一本道

18 maj 2020

En kvantmekanisk slumpgenerator som fungerar med hög säkerhet har tagits fram av en forskargrupp med bland andra LiU-forskaren Guilherme Xavier, avdelningen Informationskodning. Resultatet öppnar för flerdimensionell kvantkommunikation.

En optisk fiber s盲nder ut ljus till ett integrerat kiselchip i kvanttekniklaboratoriet vid LiU.
En optisk fiber sänder ut ljus till ett integrerat kiselchip i kvanttekniklaboratoriet vid LiU.  
Telekomindustrin har sedan några år tillbaka tagit fram flerkärniga optokablar vilket betyder kraftigt ökad överföringskapacitet i fibernäten. Forskare inom kvantkommunikation har naturligtvis inte varit sena att utnyttja den flerkärniga optotekniken för experiment, målet som hägrar är att kunna överföra information i flera dimensioner.

LiU-forskaren Guilherme Xavier började titta på detta för flera år sedan, då han var verksam vid universitetet i Concepcion i Chile. Tillsammans med kollegor i Chile, Storbritannien, Spanien och Brasilien har han nu tagit fram en flerdimensionell stråldelare, beamsplitter, som får fotonerna att fördelas helt slumpmässigt över kärnorna, vilket också innebär att kvantinformation kan överföras i flera dimensioner och det med stor säkerhet.

Strålningsdelare inne i fibern

Hittills har det vanligaste sättet att få många dimensioner varit att bygga en hel matris av strålningsdelare, men forskarna har nu tagit fram en integrerad enhet, en flerdimensionell strålningsdelare inuti den flerkärniga fibern. Detta görs genom att värma upp och sträcka fibern med hög precision, vilket får kärnorna att lägga sig så tätt intill varandra att fotoner kan hoppa över från en kärna till en annan - och detta sker helt slumpmässigt.
– Vi vet att en enstaka foton finns inne i fibern, men inte exakt var den är eller ens i vilken av kärnorna, säger Guilherme Xavier.

Fiberoptisk experimentuppställning för överföring av enkla fotoner, liknande den uppställning som användes i artikelns experiment. Information kodad i fotoner skickas in i systemet, fördelar sig slumpvis i strålningsdelaren och kan sedan sättas samman och plockas ut i andra änden utan att det har varit möjligt att läsa av informationen på vägen. Och det med hög hastighet.

Garanterad slumpmässighet

Ett av de stora problemen inom kvantkommunikation är att garantera slumpmässigheten, vilket också manifesterades i det stora Belltestet (se nedan). Forskare från hela världen, inklusive LiU, lät människor i alla olika åldrar stå för slumptalsgenereringen. Detta eftersom det är svårt att bygga bra slumptalsgeneratorer.

– Här har vi fått fram en slumpgenerator som vi är helt säkra på, säger Guilherme Xavier.

En annan applikation är för att ta fram protokoll för kvantkommunikation som lagrar mer information i varje enstaka foton än vad som annars är möjligt.

Resultaten som har stor betydelse för utvecklingen av säker kvantkommunikation i flera dimensioner har publicerats i Optica, utgiven av The Optical Society of America.


, Jaime Cariñe, Gustavo Cañas, Paul Skrzypczyk, Ivan Šupi膰, Nayda Guerrero, Tania Garcia, Luciano Pereira, Miguel Solís Prosser, Guilherme B Xavier, Aldo Delgado, Stephen Walborn, Daniel Cavalcanti, and Gustavo Lima, Optica 2020. DOI 10.1364/OPTICA.388912

Relaterade nyheter

Forskning

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framf枚r en spegel och tittar p氓 sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från 一本道s universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som st氓r p氓 en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som st氓r bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid 一本道s universitet.