一本道

23 november 2023

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) fyller 30 år. En banbrytande lag som många trodde skulle leda till stora förändringar. Men hur blev det egentligen? Möt två forskare, en LiU-alumn som arbetar som chef i 一本道s kommun, samt Sofie och Elisabeth som har egna erfarenheter av att ta emot stöd enligt LSS.

En kvinna som heter Elisabeth Ingvarsson och hennes dotter Sofie Ingvarsson) Fotograf: Privat

狈盲谤 Lagen om St枚d och Service till vissa funktionshindrade (LSS) kom f枚r 30 氓r sedan var tanken att personer med funktionsneds盲ttning skulle f氓 ett liv som alla andra. Den handlade bland annat om att de skulle f氓 bo i mindre grupper, boendena skulle vara familj盲ra och de skulle f氓 ett bra st枚d i samh盲llet.

Pia K盲cker 盲r legitimerad arbetsterapeut och Filosofie doktor i handikappvetenskap. I sin forskning fokuserar hon bland annat p氓 hur de som har LSS-insatser och intellektuell funktionsneds盲ttning (IF) kan bli mer delaktiga i hur deras egen vardag utformas.

鈥 LSS-lagen var fantastisk n盲r den kom och vi hade h枚ga f枚rv盲ntningar och jag tror inte att n氓gon vill g氓 tillbaka till det l盲ge vi hade innan. Men tyv盲rr 盲r det mycket som inte fungerar i dag. Personer som har st枚d fr氓n LSS har sv氓rt att p氓verka sin livssituation, de fastnar i ett fack som de har sv氓rt att ta sig ur, till exempel har de ingen l枚neutveckling, s盲ger Pia K盲cker.

M氓nga 盲r r盲dda p氓 sitt boende

En kvinna som heter Pia K盲cker.Pia K盲cker Foto Linda Fredrikson Pia K盲cker ber盲ttar vidare att brist p氓 personal inom s盲rskilt boende ofta leder till att det 盲r sv氓rt f枚r personer med IF att ha fritidsaktiviteter utanf枚r boendet, om de inte har anh枚riga som hj盲lper dem. Dessutom 盲r det platsbrist, vilket medf枚r att personer som beh枚ver st枚d kan placeras i ett boende som inte 盲r l盲mpligt f枚r den individen.

鈥 Unders枚kningar visar att m氓nga som bor i gruppbostad eller servicebostad 盲r r盲dda f枚r sina grannar. En person som inte alls passar in i gruppen kan flytta in, n氓gon som sl氓ss tillexempel. Alla som har ett behov ska sj盲lvklart f氓 n氓gonstans att bo 鈥 men 氓 andra sidan ska ingen beh枚va vara r盲dd p氓 sitt boende, s盲ger Pia K盲cker.

Lagen 盲r bra men tolkas ibland fyrkantigt

Hon 枚nskar att kommunens ansvariga och politiker ska f枚rs枚ka f氓 en 枚kad f枚rst氓else om hur det 盲r att leva under LSS i praktiken. Lagen 盲r bra men tolkas ibland fyrkantigt vilket leder till begr盲nsningar.

鈥 Min senaste forskningsartikel, som snart 盲r klar, visar att personer med IF g盲rna vill ber盲tta vad de tycker. Men tyv盲rr k盲nner de sig inte delaktiga n盲r det g盲ller att p氓verka sitt st枚d i vardagen. Kanske det 盲r sv氓rt f枚r personal, chefer och politiker att f枚rst氓 vad svaren faktiskt betyder, allts氓 vilka negativa konsekvenser LSS kan medf枚ra? Mer beh枚ver g枚ras f枚r att 枚ka personalens kompetens g盲llande alternativa kommunikationss盲tt, s盲ger Pia K盲cker.

Sofie och Elisabeth Ingvarsson berättar om sina erfarenheter av LSS

Önskar samma valmöjligheter som andra

Sofie Ingvarsson är 34 år och bor i Söderköping.

På vilket sätt har du fått stöd av LSS? 

– Min första LSS-insats, eller egentligen mina föräldrars, var avlösare i hemmet. Det gjorde att mina föräldrar kunde gå på föräldramöten och delta på kurser på barnhabiliteringen. Nästa insats var kontaktperson som jag haft lite till och från beroende på stödbehov. Kontaktperson byttes sedan till korttidsvistelse. 2017 beviljades insatsen boende för vuxna.

Vad önskar du vore annorlunda? 

– Det jag saknar mest är boendestöd enligt LSS, men det finns ju inte. Boendestöd beviljas enligt Socialtjänstlagen (SoL). Det är stor skillnad i utförandet på en LSS-insats och ett SoL beslut. Jag skulle önska att jag hade samma valmöjligheter som andra personer i samma ålder. Mitt liv är mycket mer begränsat. 

Hur ser din vardag ut?

– Jag bor i Söderköping i en egen hyreslägenhet som inte ”tillhör LSS”. Jag har två marsvin; Rosa och snövit. Jag bor granne med mina föräldrar. Dom hjälper mig med det mesta En kvinna som heter Sofie Ingvarsson.Sofie Ingvarsson. Foto: privat. som att handla. Vi lagar mat tillsammans och fixar matlåda. Jag får även hjälp med att beställa färdtjänst, läkarbesök, betala räkningar och en massa annat. 

– Jag har en dagligverksamhet på en gård i Reijmyre. Jag arbetar med smådjur. Jag åker färdtjänst till och från mitt arbete det tar ca 1 timma enkel resa. Jag har själv hittat min arbetsplats genom att googla på 3 ord kanin, marsvin och ladugård. Det gav några träffar och nu jobbar jag på en av gårdarna.

– 2017 flyttat jag in på ett nybyggt LSS-boende. Tyvärr fungerade inte boendet. Boendet saknade kompetens hos både personal och chefer så jag kände att jag var tvungen att flytta för att kunna må bra. Kommunen beviljade mig då en ny LSS-insats. Nu har jag korttidsboende på gården där jag arbetar och det funkar superbra. Det vill jag alltid ha kvar.

Viktigt att vara påläst för att ta del av stöd

Elisabeth Ingvarsson är Sofies mamma.

LSS har funnits i 30 år, din dotter är 34, vad har det betytt för dig som mamma att lagen finns?

– Hur och när man kommer i kontakt med LSS-lagen beror ju på när i barnets liv det framkommer att ens barn har en funktionsnedsättning som också ingår i någon av lagens 3  personkretsar. I vårt fall tog det 4 år innan alla utredningar var klara som påvisade att Sofie tillhörde personkrets 1. 

– Jag förstod tidigt att det var viktigt att läsa in sig på lagen för att kunna ta del av de stödinsatser som fanns. Vi hade även tur att mötas av kunnig personal på barnhabiliteringen. Det var först när vi fick information om intresseföreningen FUB som vi kom i kontakt med LSS. 

Vad fungerar bra, respektive dåligt med LSS?

– LSS-lagen var ju tänkt som en banbrytande lag som skulle ge full delaktighet i samhället. Det började bra men avtog tyvärr och de senaste 5 åren ser jag enbart en kräftgång. Tyvärr En kvinna med glas枚gon som heter Elisabeth.Elisabeth Ingvarsson. Foto: Privat. en ökad sådan. Kommunala riktlinjer, stor kompetensbrist i alla led i våra verksamheter samt brist på kunniga och närvarande chefer. Det tillsammans med allt större verksamheter som samlokaliseras kan inte vara annat än ett bevis för att lagens intuition inte anses behövas följas av våra beslutsfattare. Jag ser även en stor personalomsättning vilket leder till brister i samordning och kontinuitet som är en så viktig del i LSS.

– Det som är grunden att få insatser att fungera är att upprätta en individuell plan enligt LSS. Vilket alla som har en beviljad insats har rätt till enligt LSS-lagen. Tyvärr är information och kunskap mycket låg kring planen. Utan individuell plan enligt LSS hade Sofies liv förmodligen sett mycket annorlunda ut.

Kan du berätta om en händelse, där LSS har haft en stor betydelse, eller något ni har lyckats med?

– Sofie har alltid haft sin skolverksamhet i Norrköpings kommun. Vi saknade en fritidsverksamhet där alla med LSS-insatser skulle kunna ha en verksamhet tillsammans med barn utan stödinsatser och där det även fanns djur i verksamheten. Under många år uppvaktade jag och en kollega politiker för att föra fram det ökade behovet som vi såg. Kommunaliseringen samt LSS- lagen tillsammans var det som till slut gjorde verksamheten möjlig. 1998 startade vi Sofies Gård i Söderköping. En verksamhet som fortfarande anses som en unik verksamhet i Sverige.

Studera till Socionom vid LiU

Carl Lind tog klivet från gruppboendet och blev chef

Carl Lind har läst Socionomprogrammet vid LiU, han blev klar våren 2023. Han upplevde utbildningen som bred, en plats där han ständigt lärde sig nya saker.

鈥 Ingen kurs var den andra lik. Jag skulle vilja sammanfatta det som sp盲nnande, l盲rorikt och kul! Vi fick en bra insyn i samh盲llet, vilka problem som finns d盲r, diskuterade kring dessa och f枚rs枚ka hitta l枚sningar. Innan jag b枚rjade plugga s氓 trodde jag att det skulle vara extremt sv氓rt, men det var det inte. Det var utmanande, men jag fick alla m枚jligheter att lyckas. Det finns massor med jobb d盲r ute efter den h盲r utbildningen, s氓 har man r盲tt intresse och engagemang s氓 ska man inte vara r盲dd f枚r att s枚ka, s盲ger Carl Lind.

Innan utbildningen hade han arbetat med m盲nniskor som med st枚d av LSS bodde i en gruppbostad. Han tyckte om sitt jobb och ville utvecklas. Han ville forts盲tta att arbeta med de som har st枚d av LSS och t盲nkte att Socionom var r盲tt inriktning. Han examinerades VT 2023 och nu har han ett chefsjobb p氓 Link枚pings kommuns utf枚rarenhet f枚r LSS i Link枚ping.

鈥 Att ha erfarenhet b氓de fr氓n ett boende och studier ger mig ytterlige perspektiv n盲r jag ska l枚sa saker som chef. Jag k盲nner att det jag g枚r ger effekt och att jag kan bidra utveckla och uppr盲tth氓lla gruppbost盲derna, trots att jag inte jobbar inne p氓 ett boende. F枚r mig 盲r det viktigt att hela tiden t盲nka p氓 att det jag g枚r, g枚r jag f枚r de som bor p氓 gruppbost盲derna, S盲ger Carl Lind.

Vad har du f枚r framtidsvisioner?

鈥 Det 盲r sv氓rt, det 盲r s氓 mycket fokus p氓 det som 盲r negativt inom LSS. Som att det 盲r ont om personal. Men om jag f氓r 枚nska, s氓 vill jag att de som har en intellektuell funktionsneds盲ttning (IF) eller Autism ska f氓 delta i samh盲llet och g枚ra det de kan efter sin f枚rm氓ga. I dag pr盲glas deras vardag av den 鈥漨all鈥 som visar vad en person med en viss diagnos klarar av. Men de flesta fungerar inte som mallen och d盲rf枚r blir deras vardag begr盲nsad. Det 盲r sv氓rt f枚r de h盲r m盲nniskorna att f枚rverkliga sina dr枚mmar, n盲r det redan 盲r best盲mt vad de klarar av. Jag 枚nskar mer tid, andra m枚jligheter och personal nog f枚r att kunna se varje individs behov och 枚nskem氓l och kunna hj盲lpa dem p氓 deras villkor, s盲ger Carl Lind.

En man som heter Carl Lind.

S氓 h盲r tycker Carl Lind om Socionomprogrammet:

  • Det 盲r en generell utbildning
  • Det finns utrymme att fokusera p氓 det man 盲r intresserad
  • Det 盲r en utbildning som ger bred kompetens.
  • Du b枚r vara intresserad av sociala problem och av samh盲llet.
  • Du b枚r vara social, tycka om att prata och kommunicera.
  • Du beh枚ver vara bra p氓 att jobba i grupp och med grupper.
  • Det var ca 80% kvinnor i min klass, men det var en ickefr氓ga, inget vi killar funderade 枚ver.

Relaterad utbildning

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En man med skalligt huvud som b盲r glas枚gon och kostym.

Lars Sandman påverkar vårdens prioriteringar

Hur prioriterar vi rättvist när behandlingar är dyra 鈥 men patientgrupperna små? För Lars Sandman har just den frågan stått i centrum, och arbetet har bidragit till konkreta förändringar i hur samhället ser på läkemedel för sällsynta tillstånd.

En grupp m盲nniskor som sitter vid ett bord framf枚r en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för 一本道s universitet när antagningen är klar

一本道s universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.