鈥� Utg氓ngspunkten f枚r projektet 盲r att det 盲r lite grann av en kris i forskningsv盲rlden. Det 盲r m氓nga studier d盲r forskningsfusk eller sv氓righeter att 氓terskapa forskningsresultat har uppdagats. Trov盲rdigheten 盲r ifr氓gasatt, menar Gustav Tingh枚g, professor i nationalekonomi vid Institutionen f枚r ekonomisk och industriell utveckling.
Tillsammans med postdoktor Lina Koppel och doktoranden Amanda Lindkvist skickade han ut en enk盲t till drygt 33 000 svenska forskare. Fr氓gorna utgick fr氓n Vetenskapsr氓dets definitioner av god forskningssed. Exempelvis att alltid tala sanning om sin forskning och att alltid 枚ppet redovisa f枚ruts盲ttningar, metoder och resultat vid en studie.
Varje dag st盲lls forskare inf枚r dilemmat: ska jag g枚ra det som gynnar mig sj盲lv eller ska jag g枚ra det som gynnar vetenskapen.
Deltagarna fick svara p氓 tv氓 fr氓gor: Hur bra tycker du att du h氓ller dig till god forskningssed j盲mf枚rt med kollegor inom samma forskningsf盲lt? Och hur bra tycker du att just ditt forskningsf盲lt h氓ller sig till god forskningssed j盲mf枚rt med andra forskningsf盲lt?
Bra eller b盲ttre 盲n genomsnittet
Enk盲ten gick ut till alla forskare och doktorander med anst盲llning vid svenska l盲ros盲ten. Drygt 11 000 svar kom in. Svaren skulle anges p氓 en sjugradig skala d盲r en fyra motsvarade 鈥漵om genomsnittet鈥�. Resultatet av studien publiceras nu i Scientific reports.
Det visar sig att n盲stan alla forskare anser sig lika bra eller b盲ttre 盲n genomsnittet, vilket 盲r en statistisk om枚jlighet, p氓pekar Gustav Tingh枚g. Om alla f枚rm氓dde se p氓 sig sj盲lv objektivt vore en j盲mn f枚rdelning kring mitten att v盲nta.
De flesta 鈥� 55 procent 鈥� angav att de var lika bra som de flesta andra p氓 att f枚lja god forskningssed. 44 procent tyckte att de var b盲ttre. Bara en enda procent tyckte att de var s盲mre.
N盲r det g盲ller fr氓gan om hur det egna forskningsf盲ltet sk枚ter sig svarade 63 procent att man var lika bra som de flesta andra, 29 procent att man var b盲ttre och 8 procent att man var s盲mre.
Alla forskningsf盲lt uppvisade en likartad 枚verskattning av sin egen hederlighet, 盲ven om effekten var som st枚rst f枚r forskare inom medicin.
Risk f枚r polarisering
鈥� Sm氓 snedsteg kan bli till fler och kanske v盲rre snedsteg, s盲ger Amanda Lindkvist.
F枚rutom risken att bli blind f枚r egna etiska brister, kan 枚vertygelsen om att det egna forskningsf盲ltet 盲r b盲ttre p氓 forskningsetik j盲mf枚rt med andra ocks氓 bidra till polarisering i forskarv盲rlden. Det f枚rsv氓rar tv盲rvetenskapliga samarbeten mellan forskningsf盲lt, menar Link枚pingsforskarna.
Forskare 盲r inte immuna
Det g氓r f枚rst氓s inte att helt utesluta att det mest 盲r de forskningsetiskt 鈥漝uktiga鈥� forskarna som svarat, men det 盲r mindre sannolikt att det skulle p氓verka utfallet f枚r hur forskarna ser p氓 sitt eget forskningsf盲lt, menar Link枚pingsforskarna. I grunden visar studien att forskare inte 盲r immuna mot psykologiska processer som p氓verkar alla m盲nniskor, det vill s盲ga v氓r tendens att tro gott om oss sj盲lva och bortf枚rklara det som talar emot v氓r sj盲lvbild.
鈥� Varje dag st盲lls forskare inf枚r dilemmat: ska jag g枚ra det som gynnar mig sj盲lv eller ska jag g枚ra det som gynnar vetenskapen. I en s氓dan v盲rld 盲r det viktigt att st盲ndigt titta sig sj盲lv i spegeln och kalibrera sin forskningsetiska kompass, s盲ger Gustav Tingh枚g.
Artikel: , A Lindkvist, L Koppel, G Tingh枚g, Scientific reports, publicerad online 6 februari 2024, doi: 10.1038/s41598-024-53450-0