一本道

25 september 2025

Under 2024 slogs två avdelningar samman vid Institutionen för systemteknik. Dessa två avdelningar var Datorteknik (DA) och Elektroniska kretsar och system (EKS). Tillsammans bildar de nu Avdelningen för elektronik och datorteknik (ELDA).

Autonom robot lastar av askar. Fotograf: Simon Höckerbo

På ELDA forskar och utbildar man inom elektronikrelaterade områden. Här utforskas både analog och digital elektronik, liksom gränslandet däremellan – mixed-signal. Man arbetar även med programmerbar elektronik och processorer, vars tillämpningar sträcker sig brett inom allt från radioelektronik till medicintekniska utmaningar.

Mikael Olofsson, universitetslektor, är avdelningschef vid ELDA och säger att sammanslagningen så här långt har varit smidig, men att det naturligtvis finns mer att göra.

Ökning av samarbeten

Berätta om bakgrunden till sammanslagningen. Varför valde man att göra en sammanslagning och vilken nytta ser man med den framåt?

– De två sammanslagna avdelningarna var relativt små. Samtidigt var verksamheten på de två avdelningarna om inte likartade, så i alla fall relaterade. Det var mer analogt på EKS och mer digitalt på DA. Sammanslagningen innebär att ISY samlar det mesta av sin elektronikrelaterade verksamhet under ett paraply, säger Mikael Olofsson.

Har ni hunnit se några resultat av sammanslagningen?

– Jag ser en ökning i samarbetet mellan medarbetare från det som tidigare var två avdelningar, framför allt när det gäller avdelningens undervisningsverksamhet. Det tydligaste exemplet på det är ett omfattande arbete i syfte att förnya och omorganisera de två elektronikrelaterade profilerna på D- och Y-programmen, som också samordnar med kursutbudet på det internationella masterprogrammet i elektronik.

Breddning av forskningsverksamheter

Vad fokuserar man på just nu hos ELDA?

– Avdelningens verksamhet är undervisningstung. Vi strävar efter att jämna ut förhållandet mellan omfattningen av forskning och undervisning. Dels vill vi öka omfattningen av forskning, och dels vill vi stärka avdelningens förmåga att tillhandahålla den undervisning som vi ger.

Hur ser man på forskningen vid ELDA i framtiden? Finns det några särskilda mål eller ambitioner du vill lyfta?

– Avdelningen har två forskningsområden, som motsvarar de två tidigare avdelningarna. Forskningen inom de områdena ser ganska olika ut, och det är realistiskt att det till stor del fortsätter så. Sedan hoppas vi förstås på att få till interna samarbeten, där våra olika kompetenser kan komplettera varandra.

Man strävar efter en breddning av sina forskningsverksamheter i riktningar som kan gynnas av elektronik. Maskininlärning är ett område i ropet där man exempelvis kan bidra med effektiva implementeringar av neuronnät.

– Vi vill även utföra forskning som leder till utveckling av simuleringsverktyg för digital elektronik. Där har vi som tradition att bidra till lösningar som utgör öppen källkod, säger Mikael Olofsson.

Förnyelse inom grundutbildning

Anders Nilsson, universitetsadjunkt, är studierektor vid ELDA och han lyfter vikten av förnyelse inom grundutbildningen där två grundutbildningsområden av praktiska skäl blivit ett. Det nya grundutbildningsområdet heter Elektronik och datorteknik.

– Om vi ska tala om något fokus, förändring, mål eller ambitioner så handlar det om förnyelse. Vi har ett behov av att uppdatera kurser, förnya och anpassa innehållet till omgivande förändringar och även att hitta nya medarbetare. En del av dessa saker har gjorts, men det finns mer att göra, säger Anders Nilsson.

Ett exempel på förnyelse är arrangemanget Electronics half day, där olika företag, studenter och medarbetare inom ELDA träffas i utställningsform för att intressera och entusiasmera studenter inom elektronik och datorteknik. Arrangemanget erbjuder en arena för att knyta kontakter med företag för olika ändamål. Förhoppningen är att det blir ett återkommande event.

Kontakt

Läs mer om ELDA

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framf枚r en spegel och tittar p氓 sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från 一本道s universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som st氓r p氓 en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som st氓r bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid 一本道s universitet.