Ò»±Ÿ”À

11 november 2024

Hur påverkar kroppsrörelser grammatiken när vi kommunicerar? Leelo Keevallik har beviljats pengar av Vetenskapsrådet för att forska inom detta område, vilket kan vara betydelsefullt för robotar som samspelar med människor.

Leelo Keevallik. Fotograf: Maria Sandberg

Professor Leelo Keevallik forskar inom interaktionell lingvistik. Hon undersöker sekventialitet i social interaktion och grammatik som temporalt fenomen och Àr intresserad av hur mÀnniskor gör sig förstÄdda för varandra med hjÀlp av sprÄket och kroppen.

Leelo Keevallik har beviljats 17 420 000 kronor frÄn VetenskapsrÄdet för att, tillsammans med en internationell forskningsgrupp, forska om Syntax och kroppen: sprÄkets roll i multimodalt samspel.

Grattis till ditt stora forskningsanslag, hur kÀnns det?

– Det kĂ€nns fortfarande overkligt. Onekligen Ă€r det en lĂ€ttnad att ha egna forskningsmedel, inte minst för att rĂ€dda forskningsmiljöns budget.

Titeln till ditt projekt lÄter spÀnnande, vad det Àr du ska undersöka?

– Tillsammans med kollegorna frĂ„n Japan, Kina och Tyskland kommer vi att utforska relationen mellan grammatik och kroppen, exempelvis nĂ€r man vĂ€ljer att avsluta en mening med en gest i stĂ€llet för ett ord. Tidigare har sprĂ„kteorierna ofta utgĂ„tt ifrĂ„n hypotesen att grammatik Ă€r en algoritm som Ă€r frikopplad frĂ„n sin anvĂ€ndning. Vi kommer att visa hur grammatik vĂ€vs ihop med kroppsrörelser och hur dess strukturer formas i verkliga samtal mellan mĂ€nniskor.

Vad hoppas du att din forskning och dina resultat kan anvÀndas i för sammanhang?

– Det roliga Ă€r att projektet handlar om grundforskning – vilket kĂ€nns nĂ€stan anakronistiskt i dagens Sverige. Jag vet dock att resultaten Ă€r viktiga för exempelvis mĂ€nniska-robot interaktion, dĂ„ Ă€ven robotar har materiella ”kroppar”.

Har du nÄgot mer du vill berÀtta om det hÀr forskningsprojektet?

– Vi vĂ€rnar om forskning om olika sprĂ„k, bland dem estniska och svenska. Det Ă€r viktigt att vĂ„r förstĂ„else av kommunikation inte enbart baseras pĂ„ nĂ„got enstaka vĂ€rldssprĂ„k.


Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Nyheter

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar pÄ sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från Ò»±Ÿ”Às universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som stÄr bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid Ò»±Ÿ”Às universitet.