Forskargruppen vid LiU tog f枚r flera 氓r sedan fram en egen biomark枚r, en metod att m盲ta kortisolniv氓er i h氓rstr氓n. Kortisol 盲r kroppens eget stresshormon som uts枚ndras f枚r att skydda oss mot faror av alla de slag.
鈥� H氓r v盲xer i snitt en centimeter per m氓nad och har vi exempelvis tre cm l氓nga h氓rstr氓n f氓r vi indikationer p氓 stressniv氓erna tre m氓nader bak氓t. Vi har utvecklat metoden, har anv盲nt den l盲nge och vet att den fungerar, s盲ger Tomas Faresj枚, professor vid Avdelningen f枚r samh盲llsmedicin.
鈥� Stress f枚reg氓r m氓nga sjukdomar och ligger s盲kerligen bakom mer 盲n vi tror. Men det 盲r vad vi tror, som forskare vill vi veta. Med den h盲r studien ska vi komma ett steg n盲rmare vetskap om hur stress p氓verkar riskerna f枚r hj盲rt- och k盲rlsjukdomar, s盲ger han.
H氓rprover samlas dels in fr氓n alla de patienter med hj盲rt- och k盲rlsjukdomar som kommer in till sjukhusen i Link枚ping, Norrk枚ping och J枚nk枚ping, men ocks氓 fr氓n deltagarna i den stora hj盲rt- och k盲rlsjukdomsstudien SCAPIS (Swedish cardio pulmonary bioimage study). Inom SCAPIS, som finansieras av Hj盲rt- och lungfonden, unders枚ks 30 000 svenskar i 氓ldern 50 鈥� 64 f枚r att hitta metoder att f枚rebygga hj盲rt- och k盲rlsjukdomar. Hj盲rta, k盲rl och lungor unders枚ks med skiktr枚ntgen, ultraljud och blodprover. Och de som har h氓r f氓r ocks氓 n氓gra str氓n bortklippta.
鈥� Vi har ett omfattande material att arbeta med de n盲rmaste 氓ren. Det 盲r l盲tt och billigt att samla in h氓rprover, det g枚r inte ont och de kan lagras hur l盲nge som helst, s盲ger Tomas Faresj枚.
脰vriga projekt som tilldelas medel handlar om m枚jligheten att i ett blodprov hitta en hotande hj盲rtinfarkt, om betydelsen av den fysiska- ock kemiska arbetsmilj枚n, betydelsen av arbetsrelaterade faktorer som stress, mobbing och psykosocial arbetsmilj枚, betydelsen av 枚vriga sociala faktorer och betydelsen av kost och tarmflora.
鈥� H氓r v盲xer i snitt en centimeter per m氓nad och har vi exempelvis tre cm l氓nga h氓rstr氓n f氓r vi indikationer p氓 stressniv氓erna tre m氓nader bak氓t. Vi har utvecklat metoden, har anv盲nt den l盲nge och vet att den fungerar, s盲ger Tomas Faresj枚, professor vid Avdelningen f枚r samh盲llsmedicin.
L氓ngvarig stress p氓verkar
Det finns mycket som tyder p氓 att l氓ngvarig stress leder till 枚kad risk f枚r hj盲rt- och k盲rlsjukdomar.鈥� Stress f枚reg氓r m氓nga sjukdomar och ligger s盲kerligen bakom mer 盲n vi tror. Men det 盲r vad vi tror, som forskare vill vi veta. Med den h盲r studien ska vi komma ett steg n盲rmare vetskap om hur stress p氓verkar riskerna f枚r hj盲rt- och k盲rlsjukdomar, s盲ger han.
H氓rprover samlas dels in fr氓n alla de patienter med hj盲rt- och k盲rlsjukdomar som kommer in till sjukhusen i Link枚ping, Norrk枚ping och J枚nk枚ping, men ocks氓 fr氓n deltagarna i den stora hj盲rt- och k盲rlsjukdomsstudien SCAPIS (Swedish cardio pulmonary bioimage study). Inom SCAPIS, som finansieras av Hj盲rt- och lungfonden, unders枚ks 30 000 svenskar i 氓ldern 50 鈥� 64 f枚r att hitta metoder att f枚rebygga hj盲rt- och k盲rlsjukdomar. Hj盲rta, k盲rl och lungor unders枚ks med skiktr枚ntgen, ultraljud och blodprover. Och de som har h氓r f氓r ocks氓 n氓gra str氓n bortklippta.
鈥� Vi har ett omfattande material att arbeta med de n盲rmaste 氓ren. Det 盲r l盲tt och billigt att samla in h氓rprover, det g枚r inte ont och de kan lagras hur l盲nge som helst, s盲ger Tomas Faresj枚.
50 miljoner totalt
Tomas Faresj枚 f氓r nu sju miljoner till projektet 鈥滾氓ngtidsstress i den yrkesverksamma befolkningen 鈥� 枚kar det risken f枚r hj盲rt- och k盲rlsjuklighet?鈥�. Totalt ansl氓r Afa f枚rs盲kring 50 miljoner kronor under fem 氓r till sex forskningsprojekt med fokus p氓 forskning som ska minska antalet hj盲rt- och k盲rlsjukdomar hos den arbetsf枚ra delen av befolkningen. Uppdraget kommer fr氓n arbetsmarknadens parter.脰vriga projekt som tilldelas medel handlar om m枚jligheten att i ett blodprov hitta en hotande hj盲rtinfarkt, om betydelsen av den fysiska- ock kemiska arbetsmilj枚n, betydelsen av arbetsrelaterade faktorer som stress, mobbing och psykosocial arbetsmilj枚, betydelsen av 枚vriga sociala faktorer och betydelsen av kost och tarmflora.
