һ±¾µÀ

10 oktober 2024

”Gotland är ett föredöme när det gäller biogas. Man har haft viljan och ett relativt klart samförstånd mellan myndigheter och näringsliv”. Det sa professor Mats Eklund vid BSRC:s paneldiskussion i Visby.

Paneldiskussion om biogas med manliga och kvinnliga deltagare. Fotograf: Ulrik Svedin

Vid paneldiskussionen deltog representanter från både näringslivet, forskare och intresserade privatpersoner. Diskussionen var avslutningen på den studieresa om biogaslösningar som Biogas solutions research center (BSRC) arrangerade på Gotland, hösten 2024. Med på resan fanns medlemmar i BSRC:s nätverk och biogas-aktörer med koppling till Gotland.

Under paneldiskussion framkom många olika tankar om biogasens status just nu. Både som icke fossilt bränsle och som ett sätt att utnyttja energin i restprodukter från till exempel livsmedelsindustrin.

− Biogas har nästan inga intressekonflikter. Många tycker att den är bra, helt enkelt. Och även om skatteförmånen har försämrats och antalet personbilar på gas minskar i

Sverige, så har vi bra förutsättningar i det här landet, underströk Mats Eklund.

Personbilsmarknaden

Han exemplifierade med att tunga fordon som lastbilar och traktorer, samt sjöfarten och industrin behöver icke fossila bränslen som biogas. Flera av deltagarna vittnade om en tröghet på den svenska personbilsmarknaden.

− Trots goda förutsättningar så har biogasen varit svår att implementera. Vi måste ha med oss många olika aktörer. Och samhället är organiserat i stuprör. Varje stuprör för sig, räcker ofta inte till. Därför är kommuner och regioner jätteviktiga nyckelspelare. Vi måste tänka lite bredare. Och som kompetenscentrum kan BSRC bidra med forskning och kunskap, sa Mats Eklund.

Vi har ersatt två miljoner
liter bensin och diesel

Lars-Erik Jansson är konsult och ekonomisk rådgivare inom biogasfrågor. Han arbetar mycket för Biogas Gotland, och beskrev hur viktig offentliga myndigheter är i arbetet med att få i gång verksamheten.

Tankstation för biogasfordon.
Tankstation för biogas fordon, på Gotland. Fotograf: Ulrik Svedin
− Så sent som 2009 fanns ingen biogasproduktion på Gotland. Nu säljer vi 20 GWh. Alltså har vi ersatt två miljoner liter bensin och diesel. Det sker inte automatiskt. Regionen har varit en jätteviktig aktör med sina upphandlingar. Likaså livsmedelsindustrin, som köper fossilfri energi från Biogas Gotland. Nu riktar vi in oss på lastbilstransporter på ön, sa Lars-Erik Jansson.

³§Âáä±ô±¹´Úö°ù²õö°ùÂᲹ²Իå±ð

Han beskrev en förhoppning som många talar om.

− Att bli helt självförsörjande på Gotland. Men vi har många frågor som vi måste lösa först. Flytande biogas eller inte, till exempel. Jag har varit tveksam till flytande eftersom det är ett moment till som tar energi och produktionskostnader. Men nu ser vi att det finns anläggningar som verkar nå lönsamhet.

Beredskapsfrågan var också uppe, liksom andra användningsområden för biogas.

− Kommunerna har börjat jobba bredare med beredskapsfrågorna. Inte bara inriktat på energi utan även avseende näringshushållning, eller matsäkerhet. Där passar biogasen in väldigt bra eftersom den ger bra biogödsel som restprodukt, sa Jonas Ammenberg, universitetslektor vid LiU.

Många multifunktioner

Annika Björn, också universitetslektor vid LiU, lyfte att man kan göra annat än energi av gasen:

− Även om marknaden förändras så är biogasprocessen intressant. Det finns många multifunktioner med biogasen utöver jättemycket gas och inklusive metan. Man kan exempelvis styra en del av processen mot medellånga fettsyror. Minska på gasproduktionen och producera miljövänliga biokemikalier. Det ger flexibilitet i systemet.

Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt, SLU, uppmanade till att lyssna på lantbrukarna.

− De har ofta goda idéer. Det finns stor utvecklingspotential när det gäller jordbruksmaskiner. Men också när det gäller att odla substrat för biogas.

Odla för biogas?

Att odla livsmedelsgrödor och spannmål till bränsle är i dag svårt enligt gällande regler.

− Men det finns en beröringsskräck med frågan om biogas eller odling. Samtidigt finns här en stor potential. I stället för att lägga jord i träda, till exempel. Det är något som kan hålla jordbruket i gång. Vi har också gräs vid vägkanterna och vall. En metod som studeras just nu är att extrahera protein ur till exempel gräs och få djurfoder som kan ersätta importerad soja, och ur resterna kan man utvinna biogas, beskrev Mats Eklund.

Han uppmanade också deltagarna att berätta om biogasen.

− De företag som håller på med biogas, borde samarbeta mera. Det är ett av mina stora intressen som föreståndare för BSRC. Det här samspelet mellan industrier, bönder och myndigheter och andra aktörer i näringslivet. Det behöver vi berätta om, sa Mats Eklund.

Möten med biogas-aktörer på Gotland

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från һ±¾µÀs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.