一本道

25 mars 2024

Vi tjänar på att tänka efter innan ny teknik installeras i våra bostäder. Det noterar LiU-forskarna efter att ha studerat de smarta hem som visades under den stora bostadsmässan i Vallastaden 2017.

Kvinnlig och manlig forskare. Fotograf: Ulrik Svedin
Karin Axelsson och Ulf Melin.
鈭 Vi har studerat olika sp盲nningar som kan uppst氓 n盲r tekniken introduceras f枚r anv盲ndarna, allts氓 de boende. Har man som beslutsfattare eller teknikutvecklare k盲nnedom om detta s氓 kan man g枚ra medvetna val och kanske undvika o枚nskade bieffekter. Man kan vara uppm盲rksam p氓 teknikens baksidor utan att vara emot ny teknik, s盲ger Karin Axelsson, professor i informatik.

Personer s盲tter upp saker p氓 en v盲gg.
M氓nga faktorer bidrar till trivsel i ett bostadsomr氓de. Bild p氓 bes枚kare under utst盲llningen 2017. Fotograf: Thor Balkhed

Byggherrar, arkitekter och inredare sp盲nde b氓garna till sitt yttersta inf枚r den stora bostadsutst盲llningen i Vallastaden i Link枚ping, 2017. Teknikl枚sningarna l氓g i framkant n盲r utst盲llningen slog upp d枚rrarna till l盲genheter och villor i omr氓det. Forskarna kunde d氓 dokumentera digitala l枚sningar som var installerade i 53 olika bost盲der.

鈭 Det var allts氓 l枚sningar baserade p氓 t盲nkta behov relaterade till milj枚- och klimatfr氓gor, energieffektivisering, 氓tervinning, sophantering och s氓 vidare, s盲ger Ulf Melin, professor i informatik.

F枚rst氓 helheten

foto av kvinna med stadsutsikt bakom sig.
Malin Granath.
Tillsammans med universitetslektor Malin Granath har de studerat den smarta stadens utveckling. Forskningsprojektet l氓g till grund f枚r Malin Granaths doktorsavhandling och flera andra publikationer. De avrundar nu projektet, med en studie av de id茅er och framtidstankar f枚r hemmen som presenterades p氓 bostadsm盲ssan.
鈭 V氓rt fokus har tidigare legat p氓 stadsniv氓. Men f枚r att f枚rst氓 den smarta staden beh枚ver vi 盲ven studera smarta hem. Vallastaden gav oss ett bra tillf盲lle, s盲ger Ulf Melin.

Studien som 盲r publicerad i den v盲lrenommerade vetenskapliga tidskriften Government Information Quarterly utg氓r fr氓n ett antal socio-tekniska designprinciper fr氓n tidigare forskning. Designprinciperna har hj盲lpt forskarna att se sp盲nningarna som kan uppst氓 n盲r ny teknik m枚ter m盲nniskorna i praktiken. Till exempel sp盲nningen mellan att ha kontroll och att vara kontrollerad samt mellan avsedd och o枚nskad hantering av personuppgifter.

Stadsdel med varierad bebyggelse
Ofta handlar digital smarthet i hemmet om att kunna f枚lja eller kontrollera till exempel energif枚rbrukning eller att p氓 distans styra till exempel v盲rme, hush氓llsmaskiner och lampor. Och p氓 s氓 vis kanske ocks氓 effektivisera f枚rbrukningen.

Kontrollera eller kontrolleras?

Bland de smarta IT-l枚sningar som presenterades p氓 bostadsm盲ssan s氓 handlade en stor del om att boende sj盲lva kan kontrollera olika hemfunktioner via sina mobiltelefoner.

鈭 Det g枚r att boende kan designa sina personliga l枚sningar genom att till exempel best盲mma n盲r och var belysningen i hemmet ska t盲ndas eller sl盲ckas. Eller att man kan kontrollera v盲rmen p氓 distans via applikationer.

Det kommer med ett pris,
att n氓gon annan vet vad du g枚r

Men l枚sningarna kan ocks氓 leda till att andra f氓r mycket information om de boendes levnadsm枚nster. Det kan till exempel handla om olika bokningssystem, f枚r tv盲ttstugor och olika utrymmen i fastigheten.

Digitalt och analogt

鈭 Det kommer med ett pris, att n氓gon annan vet vad du g枚r och kanske till och med exakt var du befinner dig rent fysiskt. D氓 枚kar risken f枚r att vi ocks氓 blir kontrollerade. Vi 盲r ju v盲ldigt vana vid att Facebook och Google samlar information om oss. Men vi kanske inte 盲r lika medvetna om att till exempel kylsk氓pet och ugnen i k枚ket ocks氓 skulle kunna g枚ra det, s盲ger Karin Axelsson.
Sp盲nningen mellan digital och analog smarthet handlar om hur den boende tolkar in smarthet i annat 盲n just digitala l枚sningar.
鈭 En del tar till sig tekniken direkt och vill kontrollera den. Andra vill bara att den funkar. Den boende kan ocks氓 se 鈥漵marthet鈥 i l枚sningar som 盲r helt analoga, till exempel en smart planl枚sning eller liknande, s盲ger Karin Axelsson.

Andra krav

Men teknik och h氓llbarhet 盲r inte allt. Forskarna ser att smarta hem samtidigt m氓ste upplevas som bekv盲ma att bo i.

鈭 Detta 盲r ett exempel p氓 motstridiga designprinciper och behovet av en design som fungerar 枚ver dessa gr盲nser. M氓len f枚r milj枚m盲ssig och social h氓llbarhet beh枚ver balanseras, s盲ger Karin Axelsson.

Framtiden

Smarta st盲der har m氓nga olika intressenter. Men det smarta hemmet har en huvudsaklig, n盲mligen den boende. Som i sin tur har en unik upps盲ttning av behov, v盲rderingar, val och f枚ruts盲ttningar. Forskarnas slutsats 盲r att det finns sp盲nningar mellan teknisk design i hemmet och den boende. D盲rf枚r 盲r det socio-tekniska perspektivet anv盲ndbart ocks氓 i detta sammanhang.

鈭 Det beh枚vs mer forskning h盲r. Alla som 盲r inblandade n盲r nya hem utformas beh枚ver kunskap om de h盲r sp盲nningarna mellan m盲nniskor och teknik i v氓ra bost盲der, s盲ger Karin Axelsson och Ulf Melin.

Läs hela studien:

Axelsson K. Melin U. Granath M (2024) Exploring services in a smart city through socio-technical design principles: Revealing five tensions in a smart living context
(Government Information Quarterly, vol 41, 2024)
DOI:

Kontakt

Mer om Vallastaden

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna i en gul labbrock och bl氓 handskar.

Felreglerade immunceller orsakar tyst inflammation efter hjärtinfarkt

Personer med förträngning i hjärtats kranskärl har en låggradig, okontrollerad inflammation i kroppen, även om de är symtomfria. Fynden pekar mot att särskilda immunceller driver en tyst inflammation som kan öka risken för nya hjärtinfarkter.

En man med skalligt huvud som b盲r glas枚gon och kostym.

Lars Sandman påverkar vårdens prioriteringar

Hur prioriterar vi rättvist när behandlingar är dyra 鈥 men patientgrupperna små? För Lars Sandman har just den frågan stått i centrum, och arbetet har bidragit till konkreta förändringar i hur samhället ser på läkemedel för sällsynta tillstånd.

En grupp m盲nniskor som sitter vid ett bord framf枚r en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.