“Mångsidigheten i dessa material är lika viktig som deras beräknade hårdhet. Vi kan använda dem när diamanter inte erbjuder rätt kombinationer av egenskaper”, säger Florian Trybel, biträdande professor vid Linköpings universitet, en del av upptäckarteamet och medförfattare till artikeln. “För närvarande är tryck- och temperaturförhållanden vid tillverkningen av dessa material för höga för att effektivt producera stora kvantiteter. Teoretiska simuleringar kommer att spela en viktig roll för att förutsäga nya syntesvägar vid mindre extrema tryck- och temperaturförhållanden. Mer forskning där vi än mer tittar på materialens egenskaper, kommer möjliggöra att vi rör oss mot en mer industriell tillverkning.”, tillägger han.
Forskarna betonar att det internationella samarbetet - lett av experimentella forskare från University of Edinburgh och University of Bayreuth, samt teoretiker från avdelningen för teoretisk fysik vid Linköpings universitet - med sina olika bakgrunder och vetenskapliga fält varit nyckeln till en framgångsrik upptäckt. Artikeln, skriven som ett resultat av denna upptäckt, har varit en framgång i sig, och har fått mycket uppmärksamhet, se på .
Artikel: ; Dominique Laniel, Florian Trybel, Andrey Aslandukov, Saiana Khandarkhaeva, Timofey Fedotenko, Yuqing Yin, Nobuyoshi Miyajima, Ferenc Tasnádi, Alena V. Ponomareva, Nityasagar Jena, Fariia Iasmin Akbar, Bjoern Winkler, Adrien Néri, Stella Chariton, Vitali Prakapenka, Victor Milman, Wolfgang Schnick, Alexander N. Rudenko, Mikhail I. Katsnelson, Igor A. Abrikosov, Leonid Dubrovinsky, Natalia Dubrovinskaia; Advanced Materials, DOI: 10.1002/adma.202308030.
