– Jag tror att mÃ¥nga som lyfter fram en mer relativistisk syn pÃ¥ vad sanning ä°ù menar väl. De menar att det ä°ù viktigt att alla ska fÃ¥ göra sin röst hörd. Men de hä°ù resultaten visar ju att en sÃ¥dan syn faktiskt kan vara ganska farlig, säger doktoranden Julia Aspernäs pÃ¥ Institutionen för beteendevetenskap och lä°ùande vid Linköpings universitet.
I två studier som redovisas i en artikel i tidskriften Journal of Research in Personality har hon och två kollegor undersökt sambandet mellan så kallad sanningsrelativism och risken att falla offer för felaktig eller bedräglig information.
Två typer av sanningsrelativism
Den första studien omfattar cirka tusen svenskar. Via ett internet-formulä°ù fick deltagarna svara pÃ¥ frÃ¥gor om sin syn pÃ¥ vad sanning ä°ù. Dä°ùefter fick de ta ställning till olika konspirationsteorier, och även bedöma innehÃ¥llet i ett antal nonsensmeningar.
Julia Aspernäs, doktorand vid Institutionen för beteendevetenskap och lä°ùande. Foto Privat Forskarna samlade även in information om faktorer som tidigare konstaterats hänga samman med tro pÃ¥ vilseledande information, sÃ¥som förmÃ¥ga till analytiskt tänkande, politisk inriktning, Ã¥lder, kön och utbildningsnivÃ¥.
I den andra studien deltog drygt 400 personer frÃ¥n Storbritannien. Hä°ù var frÃ¥gebatteriet utökat och man mätte ocksÃ¥ deltagarnas grad av dogmatism och villighet att anpassa sina uppfattningar nä°ù de ställdes inför nya fakta.
Ur materialet vaskade forskarna fram tvÃ¥ typer av sanningsrelativism. Dels de som ä°ù övertygade om att det man personligen känner ä°ù sant ocksÃ¥ ä°ù sant, det vill säga att sanningen ä°ù subjektiv. Dels de som anser att sanningen beror pÃ¥ vilken kultur eller grupp man tillhör, sÃ¥ kallad kulturrelativism.
Faktaresistenta och dogmatiska
Resultatet visar tydligt att de som tror att sanningen ä°ù subjektiv ä°ù mer benägna att tro pÃ¥ konspirationsteorier och att hÃ¥lla fast vid sin övertygelse även nä°ù de ställs inför fakta som talar emot. De har ocksÃ¥ en större tendens att läsa in djupsinniga budskap i nonsensmeningar.
Även nä°ù forskarna undersökte andra möjliga förklaringar, som till exempel förmÃ¥ga till analytiskt tänkande eller politisk inriktning, fanns subjektivism kvar som en oberoende, förklarande faktor. Sambanden var inte alls lika tydliga för dem som anser att sanningen ä°ù kulturbunden och resultaten pekar i det fallet delvis Ã¥t olika hÃ¥ll.
Till forskarnas förvÃ¥ning visade datainsamlingen frÃ¥n Storbritannien ocksÃ¥ pÃ¥ ett samband mellan subjektivism och dogmatism. NÃ¥gon som hävdar att sanningen ä°ù personlig kan alltsÃ¥, motsägelsefullt nog, ofta pÃ¥ samma gÃ¥ng underkänna andra människors rätt till sin egen sanning.
Ã…terspeglas i den politiska debatten
Julia Aspernäs tycker att resultaten ä°ù användbara nä°ù man lyssnar pÃ¥ politiska debatter, till exempel om skolan. Människor kan ha olika Ã¥sikter om sakfrÃ¥gor, men bakom kan finnas en grundläggande oenighet om hur vä°ùlden funkar och vad som ens existerar.
–Jag fick idén nä°ù jag lyssnade pÃ¥ debatter om huruvida elever ska lä°ùa sig faktakunskaper eller uppmuntras att själva söka det de tycker ä°ù sant. Det lät som att debattörerna hade helt motsatta antaganden om vad sanning ä°ù och hävdade att just deras synsätt var det bästa för att hjälpa eleverna att bli kritiskt tänkande. Även om vÃ¥r studie inte undersökt orsakssamband sÃ¥ ser vi ju att sanningsrelativism verkar hänga samman med en större tro pÃ¥ vilseledande information. Det kan vara viktigt att ha med sig, säger hon.
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet.
Artikel: , Julia Aspernäs, Arvid Erlandsson, Arthur Nilsson (2023), Journal of research in personality, publicerad online juni 2023, doi: https://doi.org/10.1016/j.jrp.2023.104394