Inf枚r d枚den 盲r vi alla lika, men d枚dligheten 盲r inte j盲mlik. Folkh盲lsan 盲r knuten till sociala och ekonomiska faktorer och hur vi bor, arbetar och lever kan g枚ra stora skillnader f枚r v氓r h盲lsa. 聽I avhandlingen 鈥滵en oj盲mlika d枚dligheten 鈥� hj盲rtd枚dlighet och samh盲llsutveckling i tv氓 st盲der鈥� har Bj枚rn Grip, doktorand vid Tema Q vid Link枚pings universitet, valt att studera skillnaderna i hj盲rt- och k盲rld枚dlighet i Norrk枚ping och Link枚ping, den i Sverige vanligaste d枚dsorsaken. Men det 盲r inte en rent medicinsk studie: statistiken 枚ver d枚dligheten kopplas till st盲dernas utveckling, milj枚faktorer, arbetsliv och m盲nniskornas livsvillkor.聽
鈥� De socio-ekonomiska skillnaderna sl氓r ocks氓 p氓 d枚dligheten och det 盲r sp盲nnande att studera sambandet mellan dessa, s盲ger Bj枚rn Grip.
En unik folkh盲lsostudie 枚ver 60 氓r聽
Studierna sp盲nner 枚ver n盲stan 60 氓r, fr氓n 1952 till 2010, och hj盲rt- och k盲rlsjukdomar har hela tiden varit den vanligaste d枚dsorsaken, 盲ven om den har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Tidigare forskning har fastslagit att skillnaderna 盲r stora mellan Link枚ping och Norrk枚ping. 脰verd枚dligheten i Norrk枚ping 盲r p氓taglig, inte minst n盲r det g盲ller hj盲rt- och k盲rlsjukdomar. F枚r tidig d枚d f枚ljer ett tydligt socio-ekonomiskt m枚nster. I stadsdelar d盲r befolkningen har haft f枚rh氓llandevis s盲mre sociala och ekonomiska villkor, syns ocks氓 en l氓ngsammare minskning av hj盲rtd枚dligheten 盲n i mera v盲lb盲rgade stadsdelar.聽
Studien visade ocks氓 att segregeringen mellan de unders枚kta stadsdelarna i Link枚ping, tj盲nstemannastaden, har g氓tt l盲ngre 盲n i de unders枚kta stadsdelarna i arbetarstaden Norrk枚ping. Befolkningssammans盲ttningen i stadsdelarna har f枚r盲ndrats betydligt. Vissa stadsdelar har gentrifierats med en f枚rh氓llandevis snabb minskning av d枚dligheten som f枚ljd, medan andra etnifierats och proletariserats och d氓 har d枚dligheten minskat l氓ngsammare relativt de 枚vriga stadsdelarna. 脰kad segregering har s氓ledes medf枚rt st枚rre skillnader mellan stadsdelarna n盲r det g盲ller hj盲rtd枚dlighet. Skillnaderna mellan de unders枚kta stadsdelarna var under 2000-talet st枚rre i Link枚ping, 盲n i Norrk枚ping, i motsats till under perioden 1976-1985 d氓 f枚rh氓llandena var de omv盲nda.聽
鈥� Segregeringen har 枚kat i Link枚ping sett till stadsdelarna, innerstan i Norrk枚ping har mer blandad befolkning 盲n vad till exempel Valla har i Link枚ping. Framf枚r allt sticker Sk盲ggetorp ut, som stagnerat n盲r det g盲ller utbildning, samtidigt som arbetsl枚shet och socialbidrag 枚kar, s盲ger Bj枚rn Grip.
H枚gre d枚dlighet i hj盲rt-k盲rlsjukdom i Norrk枚ping聽
Avhandlingen visar ocks氓 att d枚dligheten i hj盲rt-k盲rlsjukdom har i 氓ldersgruppen 50-74 氓r varit betydligt h枚gre i Norrk枚ping 盲n i grannstaden under den unders枚kta tidsperioden. Siffrorna f枚r Norrk枚ping var kraftigt 枚ver riksgenomsnittet. Link枚pings d枚dlighet f枚r 氓ldersgruppen var i allm盲nhet, oavsett k枚n, under riksgenomsnittet, undantaget 盲r kvinnor under 氓ren 2002鈥�2006, d氓 siffrorna n氓dde det nationella genomsnittet.聽
鈥滵en oj盲mlika d枚dligheten鈥� 盲r ocks氓 ber盲ttelsen om folkh盲lsan och livsbetingelserna i 脰sterg枚tlands tv氓 st枚rsta st盲der. Medan Link枚ping hade en f枚rh氓llandevis snabb omstrukturering fr氓n industri- till informationssamh盲lle gick omdaningen av Norrk枚ping betydligt l氓ngsammare. Detta tycks ocks氓 ha haft konsekvenser p氓 den f枚rtida hj盲rtd枚dligheten i b氓da st盲derna.
N氓got som 枚verraskat 盲r hur tydligt skillnaderna i d枚dligheten minskade under 1970-talet mellan de b氓da st盲derna: I Norrk枚ping minskade den. Samtidigt fortsatte den att 枚ka i Link枚ping. Det 盲r inte orimligt att anta att avvecklingen av den oh盲lsosamma och p氓tagligt kvinnliga textilindustrin i Norrk枚ping under 1960-talet ledde till f枚rb盲ttrade levnadsf枚rh氓llanden. I Link枚ping kan stress och oro f枚r jobben under samma 氓rtionde p氓verkat d枚dligheten. 脰kningen av d枚dligheten br枚ts ungef盲r ett decennium senare i Link枚ping.
鈥� Samtidigt fanns det under 1970-talet en utpr盲glad utj盲mningspolitik n盲r det g盲llde s氓v盲l skatt som regionalpolitik och s盲rskilda st枚dinsatser till utsatta orter, det kan ocks氓 ha betydelse i f枚rl盲ngningen f枚r de minskade skillnaderna st盲derna emellan, s盲ger Bj枚rn Grip.
F盲rre r枚kare f枚rb盲ttrar statistiken聽
Att hj盲rtd枚dligheten minskat sedan 1980-talet beror fr盲mst p氓 stora medicinska framsteg men ocks氓 p氓 ett medvetet folkh盲lsoarbete f枚r att minska antalet r枚kare. Men minskningen 盲r st枚rst bland de v盲lbest盲llda och minst f枚r arbetarklassens kvinnor. Och r枚kning 盲r vanligare i Norrk枚ping 盲n i Link枚ping.聽
Hur kan man d氓 ytterligare minska skillnaderna?
鈥� Man b枚r jobba kompensatoriskt: att de med st枚rst problem ocks氓 ska f氓 de st枚rsta resurserna, men s氓 fungerar det inte idag. En frist氓ende rapport som jag skrivit om v氓rdcentralernas hj盲rtv氓rd visar p氓 stora skillnader i till exempel l盲karkontinuitet, vilket ocks氓 p氓verkar v氓rdkvalit茅n. 聽 Sedan tror jag att f枚rebyggande folkh盲lsoarbete 盲r avg枚rande och det kopplar ocks氓 till bostadsbyggande och fysisk planering f枚r att minska segregationen, s盲ger Bj枚rn Grip.
