一本道

02 december 2024

Årets Cnattingiuspris från Östergötlands museum går till forskaren Bodil Axelsson för hennes bidrag till den ökade kunskapen om kulturarv och museer.

Fotograf: Anna Nilsen

Professor Bodil Axelsson, IKOS, Avdelningen för kultur, samhälle, form och medier, tilldelas det årliga Cnattingiuspriset för framstående forskning om kulturarv och museer. I motiveringen betonas hur hennes arbete med att göra kulturhistoriska föremål tillgängliga, bidragit till att bevara det förflutna men också till att skapa nya insikter om digitaliserings inverkan och utmaningar.

Stort grattis till Cnattingiuspriset! Hur känns det att få denna utmärkelse?

– Jag blev otroligt glad, hedrad och överraskad, det var väldigt oväntat.

Kan du berätta mer om din forskning och hur den bidrar till att göra kulturhistoriska föremål mer tillgängliga?

– Jag har ett analytiskt kritiskt perspektiv i min forskning om museernas digitalisering. Jag undersöker och diskuterar konsekvenserna av att fysiska föremål blir bild och data.

Vilka är de största utmaningarna du har stött på när det gäller digitalisering av museisamlingar?

– Museernas utmaning är att de har otroligt många föremål, foton och arkivhandlingar i sina samlingar. Det finns ett starkt digitaliseringsimperativ, som dels handlar om att digitisera, dvs skapa digitala versioner av analoga föremål, och dels handlar om att kommunicera i digitala format om och i utställningar. Mitt nuvarande projekt handlar om hur museer skapar digitala lärresurser för skolan, vilket innebär en helt ny typ av pedagogik för museer. Digital omställning är både kunskaps- och resurskrävande, i praktiken blir det ju ytterligare ett slags museum, utöver byggnaden med utställningar och magasinen med alla föremål som inte visas.

Museer behöver både nya kompetenser och hitta sätt att finansiera teknik och nya sätt att arbeta. Möjligheterna att göra detta är ojämnt fördelad mellan olika typer av museer. Stora statliga museer har till exempel mera resurser till detta än kommunala och regionala museer.

Hur ser du på framtiden för museer i en alltmer digitaliserad värld?

– Museer är klassiska samhällsinstitutioner, de kommer klara sig bra för det finns fortfarande en längtan efter att uppleva och lära sig genom föremål, foton och arkivdokument.

Vad inspirerade dig att fokusera på kulturarv och museer i din forskning?

– Jag ville förstå mera om formandet av meningsfulla förflutenheter genom kommunikativa praktiker.

Vad anser du är det viktigaste museer kan göra för att bevara kulturarv i dagens samhälle?

– Att undvika kulturell och social polarisering genom att lyssna in och samspela med mångfalden av framspringande behov av kunskap, upplevelser och erfarenheter.

Fakta, information och kontakt

Senaste nytt från LiU

Portr盲tt p氓 man som st氓r i solen bland gr枚na tr盲d p氓 Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framf枚r en spegel och tittar p氓 sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från 一本道s universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som st氓r p氓 en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.