Ò»±Ÿ”À

11 juni 2025

Forskning om planering, återvinning och renovering inom byggsektorn får stora bidrag från det statliga forskningsrådet Formas. Sammanlagt får åtta projekt dela på drygt 63 miljoner kronor, dels inom området hållbart byggande, dels inom Formas öppna utlysning där forskarna fritt får formulera sin frågeställning.

Johan Niskanen, Ida Grundel och Kristina Trygg, Fotograf: Jonas Roslund
Johan Niskanen, Ida Grundel, och Kristina Trygg ska hjälpa kommunerna att planera mer hållbart. 

Nedlagda eller fuktskadade skolor. Tomma kontorslokaler och hyreshus. Eller Ä andra sidan bostadsbrist och ökande efterfrÄgan pÄ Àldreboenden. Det Àr problem som kommuner har att hantera. Att riva och bygga nytt har ofta varit den enkla lösningen, men nya tider stÀller nya krav.

HÄllbar planering

Universitetslektor Ida Grundel pÄ Tema Teknik och social förÀndring beskriver det som nÄgot av ett drömprojekt. Tillsammans med kollegorna Kristina Trygg och Johan Niskanen ska hon under fyra Är undersöka hur svenska kommuner kan jobba mer med hÄllbart byggande. Det handlar till exempel om hur nya byggnader kan planeras för att kunna anvÀndas mer flexibelt, men inte minst hur man kan renovera och ÄteranvÀnda istÀllet för att bygga nytt.

– Just för att byggsektorn Ă€r en av de stora klimatbovarna mĂ„ste man fĂ„ in de hĂ€r aspekterna som en del av samhĂ€llsplaneringen, sĂ€ger universitetslektor Kristina Trygg.

Projektets fullstÀndiga namn Àr CirkulÀr planering för transformativ förÀndring genom ÄteranvÀndning och renovering (PLAN-C). Det har fÄtt drygt 11 miljoner kronor i bidrag under fyra Är.

Inspiration frÄn Sverige och Europa

Forskarna ska bilda ett nĂ€tverk tillsammans med kommunala samhĂ€llsplanerare. Ett syfte Ă€r att identifiera vad som idag hindrar en mer hĂ„llbar planering. Förhoppningen Ă€r att ocksĂ„ hitta smarta idĂ©er och lösningar. I Östergötland finns exempel frĂ„n bĂ„de Norrköpings gamla fabriker och Linköpings militĂ€romrĂ„de, dĂ€r gamla byggnader gjorts om för nya Ă€ndamĂ„l.

– Bara att samla lĂ€rdomar och skapa lite inspiration Ă€r viktigt, sĂ€ger bitrĂ€dande universitetslektor Johan Niskanen.

Forskarna ska Àven leta europeiska förebilder. Ett mÄl Àr att ta fram en sorts handbok och en digital kunskapsplattform för hÄllbart byggande.

– Vi vill att projektet ska leda till nĂ„got som kommunerna kan anvĂ€nda i praktiken, sĂ€ger Ida Grundel.


Forskningsprojekt som får bidrag från Formas

Hållbar, cirkulär och resurseffektivt byggd miljö
Wiktoria Glad, Tema T: c/o Glas - att göra planglas cirkulärt i samhällsbyggnadssektorn. (11,99 miljoner kronor)

Ida Grundel Berger, Tema T: Cirkulär planering för transformativ förändring genom återanvändning och renovering (PLAN-C) (11,12 miljoner kronor)

Sara Gustafsson (IEI): Industriell symbios i kommuners arbete med strategisk etablering. (10,35 miljoner kronor)

Utforska - Formas öppna utlysning
Eva Lövbrand, Tema M: Det europeiska kolbruket: att göra svensk mark styrbar som en marknadsplats för koldioxidupptag (Carbonfarm)

Cecilia Åsberg, Tema G: Äta Världen: En explorativ studie av ekokreativa matmetoder för hållbart samkunskapande med en matigare miljöhumaniora och konstnärlig forskning. (5,99 miljoner kronor)

Robin Blomdin, Tema M: Temporal och rumslig fördelning av slamströmmar och deras påverkan på samhälle och infrastruktur i ett förändrat klimat. (5,99 miljoner kronor)

Per Wikman, Tema T: Externa experter i den svenska kommunala planeringen 1965–2030. (5,92 miljoner kronor)

Per Jensen, IFM: Biologi och välfärd hos moderlösa djur i lantbruket - hjärnfunktion, gener och beteende med prägling hos kycklingar som modell. (5,79 miljoner kronor)


Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

PortrÀtt pÄ man som stÄr i solen bland gröna trÀd pÄ Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar pÄ sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från Ò»±Ÿ”Às universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.