Årets tema, “Agriculture for the Future: Empowering Advisory Services through AI”, satte fokus på hur digitala verktyg och AI kan bidra till att utveckla rådgivningen. Från Sverige deltog Martin Niklasson, Hushållningssällskapet Västra, med stöd från Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering.
AI används redan i rådgivningen
Under mötet presenterades konkreta exempel på hur AI redan används i praktiken. Representanter från Teagasc (Irland) visade hur stora datamängder kan analyseras med hjälp av AI, där användaren kan ställa frågor och få resultat presenterade i form av tydliga visualiseringar. Exempelvis i Power BI, ett visualiserings- och analysverktyg från Microsoft. Den här typen av lösningar gör det möjligt att omvandla komplex data till beslutsunderlag som är mer tillgängliga för rådgivare och lantbrukare.
Förtroende och affärsmodeller i fokus
Samtidigt lyftes viktiga frågor kring hur AI uppfattas och används. En återkommande aspekt var att AI-genererat innehåll ofta värderas lägre än sådant som skapats av människor, oavsett om det gäller rådgivning, bilder eller texter.
Det väcker frågor om affärsmodeller:
- När är lantbrukare villiga att betala för AI-baserad rådgivning?
- Hur kombineras AI med mänsklig expertis på ett trovärdigt sätt?
Det fanns också en viss skepsis mot etablerade AI-verktyg utvecklade utanför Europa. Flera deltagare lyfte behovet av europeiska lösningar och plattformar, där exempelvis modellen Mistral (ett franskt AI-verktyg) nämndes som ett alternativ.
Utöver AI låg fokus även på rådgivningens roll i stort. Gruppdiskussionerna handlade till stor del om organisation, arbetssätt och kompetensutveckling inom rådgivning, snarare än specifika jordbruksfrågor.
Universitetens roll i rådgivning
Vid studiebesök på Széchenyi István University visades hur universitet i Ungern arbetar nära rådgivning och näringsliv. Där utvecklas och kommersialiseras produkter och tjänster direkt inom universitetets verksamhet, både för nationell användning och export. Denna modell, ofta benämnd som extension services, innebär en nära koppling mellan forskning, utveckling och rådgivning, något som i Sverige till viss del motsvaras av Hushållningssällskapens roll.
EUFRAS arbetar även aktivt med kompetensutveckling, bland annat genom nätverket YoungEUFRAS för unga rådgivare samt olika träningsinitiativ. Dessa satsningar lyftes fram som viktiga för att stärka rådgivningens roll i en allt mer digitaliserad sektor.
Exempel på teknikutveckling
Under mötet presenterades också flera exempel på pågående utvecklingsprojekt. Dessa exempel visar på bredden i den teknikutveckling som pågår inom lantbruket, där digitalisering och automation är centrala komponenter:
- Solcellslösningar anpassade för jordbruk, där paneler placeras på höga konstruktioner för att möjliggöra odling under
- Sprutdrönare, som används i Ungern men i dagsläget är förbjudna inom EU
- Förarlösa traktorer genom modifiering av befintliga maskiner
- Forskning om foderutnyttjande hos djur med individbaserad datainsamling
EUFRAS årsmöte 2026 visar tydligt att AI och digitalisering redan påverkar rådgivningen inom lantbruket, men också att utvecklingen väcker nya frågor kring förtroende, affärsmodeller och kompetens. Samtidigt pekar diskussionerna på behovet av fortsatt samverkan mellan forskning, rådgivning och praktik för att säkerställa att ny teknik faktiskt kommer till nytta i lantbruket.
