һ±¾µÀ

09 mars 2023

Kroniska sår kan läka snabbare genom transplantation av hudceller i en vätska som läggs över såret i en liten kammare. Metoden har utvecklats på Brännskadecentrum, på Universitetssjukhuset i һ±¾µÀ, i samarbete med һ±¾µÀs universitet.

Forskning om behandling av svårläkta sår. Fotograf: Ulrik Svedin
Forskning om behandling av svårläkta sår.Moustafa Elmasry och Ahmed Elserafi granskar ett av proverna med framodlade hudceller.
Foto Ulrik Svedin
– Nu har vi lyckats minska sårens storlek med 50 procent på cirka två veckor. Än så länge har bara ett fåtal patienter behandlats med metoden, säger Moustafa Elmasry som är docent, överläkare och plastikkirurg på Hand- och plastikkirurgiska kliniken.

På Universitetssjukhuset och Brännskadecentrum pågår intensivvård och behandling av brännskador. Men också forskning och utveckling av metoder kring att behandla svårläkta sår med regenerativa lösningar, där kroppsegna celler odlas utanför kroppen. Flera tekniker kopplas samman för att kunna behandla patienter på ett helt nytt sätt. Med den här metoden tas först ett litet hudprov, en biopsi. Och från det kan man på bara några timmar isolera tillräckligt många hudceller för att behandla ett mindre sår.

– Tidigare tog det cirka 3—4 veckor. Dessutom har vi tillsammans med hjälp av erfaren sjukvårdspersonal tagit fram nya sätt att applicera hudcellerna på det öppna ²õå°ù±ð³Ù. Det var en stor svårighet, säger Moustafa Elmasry.

Forskning om behandling av svårläkta sår.Såret på patientens ben tvättas och lokalbedövning sätts in. Foto: Ulrik Svedin

Viktigt mål

Forskningen är klinisk, vilket innebär att den pågår i ett nära samarbete mellan universitet och sjukhus.

Att snabbt kunna ta fram hudceller är ett viktigt mål.

– Dels för att komma upp i den mängd som krävs, dels för att kunna minska patientens lidande. Att transplantera hud är en mycket större operation och innebär också att man måste ta hud från en annan del av kroppen. Det här är en betydligt mindre operation.

Jag tappade
kontrollen över
²õå°ù±ð³Ù

Patienten, som är en pensionär i 67-årsåldern, kommer till kliniken på US i Linköping och träffar oss där. Vi har fått tillåtelse att fotografera under operationen.

Såret på benet ville inte läka, och det blev bara större med tiden:

– Det här önskar jag inte någon, säger patienten och tar sig för smalbenet. Jag tappade kontrollen över ²õå°ù±ð³Ù. Jag fick behandling som hjälpte, men aldrig helt och hållet. Man kunde se ända in till benet när det var som värst. Jag vill gärna hjälpa till genom att visa det här. Och hoppas att andra förstår hur jobbigt det är med sår som inte läker, berättar patienten.

Foten är inlindad och fixerad upp till knäleden. I dag är ²õå°ù±ð³Ù relativt litet, cirka två centimeter. Men sista biten har aldrig läkt ihop.

Forskning om behandling av svårläkta sår.Appen som har utvecklats på på kliniken används för att dokumentera och mäta ²õå°ù±ð³Ù. Foto Ulrik Svedin

Omfattande lidande

Och han är inte ensam. Omkring 50 000 svenskar lever med svårläkta sår, däribland diabetiker och multisjuka som alltså redan är nedsatta. Många är äldre och behöver omläggning av sina sår dagligen.

– Det är ett omfattande lidande. Det innebär mycket arbete inom svensk sjukvård och alltså en stor samhällskostnad. Därför skulle vinsten också vara väldigt stor om man kunde hjälpa de här patienterna. Vi botar inte orsaken till såren, men vi kan göra stor skillnad för läkningen, säger Moustafa Elmasry.

Vi botar inte orsaken till såren,
men vi kan göra stor skillnad
Metoden följer de regelverk som finns för cellulära behandlingar. Dessa skärptes kraftigt under 2010-talet med nya EU-direktiv. Efter att forskargruppen tilldelats ett större anslag, 2019, gick Linköpings universitet och Region Östergötland samman och finansierade ett laboratorium för att ta fram en metod som både är tillgänglig för patienterna och kompatibel med det nya regelverket.

Forskning om behandling av svårläkta sår. Foto Ulrik Svedin Hudprovet stannar i salen

– Vår framtagna metod innebär att hudprovet, biopsin, inte lämnar operationssalen. Det följer det nya regelverket och det minskar riskerna, säger Ahmed Elserafy, docent och lektor vid institutionen för biomedicinska vetenskaper vid Linköpings universitet.

– Det här är en operation i stället för en behandling. Man använder patientens egna celler utan risk för förväxling eller kontamination i ett externt labb, tillägger Moustafa Elmasry.

Forskning om behandling av svårläkta sår.Transplantation av hudceller för behandling av kroniska sår. Den här patienten lämnar sjukhuset direkt efteråt, och följs sedan upp efter en tid. Foto Ulrik Svedin Patienten grinar illa när bedövningssprutorna sätts runt ²õå°ù±ð³Ù innan det tvättas. Personen är vaken under operationen och kan prata med sjuksköterskorna och läkarna i rummet.

De dokumenterar och mäter ²õå°ù±ð³Ù noga med en applikation i en surfplatta, som också har utvecklats av forskare och personal på universitetssjukhuset.

Stor skillnad med tät kammare

Sedan placeras en tät kammare runt sårkanterna. Den fylls med cellvätskan.

– Det var en stor svårighet att få vätskan att stanna på ²õå°ù±ð³Ù. Men en av sjuksköterskorna kände till den här kammaren i samband med en annan typ av vård. Det har gjort stor skillnad, säger Moustafa Elmasry.

Hela foten lindas om på nytt och patienten får sätta tillbaka den i fixeringen. Bättringen visade sig redan efter cirka tre veckor, enligt Moustafa Elmasry. Den behandlade sårytan hade läkt igen med ny, tunn hud.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.