publiceringar st枚rre roll 盲n vilken tidskrift som en forskare publicerat i n盲r det g盲ller att f氓 ett h枚gt s氓 kallat H-index. Det 盲r ett index som ska visa hur produktiv och skicklig en forskare 盲r. Det kan ligga till grund f枚r framtida anst盲llningar och framf枚r allt forskningsbidrag.
N盲r Lonni Besan莽on och hans kollegor hittar n氓got som inte st盲mmer i en vetenskaplig artikel skriver de till f枚rlaget och p氓pekar det. Allt som oftast f氓r de inget svar alls. Ibland skriver f枚rlaget att de har mottagit klagom氓let men tar det sedan inte vidare. Och i s盲llsynta fall dras den vetenskapliga artikeln faktiskt tillbaka. Men det 盲r ingen 盲ra som tillfaller de akademiska detektiverna. Ofta st氓r det bara att tidskriften dragit tillbaka artikeln och inget mer.
Felaktiga artiklar ligger kvar
En av de mest erk盲nda och framg氓ngsrika akademiska detektiverna heter Elisabeth Bik och 盲r mikrobiolog fr氓n Nederl盲nderna. Hon och Lonni Besan莽on har jobbat tillsammans flertalet g氓nger och hon 盲r en stor f枚rebild f枚r honom. Elisabeth Bik har anm盲lt runt 8000 felaktiga vetenskapliga artiklar men knappt 20 procent har blivit borttagna av tidskrifterna. En nedsl氓ende siffra.
Det arbete som Lonni Besan莽on blivit mest uppm盲rksammad f枚r handlar om forskningsfusk p氓 ett franskt forskningsinstitut. De publicerade falska resultat i b枚rjan p氓 covid-19 pandemin som p氓stod att de hade hittat ett botemedel. Men n氓got stod inte r盲tt till.
鈥� Jag 盲r ingen expert p氓 vare sig sjukdomar eller biologi. Men statistik 盲r n氓got jag verkligen kan och det var n氓got v盲ldigt fel i deras artiklar p氓 flera punkter.
Bland annat kunde han se att samma etikpr枚vningsnummer anv盲ndes i 248 studier n盲r det egentligen b枚r vara ett unikt nummer f枚r varje studie. Studierna var gjorda p氓 m氓nga olika s盲tt 鈥� prover av blod, saliv, avf枚ring och hud samlades in p氓 s氓 v盲l gamla som unga och 盲ven barn. Det 盲r n氓got som ska kr盲va flera olika etikpr枚vningar.
鲍辫辫尘盲谤办蝉补尘尘补诲
N盲r Lonni Besen莽on och hans kollegor presenterade det i tidssskriften Research integrity and peer review brakade en vild debatt loss, speciellt i Frankrike, om forskningsetik och han syntes i nationell tv, tidningar och radio. Nyheten spred sig ocks氓 枚ver engelska kanalen och brittiska The Guardian gjorde ett l氓ngt reportage.
Men det var ocks氓 d氓 det b枚rjade storma kring Lonni Besan莽on.
鈥� De skriver om mig p氓 Twitter hela tiden och har 盲ven mejlat alla mina kollegor h盲r och f枚rs枚kt f氓 mig sparkad. De smutskastar mitt namn och trakasserar mig p氓 olika s盲tt. Jag har ocks氓 f氓tt ett par samtal med d枚dshot.
Hur st氓r du ut?
鈥� Om de ser mig som ett hot betyder det att jag har gjort n氓gonting r盲tt.
Den vetenskapliga tidskriften Science har publicerat ett l氓ngt reportage om Lonni Besan莽on och hans detektivkollegor. I artikeln finns ocks氓 mer f枚rdjupning om det mest uppm盲rksammade fallet.
Den finns att l盲sa h盲r:
Den vetenskaplig artikeln:; Fabrice Frank, Nans Florens, Gideon Meyerowitz-katz, J茅r么me Barriere, 脡ric Billy, V茅ronique Saada, Alexander Samuel, Jacques Robert, Lonni Besan莽on; Research Integrity and Peer Review volume 8, Article number: 9 2023; publicerad online 3 augusti 2023. DOI: 10.1186/s41073-023-00134-4
