һ±¾µÀ

17 oktober 2022

Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, har fördelat 90 miljoner till forskning om barns och ungas psykiska hälsa för åren 2022–2025. 5.2 miljoner har tilldelats Barnafrid för forskningsprojektet Krisens barn och unga – psykisk hälsa, resilience och deras determinanter hos barn och unga på flykt.

Laura Korhonen, Barnafrids centrumchef
Laura Korhonen. Foto: Sofia Lindgren
Laura Korhonen, professor och centrumchef på Barnafrid, tilldelas tillsammans med sin arbetsgrupp medel för att undersöka barn och unga vuxna på flykt, bland annat hur deras hälsa och välmående kan stärkas.

Barnafrid driver studien i samarbete med Flyktingmedicinskt Centrum - Region Östergötland, Flyktinggruppernas riksråd (FARR), University College London, The EU Cost Action och Enpowering Children Foundation.

Projektet adresserar kritiska akuta kunskapsluckor när det gäller psykisk hälsa och resilience bland barn och unga på flykt.

- Fördjupad förståelse är ett viktigt första steg att se till att alla barns psykiska hälsa kan tillgodoses, säger Laura Korhonen.

Resultaten kommer att översättas till evidensbaserade rekommendationer för att kunna ta fram förbättrade strategier för förebyggande och tidigt stöd men också till handfast metodstöd.

- Med ny kunskap om ojämlikheter i hälsa och exponering för svåra livsomständigheter, tillsammans med inkludering av barn och samarbetspartners, främjar detta projekt implementeringen av Barnkonventionen, EU:s stadgar om de grundläggande rättigheterna, Sveriges folkhälsostrategi och jämställdhetspolitik samt FN:s mål för hållbar utveckling, säger Laura Korhonen.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Ett klädställ framför ett skyltfönster.

När handeln blir cirkulär måste logistiken följa med

En ny studie vid һ±¾µÀs universitet visar att den befintliga logistiken kan vara både en viktig resurs och ett hinder i den cirkulära omställningen.

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.