Ò»±Ÿ”À

23 april 2025

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Ò»±Ÿ”Às tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975.

TvÄ mÀn tittar pÄ bilder. Fotograf: Ulrik Svedin

− Givetvis Ă€r det starkt förknippat med LiU:s 50-Ă„rsfirande. Vi firar ju över 50 Ă„r som civilingenjörer! sĂ€ger de med omisskĂ€nnlig stolthet.

Det blir ett stort arrangemang under hela dagen den 25 april, med inledning av dekanen Johan Ölvander samt föredrag om utbildningen nu och dĂ„. Det blir sammanlagt sex olika föredragshĂ„llare som berĂ€ttar om forskning och utveckling vid universitetet.

Tre mÀn som promenerar pÄ LiU och Campus Valla.
Jon Wikdahl och Lasse Åhman promenerar tillsammans med studenten Albin Persson pĂ„ Campus Valla.Fotograf: Ulrik Svedin
− SĂ€llskapet kommer Ă€ven att fĂ„ en rundvandring pĂ„ campus. Och sĂ„ underhĂ„llning och sittning pĂ„ HerrgĂ„rn pĂ„ kvĂ€llen. Och vi fĂ„r massor av hjĂ€lp frĂ„n studenter som studerar hĂ€r i dag, sĂ€ger Jon Wikdahl.
MÀn som besöker LiU.
Kung Carl XVI Gustaf pĂ„ plats vid invigningen av Linköpings universitet 1975. Jon Wikdahl och Lasse Åhman pekar ut alla de kĂ€nner.Fotograf: Ulrik Svedin

Han och Lasse Åhman var teknologer mitt under uppbyggnaden av Linköpings tekniska högskola. Campus Valla Ă€r en del av deras uppvĂ€xt. Och nĂ€r de pratar om studenttiden sĂ„ kĂ€nns det som i gĂ„r.

− NĂ€r vi gick hĂ€r sĂ„ var ”Baljan” bara en stor grĂ€sgrop, dĂ€r KĂ„rallen stĂ„r i dag. C-huset var mycket mindre. Runt A-huset stod det fortfarande byggstĂ€llningar, berĂ€ttar Lasse Åhman

Vad minns ni mest av undervisningen?

− LĂ€rarna. De var verkligen karaktĂ€rer, och vĂ€ldigt duktiga. Dan Loyd, Nisse MĂ„rtensson, Peter Hackman, Åke Hammarström till exempel. Men det var vĂ€ldigt svĂ„r matematik. Jag tror inte att de riktigt visste var de skulle sĂ€tta ribban. Första Ă„ren var det mĂ„nga studenter som slutade, sĂ€ger Jon Wikdahl.

− LĂ€rarna var vĂ€ldigt pĂ„hittiga och roliga. Vi kunde alltid frĂ„ga dem om de vill vara domare i nĂ„gon spexig tĂ€vling mellan oss studenter. De nappade direkt!

Metoder i undervisning kommer och gÄr. TV-undervisningen som bedrevs pÄ högskolan ansÄgs vÀldigt modernt pÄ tidigt 1970-tal.

− Det var rĂ€tt svĂ„rt att hĂ€nga med, och frĂ„gor fick man ta med lĂ€raren efterĂ„t!

MÀn som besöker LiU.
MÄnga tokiga upptÄg blev det. HÀr Àr studenterna pÄ Lilla torget i Linköping dÀr det stora rullskridsko-racet hölls.Fotograf: Ulrik Svedin
Studentlivet verkar ha varit sprudlande frĂ„n start bland teknologerna. För nĂ€r Jon och Lasse börjar berĂ€tta sĂ„ dyker det upp nya minnen hela tiden. Till exempel hur de startade det stora rullskridsko-racet pĂ„ Gyllentorget (Lilla torget) som lĂ€nge var en tradition. I dag har ”maskinarna” sitt stora lĂ„dbilsrally pĂ„ vĂ„rterminen.

− Och sĂ„ studentorkesterfestivalen, SOF, förstĂ„s, det var ju den största hĂ€ndelsen. Det var sĂ„ mycket liv och rörelse. SĂ„ mĂ„nga orkestrar och sĂ„ mycket tokroligt som hĂ€nde, sĂ€ger Lasse Åhman.

Sedan tystnar de en stund. Jon Wikdahl pekar uppÄt nÀr vi kommer till MÀrkesbacken: Den stora skulpturen med de röda cylindrarna, av Ernst Nordin/Hans Winberg, pryds av en gul Maskinteknik-logga. SÄ har det förstÄs inte alltid varit.

− Det var en kille i en Ă„rskurs över oss som var bergsklĂ€ttrare. För honom var det inget konstigt att med ett par stolpskor klĂ€ttra upp dit och sĂ€tta pĂ„ mĂ€rket.

Men historien slutar inte dÀr:

− NĂ„got Ă„r senare var det nĂ„gra frĂ„n Industriell ekonomi som tyckte att M-skylten var alldeles för fin. SĂ„ de hyrde en byggkran och tog bort den. Fast det var inte sĂ€rskilt svĂ„rt för vĂ„r bergsklĂ€ttrare att lösa, skrattar Lasse Åhman.

Man anar en viss rivalitet mellan Industriell ekonomi och Maskinteknik?
− Ja, sĂ„ var det nog. Vi var nog lite olika. I:arna kom med dokumentportfölj och vi kom med vĂ„ra saker i en plastpĂ„se, vi var i M-verkstan och meckade. De sorterade siffror.

MÀn som besöker LiU.
Fotograf: Ulrik Svedin
Ingen overall?
− Nej, det kom lite senare. Skitiga jeans, dĂ€remot. Det var det gott om!

I dag har civilingenjörsprogrammet i Maskinteknik (M) en större organisation omkring sig. Maskinteknologsektionen Àr en av de mest aktiva studentsektionerna med mÄnga föreningar. Albin Persson studerar andra Äret pÄ programmet, och Àr ocksÄ ansvarig i M-sektionens alumni-utskott.

− Albin Ă€r stjĂ€rnan hĂ€r. Han har hjĂ€lpt oss med allt! Det kommer att gĂ„ bra för honom, fyller Lasse Åhman i innan Albin hinner sĂ€ga nĂ„got sjĂ€lv.

KĂ€nner du igen rivaliteten mellan de gamla klassiska programmen?
− Det stĂ€mmer lite, att det Ă€r vissa skillnader, kommenterar Albin. Men de har nog suddats ut. I:arna har kurser i verkstan. Och M-programmet har industriell ekonomi-kurser nu för tiden.

Anders Ekinge, utbildningsledare pÄ Tekniska fakulteten, har ocksÄ varit behjÀlplig för att fÄ jubileet pÄ plats. Nu förbereder de för fest. Studenter och lÀrare Àr inbjudna att delta pÄ föredragen som hÄlls i Collosseum den 25 april.


Gruppfoto

Så här såg det ut när alla samlades för en gruppbild på jubileet.

gruppfoto.
M-linjens alumner 1969--1975. Foto: Victor Berlin

Kontakt

Civilingenjör i maskinteknik

Senaste nytt från LiU

PortrÀtt pÄ man som stÄr i solen bland gröna trÀd pÄ Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar pÄ sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från Ò»±Ÿ”Às universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.