Ò»±¾µÀ

06 maj 2026

Solceller, batterier och annan grön energiteknik spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men tekniken bygger också på kritiska råmaterial – material som ofta är svåra att få tag på, har stor efterfrågan och innebär hållbarhetsutmaningar. I ett nytt forskningsprojekt vid Ò»±¾µÀs universitet ska forskare undersöka hur dessa material kan hanteras mer hållbart och cirkulärt i städer.

En grupp människor som står runt en solpanel. Fotograf: Teiksma Buseva

Projektet heter LocaLoops: Utveckling av en hållbar och cirkulär hantering av kritiska råmaterial i städer och leds av Joakim Johansson, docent och biträdande professor på avdelningen Industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid LiU. I projektet medverkar även Hans Andersson och John Laurence Esguerra, båda vid LiU. Projektet finansieras av Formas och pågår mellan 2026 och 2030.

– Städer blir allt viktigare i den gröna omställningen. Samtidigt byggs successivt stora mängder kritiska råmaterial in i solcellspaneler, batterilager och annan energiteknik. För att kunna utveckla system för att ta hand om dessa värdefulla resurser krävs mer kunskap om hur de över tid flödar och lagras upp på olika platser i staden. Vi behöver också skapa oss en bättre bild av vilken roll de lokala aktörer som köper in, använder och hanterar dessa produkter kan spela i utvecklingen av olika cirkulära lösningar, säger Joakim Johansson.

En grupp män som står runt en solpanel. Teiksma Buseva
I dag ligger mycket av forskningen om kritiska råmaterial på globala leveranskedjor eller tekniska lösningar för återvinning. LocaLoops riktar i stället blicken mot staden som plats. Här finns användare, fastighetsägare, energibolag, leverantörer, återvinnare och kommunala aktörer som alla påverkar hur materialen används och kan cirkuleras.

– För att kritiska råmaterial ska kunna cirkulera räcker det inte med tekniska lösningar. Vi behöver också förstå hur affärsmodeller, relationer och ansvar mellan olika aktörer kan utvecklas. Det handlar om vem som äger produkterna, vem som tar hand om dem när de behöver repareras eller bytas ut, och hur värde kan skapas genom återanvändning, reparation och återvinning, säger Hans Andersson, universitetslektor vid avdelningen företagsekonomi.

Projektet kommer att genomföras som en fallstudie i Linköping och fokuserar främst på solcellspaneler och batterilagringssystem. Forskarna ska bland annat kartlägga hur materialen rör sig genom staden, vilka aktörer som ansvarar för produkterna under olika delar av livscykeln och vilka affärsmodeller som kan göra det möjligt att förlänga livslängden, reparera, återanvända eller återvinna tekniken.

En viktig del av projektet är att arbeta nära praktiker. Genom intervjuer och workshops ska forskarna tillsammans med företag, återvinnare, offentliga aktörer och andra intressenter utveckla strategier för hur kritiska råmaterial kan hanteras mer cirkulärt.

– Målet är att ta fram kartor över dagens och framtidens materialflöden, förslag på cirkulära affärsmodeller och en färdplan för hur städer kan arbeta mer systematiskt och långsiktigt med kritiska råmaterial. Resultaten ska kunna användas både i Linköping och av andra städer som vill stärka sin roll i den cirkulära omställningen, säger Joakim Johansson.

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

En man med skalligt huvud som bär glasögon och kostym.

Lars Sandman påverkar vårdens prioriteringar

Hur prioriterar vi rättvist när behandlingar är dyra – men patientgrupperna små? För Lars Sandman har just den frågan stått i centrum, och arbetet har bidragit till konkreta förändringar i hur samhället ser på läkemedel för sällsynta tillstånd.

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Ò»±¾µÀs universitet när antagningen är klar

Ò»±¾µÀs universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.