Ò»±Ÿ”À

09 september 2026

I en ny studie har LiU-forskare lyckats använda bananflugor för att undersöka hur två mycket lika PFAS-substanser bär med sig väldigt skilda hälsorisker.
- Det finns ett akut behov av att förstå hur PFAS påverkar våra biologiska system och vilka mekanismer som ligger bakom de hälsoproblem som observeras, säger biträdande professor Ann-Christin Brorsson, som lett forskargruppens arbete.   

Ann-Christin Brorsson i labb
Resultaten från Ann-Christin Brorssons labb visar att PFAS-molekyler som är näst intill lika dana har mycket olika påverkan. "Man måste ta hänsyn till vilka PFAS molekyler som ingår i ett PFAS-kontaminerat område för att bedöma vilka hälsorisker som föreligger" säger hon.

Per- och polyfluoralkylsubstanser, PFAS, finns i allt frÄn brandskum och textilier till livsmedelsförpackningar, trots att de Àr bland de mest svÄrnedbrytbara kemikalierna vi kÀnner till och har kopplats till flera allvarliga hÀlsoproblem. Nu visar ny forskning frÄn Linköpings universitet att tvÄ mycket lika PFAS-Àmnen kan pÄverka kroppen pÄ helt olika sÀtt, en upptÀckt som kan bli viktig för framtidens riskbedömningar och behandlingar.

- Det enda som skiljer dessa molekyler Àr lÀngden pÄ kolkedjan dÀr den ena, PFNA, har ett kol mer Àn PFOA. Trots denna strukturella likhet sÄ uppför sig molekylerna helt olika i biologiska system.

Bild pÄ bananfluga
ÌęBananslugorna sövs med koldioxidgas för att kunna undersökas.Ìę
I studien, som publicerats i tidskriften Biomolecules, undersökte forskarna effekterna dessa tvÄ mycket vanliga PFAS-föreningar, perfluoroktansyra (PFOA) och perfluorononansyra (PFNA) har pÄ bananflugor, Drosophila melanogaster. Bananflugor Àr en modellorganism som ofta anvÀnds för att studera biologiska mekanismer och sjukdomar.

Ìę

- VÄra resultat visade att bÄde PFOA och PFNA orsakar toxicitet i Drosophila melanogaster. Det yttrar sig som förkortad livslÀngd och negativ pÄverkan pÄ signalsystemet mellan nervceller. PFNA hade störst pÄverkan pÄ överlevnaden, medan PFOA uppvisade högre nervtoxicitet, sÀger Ann-Christine Brorsson.

PFAS finns i nÀstan alla mÀnniskor

Ìę

Bild pÄ forskare i labb.
Doktoranden Klara Luedtke Ă€r första författare till artikeln. "Det Ă€r nĂ€stintill omöjligt att undvika PFAS helt, men man kan till exempel avstĂ„ frĂ„n vissa impregnerade klĂ€der och undvika teflonpannor i köket." sĂ€ger hon.Ìę
PFAS kallas ofta för ”evighetskemikalier” eftersom de bryts ned mycket lĂ„ngsamt i miljön. Forskning visar att omkring 99 procent av befolkningen, inklusive foster, har mĂ€tbara halter av PFAS i blodet. Dessa kemikalier visar pĂ„ flera toxiska effekter, sĂ€ger Brorsson.

Ìę

- Bland annat ser vi förhöjd risk för cancer, skador pÄ lever och njurar samt nervtoxicitet som skulle kunna leda till neurodegenerativa sjukdomar sÄsom Alzheimers sjukdom.

Ìę

Bild pÄ Ann-Christin Brorsson
ÌęAnn-Christin Brorsson
I Sverige har flera uppmÀrksammade fall av PFAS-föroreningar upptÀckts i dricksvatten, bland annat i Kallinge, Uppsala och Tullinge. Föroreningarna har ofta kunnat kopplas till tidigare anvÀndning av PFAS-haltigt brandskum vid militÀra övningsomrÄden. Idag Àr anvÀndningen av dessa kemikalier starkt reglerad men anvÀnds fortfarande, nÀr andra alternativ saknas, i till exempel jordbruk.

Ìę

- För mig Àr det oerhört viktigt att vi kan leva i en vÀrld dÀr man kan kÀnna sig sÀker frÄn att bli sjuk pÄ grund av miljögifter. DÀrför behöver vi ligga steget före och identifiera möjliga toxiska effekter innan en substans har fÄtt en spridning i vÄr natur som Àr nÀstintill omöjlig att stoppa, sÀger Ann-Christin Brorsson.

TvÄ snarlika Àmnen, tvÄ olika effekter

Resultaten visar att bÄde PFOA och PFNA Àr skadliga för flugorna. BÄda Àmnena förkortade livslÀngden och pÄverkade nervsystemets funktion, men trots att molekylerna skiljer sig Ät med endast en kolatom uppvisade de tydligt olika toxicitetsprofiler.

PFNA hade den starkaste effekten pÄ överlevnaden och ledde till en kraftig förkortning av flugornas livslÀngd. PFOA hade en mindre pÄverkan pÄ överlevnaden, men visade sig skada nervsystemet i högre grad. Aktiviteten hos enzymet acetylkolinesteras minskade kraftigt, vilket Àr viktigt för kommunikationen mellan nervceller.

- Det som var sÀrskilt förvÄnande var att tvÄ kemikalier som Àr sÄ lika i sin struktur uppför sig sÄ olika i biologiska system. Det visar att man inte kan betrakta PFAS som en enhetlig grupp nÀr man bedömer hÀlsorisker.

Vill utveckla biologisk sensor för förorenat vatten

Forskargruppen har nu fÄtt fortsatt finansiering av NaturvÄrdsverket för att fördjupa forskningen. Förutom att ta sig an fler PFAS-föreningar ska de kartlÀgga de biologiska mekanismer som ligger bakom skillnaderna mellan PFOA och PFNA.

Ann-Christin Brorsson vill ocksÄ testa om det finns Àmnen som kan motverka PFAS-effekter och vidareutveckla flugmodellen till ett biologiskt sensorsystem som kan anvÀndas för att bedöma vattenkvaliteten i förorenade omrÄden.

- För att kunna skydda mÀnniskor och miljö frÄn PFAS behöver vi förstÄ exakt hur de hÀr Àmnena pÄverkar biologiska system. Den kunskapen kan i framtiden bidra till bÄde bÀttre riskbedömningar och nya sÀtt att minska de negativa hÀlsoeffekterna.

Senaste nytt från LiU

PortrÀtt pÄ man som stÄr i solen bland gröna trÀd pÄ Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar pÄ sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från Ò»±Ÿ”Às universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

Kort fakta

PFAS

PFAS-kemikalier började dyka upp pÄ 1940-och 1950-talet och anvÀndes i en mÀngd olika applikationer sÄsom i textilier, förpackningsmaterial för mat, kosmetika, kastruller och stekpannor, samt i industrin för att bevara funktionalitet pÄ system under höga tryck och temperaturer. Under 1960- och 1970-talet började PFAS anvÀndas i stor skala i brandslÀckningsskum, vilket senare blev en stor anledning till mark- och grundvattenföroreningar.

Modellorganism

Ibland anvĂ€nder forskare vissa djur och vĂ€xter i stĂ€llet för att forska direkt pĂ„ mĂ€nniskor eller djur som Ă€r svĂ„rare att jobba med. De hĂ€r arterna kallas modellorganismer. De Ă€r ofta smĂ„, billiga att hĂ„lla i labb och vĂ€xer snabbt – vilket gör det lĂ€ttare att testa saker och se resultat.

Till exempel kan forskare förÀndra en gen hos bananflugor och se vad som hÀnder med deras avkommor bara nÄgra veckor senare.
Bild pÄ bananflugor

Organisation