一本道

15 februari 2022

Genom att förstå och prata om begreppen ras och vithet kan vi närma oss problemen med segregation och ojämlikhet i svensk utbildning. Det behövs ett språk som inte är färgblint för att adressera ökade klyftor i skolan, menar forskare som nu skrivit en bok om just detta.

I boken Den färgblinda skolan – ras och vithet i svensk utbildning ges en introduktion till begreppen ras och vithet och vad de kan säga oss om svensk skola idag.

– Bakgrunden till boken är att den svenska skolan utvecklats från att vara världens antagligen mest jämlika skola till västvärldens kanske mest ojämlika och mest segregerade skola.

Det säger Catrin Lundström, biträdande professor i etnicitet och migration vid Linköpings universitet, som skrivit boken tillsammans med Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik vid Karlstad universitet.

Genom att förstå och lyfta begreppen ras och vithet kan vi få både ett språk och analytiska verktyg för att förstå segregationen och ojämlikheten i svensk utbildning, menar hon.

– Det fattas en pusselbit i diskussionen om svensk skola idag. Det finns frågor som inte kan adresseras utan att ta med begreppen ras och vithet och teorierna kring dem.Catrin Lundstr枚m en somrig dagCatrin Lundström

I Sverige finns en ovilja att prata om ras. Men samhället genomsyras av olika föreställningar om ras som i sin tur påverkar våra uppfattningar om andra människor. Samtidigt har vi på grund av vår hudfärg olika erfarenheter.

– Att prata om ras eller att kategorisera människor ses i Sverige idag som rasism. Vi ska inte dela in människor enligt ett gammalt rastänkande, men för att förstå att människor identifierar sig på ett visst sätt, och att vi bemöts olika och har olika erfarenheter, behöver vi ett språk. Segregationen idag är präglad av ras och med den här boken vill vi ta oss ur den färgblindhet som omgärdar diskussionen om segregation och skolan, liksom om samhället i stort.

Boken behandlar bland annat frågor som vad vi egentligen menar när vi pratar om ras, vad en vithetsnorm innebär och vad konsekvenserna blir om vi inte kan prata om ras och rasskillnader.

Boken presenterar teorier inom den kritiska ras- och vithetsforskningen och ska kunna användas av exempelvis lärare eller på lärarutbildningar för att öppna upp för diskussion och lyfta erfarenheter som finns bland lärare och lärarstudenter. Den ger konkreta exempel utifrån olika perspektiv och skolmiljöer samt dilemman för läsaren att reflektera kring.

– Vi vill inte bara introducera teorier utan öppna upp för interaktion och diskussion. Frågorna kan till exempel handla om vad ras betyder för dig, att resonera kring vad vita privilegier innebär, hur frågan ’var kommer du ifrån?’ kan uppfattas eller hur fördelningen av elever och lärare ser ut på just din skola.

Bokomslag Den f盲rgblinda skolan.
Den färgblinda skolan - ras och vithet i svensk utbildning (2022). Natur och kultur.
Boken har sin bakgrund i en segregerad och ojämlik svensk skola. Det finns inte bara en utbredd skolsegregation - där utrikes födda elever och elever med utrikesfödda föräldrar tenderar att gå i skolor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden, medan elever med svenskfödda föräldrar dominerar i innerstadsskolor och friskolor. Det finns också skillnader mellan dessa barn och unga när det kommer till studieresultat, visar internationella elevundersökningar.

– Vi ser svårigheter för nyanlända, men också det väldigt oroväckande att andragenerationsungdomarna i högre grad misslyckas i skolan. Skillnaderna eskalerar och det behöver vi prata om med ett språk som inte är färgblint, säger Catrin Lundström.

Boken

Den färgblinda skolan - ras och vithet i svensk utbildning. Catrin Lundström och Tobias Hübinette (2022). Natur och kultur.

Kontakt

Forskning om migration, etnicitet och samhälle

Senaste nytt från LiU

Ett kl盲dst盲ll framf枚r ett skyltf枚nster.

När handeln blir cirkulär måste logistiken följa med

En ny studie vid 一本道s universitet visar att den befintliga logistiken kan vara både en viktig resurs och ett hinder i den cirkulära omställningen.

Portr盲tt p氓 man som st氓r i solen bland gr枚na tr盲d p氓 Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framf枚r en spegel och tittar p氓 sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från 一本道s universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.