一本道

30 april 2026

Skola och förskola har en viktig roll i att uppmärksamma barn som kan behöva skydd och stöd. Forskning visar samtidigt att den lagstadgade anmälningsskyldigheten tolkas och tillämpas olika i praktiken. Det kan påverka om, när och hur barn får tillgång till samhällets skydd.

Ann-Charlotte M眉nger framf枚r en digital bildsk盲rm. Fotograf: Sofia Lindgren
Ann鈥慍harlotte Münger, docent vid Barnafrid, har skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen om anmälningsskyldigheten i skola och förskola och vilka konsekvenser olika tolkningar kan få för barn.

I ett inlägg på Barnrättsbloggen analyserar Ann鈥慍harlotte Münger, docent vid Barnafrid, skolans och förskolans anmälningsskyldighet ur ett barnrättsligt perspektiv. Inlägget tar sin utgångspunkt i gällande lagstiftning, men fokuserar särskilt på de avvägningar och tolkningsutrymmen som uppstår i praktiken.

– Anmälningsskyldigheten är i grunden tydlig, men sättet den förstås och tillämpas kan skilja sig åt mellan verksamheter. Det innebär att barns tillgång till skydd och stöd i praktiken kan bli beroende av lokala tolkningar och arbetssätt, säger Ann鈥慍harlotte Münger.

Forskning visar att skola och förskola ofta identifieras som viktiga arenor för att uppmärksamma barn som far illa. Samtidigt pekar tidigare studier på att orosanmälningar ibland uteblir, trots att personal upplever en oro. I blogginlägget lyfts bland annat hur osäkerhet kring ansvarsfördelning, rädsla för att agera fel och brist på gemensamma rutiner kan bidra till att anmälningar skjuts upp eller inte blir av.

Den variation som finns i hur regelverket tillämpas kan få konsekvenser för barnens rättssäkerhet. När bedömningar och beslut i stor utsträckning styrs av lokala arbetssätt finns en risk att stödet till barn blir ojämlikt, även när behoven är likartade. Inlägget problematiserar därför behovet av tydlighet, gemensam förståelse och strukturer som stödjer skolans personal i deras anmälningsansvar.

– Ytterst handlar det om att säkerställa att barn får ett likvärdigt skydd, oavsett vilken verksamhet som först uppmärksammar deras situation. Det är en fråga som behöver diskuteras både utifrån vilka regler som gäller och hur arbetet faktiskt fungerar i vardagen, säger Ann鈥慍harlotte Münger.



Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Portr盲tt p氓 man som st氓r i solen bland gr枚na tr盲d p氓 Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framf枚r en spegel och tittar p氓 sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från 一本道s universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som st氓r p氓 en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.