FN:s generalsekreterare inleder m枚tet med orden: 鈥淭he climate emergency is a race we are losing, but it is a race we can win. The best science tells us that any temperature rise above 1.5掳C will lead to major and irreversible damage to the ecosystems that support us. But science also tells us it is not too late.鈥�
Deltagarna f氓r veta att om vi forts盲tter som idag kommer vi att ha en temperatur枚kning p氓 4,1 grader Celsius 氓r 2100, med f枚r枚dande konsekvenser som resultat. Deltagarna f氓r se bilder av Westminster bridge, vid det brittiska parlamentet, under vatten. Wall street i New York 盲r under vatten.
Rollspel fr氓n MIT
Foto Charlotte Perhammar
Det 盲r i mitten av oktober och vi befinner oss p氓 Campus Valla. Nu 盲r det upp till studenterna att l枚sa detta. De delas in i 氓tta grupper som representerar olika intressen, till exempel Industri och handel eller en milj枚organisation. Grupperna f氓r ge f枚rslag p氓 hur vi ska minska temperatur枚kningen, till exempel genom att h枚ja priset p氓 fossila br盲nslen, eller genom att investera stora summor i teknologi som vi 盲nnu inte har uppfunnit, som inte sl盲pper ut v盲xthusgaser.
Spelet kommer fr氓n initiativet Climate Interactive, som 盲r en icke-vinstdrivande tankesmedja fr氓n MIT (Massachusetts Institute of Technology). F枚rslagen fr氓n akt枚rerna matas in i en modell, som visar hur de faller ut. F枚rslagen kan ocks氓 ta ut varandra, och det blir ett sorts nollsummespel n盲r olika akt枚rer vill ta sig an problemet p氓 olika s盲tt.
Inte som v盲ntat
Tobias Wahlund representerar, tillsammans med n氓gra studentkollegor, gruppen Industri och handel. De m氓ste sl氓 vakt om att h氓lla nere energipriser, eftersom h枚jda priser resulterar i att produkterna blir dyrare, vilket i sin tur minskar efterfr氓gan p氓 deras varor eller tj盲nster. De vill att transporter, uppv盲rmning av byggnader och industriella processer ska ske med hj盲lp av f枚rnybar el, till skillnad fr氓n idag n盲r merparten drivs genom f枚rbr盲nning av fossila br盲nslen. De vill uppmuntra f枚r盲ndring som minskar utsl盲ppen av v盲xthusgaser utan att skada deras industrier, f枚r trots att de f枚rst氓r att klimatf枚r盲ndringar 盲r farliga m氓ste de sl氓 vakt om deras aktiev盲rden.
Foto Charlotte PerhammarDe h盲r intressena krockar f枚rst氓s med andra akt枚rers: till exempel vill milj枚organisationen Climate Justice Hawks som vill f氓 till en 100-procentig anv盲ndning av f枚rnybar energi s氓 snabbt som m枚jligt, genom att h枚ja priserna p氓 fossila br盲nslen, vilket st氓r i strid med industrins 氓tg盲rder.
鈥� Jag hade f枚rv盲ntat mig att n盲r f枚rnybar energi blev mycket billigare 盲n fossila br盲nslen, s氓 skulle anv盲ndningen av fossila br盲nslen praktiskt taget bli noll. Men det visade sig att fossila br盲nslen f枚rblev en stor del av elproduktionen, och det enda som gav 100 procent f枚rnybar elproduktion var totalf枚rbud av de fossila br盲nslena.
Du tillh枚rde industri- och handelsakt枚ren 鈥� vad var du tvungen att ta h盲nsyn till?
鈥� Vi ville inte st盲nga ner v氓ra industrier. Eftersom de till stor del 盲r beroende av fossila br盲nslen s氓 kunde vi inte till氓ta att omvandlingen till f枚rnybara energik盲llor skulle g氓 f枚r hastigt. Det skulle ha lett till en f枚r stor kostnad f枚r oss. Samtidigt medgav vi att om den globala uppv盲rmningen forts盲tter kommer 盲ven v氓r sektor drabbas, s氓 vi ville hitta en l枚sning utan att v氓ra industrier skulle ta f枚r stora ekonomiska skador.
Var det l盲rorikt?
鈥� Jag l盲rde mig om vilka intressen som finns. Ju mer man tvingas t盲nka p氓 milj枚problemet p氓 ett mer pragmatiskt vis, desto b盲ttre f枚rst氓else f氓r man f枚r utmaningen vi st氓r inf枚r. Det handlar inte bara om att utveckla n氓gon h枚gteknologisk framtidsmaskin som l枚ser alla problem, man m氓ste handskas med m氓nga m盲nniskor som har olika saker att oroa sig f枚r.
Tobias 盲r intresserad av naturvetenskap, och f枚r honom k盲ndes det naturligt att v盲lja en ingenj枚rsutbildning. Att valet landade p氓 programmet energi 鈥� milj枚 鈥� management beror helt enkelt p氓 att han f氓r kombinera milj枚utmaningar med teknik.
鈥� Global uppv盲rmning 盲r det st枚rsta problemet m盲nskligheten har st盲llts inf枚r. Det l盲t som en riktigt m盲ktig grej att jobba med att utveckla milj枚v盲nlig teknik, om det 盲r att utveckla f枚rnybar elproduktion eller milj枚v盲nliga konsumentvaror.
Hur har hotet om klimatf枚r盲ndringar format ditt studieval och val av framtida yrke?
鈥� Jag tror jag skulle blivit ingenj枚r vilket fall som helst, men jag tror det har varit avg枚rande i mitt val av EMM-programmet. Det 盲r sv氓rt att s盲ga vilket yrkesval jag kommer att g枚ra n盲r jag 盲r f盲rdigutbildad, men jag hoppas att det kommer att spegla mina moraliska 氓sikter. Klimatf枚r盲ndringar 盲r det st枚rsta hotet mot m盲nniskor, d盲rf枚r skulle jag vilja jobba med att bek盲mpa dem.
S氓 hur gick d氓 klimatspelet?
M氓let var att hamna p氓 en 枚kning mellan 1,5 och 2 grader Celsius till 氓r 2100. Studenterna hamnade till slut p氓 en 枚kning med 1,9 grader, och lyckades allts氓.
Har du n氓gra tankar kring om era f枚rslag skulle vara m枚jliga att genomf枚ra 鈥� p氓 riktigt?
鈥� Man m盲rker hur mycket pengar spelar roll. Det k盲ndes som att alla ville n氓 samma m氓l, men n盲r det g盲ller att inf枚ra skatter som faktiskt 盲r den mest effektivaste metoden att h盲mma koldioxidutsl盲ppen och till氓ter ett infl枚de av pengar f枚r att finansiera de investeringar som m氓ste g枚ras, d氓 var det mycket sv氓rare.
Vad t盲nker du om framtiden?
鈥� Global uppv盲rmning 盲r det st枚rsta hotet f枚r majoriteten av m盲nniskor p氓 jorden. Problemet kommer inte att l枚sas s氓vida inte alla b枚rjar g枚ra uppoffringar, som att betala mer skatt, sluta 盲ta k枚tt, helt 盲ndra sina livsvanor och s氓 vidare. Jag tror att sannolikheten att vi l枚ser detta problem 盲r oerh枚rt l氓g. Men som l盲raren sa i slutet p氓 seminariet, s氓 盲r hopp inte baserat p氓 sannolikheten att lyckas, det 盲r baserat p氓 att det finns en m枚jlighet att lyckas.
Spelet gavs i kursen Uth氓lliga energisystem, som ges av avdelningen Energisystem vid IEI.
