Ò»±Ÿ”À

Kemikaliehantering

Region Östergötland och Ò»±Ÿ”Às universitet hanterar ett mycket stort antal olika kemikalier och kemiska produkter varav en del även i stor mängd. Forskning och undervisning bedrivs i ett nära samarbete vid Campus US där lokaler delas av båda organisationerna och personal i många fall har en delad anställning. Inom ramen för SAMS-avtalet bedrivs samarbete inom kemikalieområdet.

Lagstiftning

Reach-förordningen är en övergripande kemikalielagstiftning som gäller inom hela EU och Sverige och gäller alla: tillverkare, distributörer och de som hanterar och använder kemiska produkter. Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals, eller på svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier, vilket innebär att även förbud och krav på tillstånd finns. Mer information om Reach finns via länkarna i menyn till höger.

Reach grundas på principen att det är tillverkare, importörer och nedströmsanvändare som bär ansvaret för att de ämnen som de tillverkar, släpper ut på marknaden eller använder inte har några skadliga hälso- och miljöeffekter. Reach gäller i huvudsak för kemiska produkter, ämnen och blandningar men även andra varor som elektriska apparater, kläder med mera omfattas av kraven.

Reach ställer i första hand krav på de som tillverkar, importerar och distribuerar kemiska produkter men även på de som använder produkter.

CLP-förordningen gäller också inom hela EU och Sverige och innehåller regler för klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter. Förordningen innehåller också regler om att anmäla uppgifter för ämnen och blandningar.

Hanteringen av kemikalier och kemiska produkter regleras i miljö- och arbetsmiljölagstiftningen, samt i föreskrifter från Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket och Arbetsmiljöverket. LiU och Region Östergötland måste säkra att denna omfattande lagstiftning följs. Brister i hanteringen kan leda till skador på miljön samt utgöra ett potentiellt hot mot arbetsmiljön.

Föreskrifter

Föreskrift om risker i arbetsmiljön, AFS 2023:10

Kontakt kemikaliekoordinator

orange cirkel

Labbsäkerhet

Kontakta oss för stöd och hjÀlp pÄ alla campus pÄ Linköpings universitet. HÀr nÄr du funktioner inom labbsÀkerhet, biosÀkerhet, brandskydd och kemikalieskydd.

  • Ò»±Ÿ”Às universitet

Kemikaliehantering Region Östergötland

Mer om kemikaliehantering

Nödläge, olyckor och sanering

Olyckor är alltid bättre att förebygga än att åtgärda. Lokaler ska vara anpassade för den kemikaliehantering man bedriver med avseende på ventilation och skyddsutrustning. Hur ett eventuellt nödläge eller olycka ska hanteras är också något som ska tas upp i riskbedömningen. 

Vid ett inträffat tillbud kan nödvändiga åtgärder delas in i tre kategorier:

  • Första hjälpen vid personskador
  • Larma vid större utsläpp
  • Sanering av mindre spill

Mer information finns på sidan Första hjälpen och Nödläge, olyckor och sanering

Fördjupande information

Riskbedömning av kemiska risker

Innan allt arbete med kemiska produkter pÄbörjas ska man utvÀrdera om det finns nÄgra faror med hanteringen/metoden, och om skyddsÄtgÀrder samt hanteringsinstruktioner krÀvs. Hela hanteringskedjan ska utvÀrderas. Det ska ocksÄ finnas en nödlÀgesrutin pÄ plats i hÀndelse av spill, olycka, lÀckage, utslÀpp eller brand. Denna utvÀrdering görs genom en riskbedömning.

Vid riskbedömning av experiment, metoder och arbetsmoment med mera ska:

  • kemiska riskkĂ€llor och deras farliga egenskaper identifieras
  • det undersökas om sĂ€rskilda krav eller regler gĂ€ller. Till exempel krav pĂ„ tillstĂ„nd, sĂ€rskild skyltning eller utbildning, medicinska kontroller
  • riskfyllda arbetsmoment och aktiviteter identifieras, gĂ€ller moment under hela hanteringskedjan
  • Ă„tgĂ€rder för att minska risker identifieras och dokumenteras
  • sannolikhet och konsekvens ska bedömas sĂ„ att riskernas storlek kan uppskattas och bedömas. Om risknivĂ„n Ă€r hög behövs ytterligare skyddsĂ„tgĂ€rder för att sĂ€nka risknivĂ„n. Riskmatris finns som kan anvĂ€nds som stöd i att bedöma sannolikhet och konsekvens.
  • riskbedömning vara skriftlig och godkĂ€nnas (skrivas under) av en ansvarig chef (chef med fördelade arbetsmiljöuppgifter eller motsvarande)
  • riskbedömning ska finnas tillgĂ€nglig

Riskbedömningen ska omfatta all hantering Àven transport och avfallshantering och aspekter som nödlÀgesberedskap, första hjÀlpen samt pÄverkan pÄ yttre miljö ska tas med utöver olika arbetsmiljöaspekter. För att tÀcka in alla de lagkrav som stÀlls pÄ riskbedömning av kemiska riskkÀllor ska riskbedömningsverktyget i KLARA anvÀndas vid LiU.

AllmÀn information om riskbedömning

LÀs mer om riskbedömningar pÄ sidan SÀker arbetsmiljö pÄ labb.

Riskbedömningsverktyg i kemikaliehanteringssystem

Att genomföra en riskbedömning av kemiska produkter stÀller höga krav pÄ de aspekter som behöver tas med i bedömningen. Vid LiU anvÀnds dÀrför verktyget i kemikaliehanteringssystemet KLARA vid riskbedömning av kemiska produkter. Att anvÀnda riskbedömningsverktyget i KLARA ger stöd och hjÀlp vid genomförandet av riskbedömningen.

För Ätkomst till riskbedömningsverktyget krÀvs behörighet till detta i KLARA. Vid frÄgor kring behörigheter kontakta LiUs koordinator för kemikaliehantering.

Information om riskbedömningsverktyg i Region Östergötlands kemikaliehanteringssystem Chemgroup Pro finns pĂ„ Region Östergötlands intranĂ€t.

Om kemisk produkt och kemisk riskkÀlla

  • Kemisk produkt: kemiskt Ă€mne eller blandning av kemiska Ă€mnen
  • Farlig kemisk produkt: kemisk produkt som medför hĂ€lsofara, fysikalisk fara, miljöfara enligt klassificering enligt CLP-förordningen (har faropiktogram).
  • Kemisk riskkĂ€lla: En kemisk produkt, ett kemiskt Ă€mne eller flera kemiska Ă€mnen tillsammans som kan medföra ohĂ€lsa eller olycksfall genom
    • sina hĂ€lsofarliga egenskaper, till exempel giftig, frĂ€tande eller allergiframkallande
    • sin temperatur
    • att minska halten syrgas i luften
    • att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion

Begreppet kemisk riskkĂ€lla innefattar Ă€ven, avgaser eller andra luftföroreningar - sĂ„dant som kan orsaka ohĂ€lsa eller olycksfall utan att det klassificeras som farligt enligt CLP-förordningen. Som exempel har höga halter av damm en skadlig effekt pĂ„ luftvĂ€garna och kan alltsĂ„ vara en kemisk riskkĂ€lla Ă€ven om dammets sammansĂ€ttning i sig inte Ă€r hĂ€lsofarlig. Även mögelsporer och kemiska Ă€mnen som frisĂ€tts frĂ„n mikroorganismer, och som kan medföra allergier och toxiska effekter omfattas ocksĂ„ av definitionen "kemisk riskkĂ€lla".

  • Kemisk produkt med okĂ€nda egenskaper: NĂ€r Ă€mnen med okĂ€nda egenskaper hanteras sĂ„ gĂ€ller försiktighetsprincipen; Ă€mnet ska betraktas som "farligt" och hanteras dĂ€refter.

Att riskbedöma hantering: riskfyllda arbetsmoment, aktiviteter och risk för exponering

För att avgöra nÀr och pÄ vilket sÀtt en kemisk riskkÀlla Àr farlig och innebÀr risker, behöver bÄde den kemiska riskkÀllans egenskaper, som medför ohÀlsa eller olycksfall, identifieras men ocksÄ hur riskkÀllan hanteras, vilka risker finns för exempelvis olyckor, brand eller att personer kan exponeras vid de arbetsmoment och aktiviteter som identifieras.

Exempel pÄ riskfyllda arbetsmoment och aktiviteter i samband med hantering av kemisk riskkÀlla kan vara:

  • uppvĂ€gning av kemisk produkt
  • tillredning av blandning, lösning med farliga egenskaper
  • förflyttning av behĂ„llare, provmaterial mm som innebĂ€r en risk att tappa behĂ„llare som gĂ„r sönder, att spill eller stĂ€nk uppstĂ„r
  • arbete med varma eller kalla material
  • hantera kĂ€rl eller behĂ„llare som Ă€r tunga eller hala
  • hantera vassa föremĂ„l, trycksatta kĂ€rl eller gasflaskor

Exempel pÄ faktorer för att bedöma risk för exponering Àr att identifiera om det finns risk för:

  • Skadlig exponering av riskkĂ€llan via inandning, hudkontakt, stĂ€nk i ögonen eller via munnen.
  • I bedömning av risk för exponering bör hĂ€nsyn tas till:
    • riskkĂ€llans fysiska egenskaper; om det Ă€r dammande pulver, flyktigt Ă€mne, Ă€mne som lĂ€tt tas upp genom huden och sĂ„ vidare
    • vilken mĂ€ngd av kemisk riskkĂ€lla hanteras
    • under hur lĂ„ng tid sker exponering för riskkĂ€llan
    • var den kemiska riskkĂ€llan kommer att hanteras, till exempel pĂ„ öppen arbetsbĂ€nk eller i dragskĂ„p
  • Notera om sĂ€rskilda risker med exponering finns för den som Ă€r gravid eller ammande.

Att riskbedöma hantering: risk för olyckor

Exempel pÄ faktorer för att bedöma risk för olyckor, brand, spill med mera Àr att identifiera om det finns risk för:

  • Personskador eller materiella skador till följd av farlig kemisk reaktion uppstĂ„r, exempelvis reaktiva eller materialförstörande egenskaper; gasutveckling, övertryck, att behĂ„llarens material försvagas och sĂ„ vidare?
  • Kan det finnas samverkande faktorer som uppstĂ„r tillsammans med andra kemiska riskkĂ€llor eller material?
  • Kan farliga reaktioner uppstĂ„ nĂ€r kemisk riskkĂ€lla Ă„ldras?
  • Personskador till följd av minskad halt syrgas i luften, exempelvis vid hantering av kvĂ€ve- eller argongas?
  • Ökad risk för brand eller explosion pĂ„ grund av riskkĂ€llans fysiska egenskaper; brandfarlig eller explosiva Ă€mnen men ocksĂ„ om kemisk riskkĂ€lla kan skapa farliga kemiska reaktioner, bilda explosiva peroxider och sĂ„ vidare
  • Spill nĂ„r yttre miljö exempelvis via avlopp; finns risk att ett kemikaliespill kan rinna ner i diskho, vattenho, golvbrunn och sĂ„ vidare?

DÀrutöver ska riskbedömningen innehÄlla beskrivning av hur oförutsedda hÀndelser ska hanteras, exempelvis spill, strömavbrott, ventilationsbortfall eller brand. Varje verksamhet ska ha rutiner för hur man ska agera vid brand och andra nödsituationer. Rutinerna skall vara anpassade till den egna verksamheten och lokaler.

Andra faktorer eller krav som ska ingÄ i riskbedömning

Gravida och ammande arbetstagare

I samband med en graviditet Àr det mycket viktigt att gÄ igenom medarbetarens arbetssituation. En viktig del Àr att revidera alternativt göra en ny riskbedömning avseende hantering av kemiska riskkÀllor av gravid eller ammande medarbetare, om inte detta framgÄr ur redan genomförda riskbedömningar.

Hygieniska grÀnsvÀrden

Om kemiska riskkÀllor som har ett hygieniskt grÀnsvÀrde ingÄr i arbetet som ska riskbedömas behöver en bedömning genomföras för att sÀkerstÀlla att halten luftföroreningar i inandningsluften för den aktuella hanteringen Àr godtagbar utifrÄn grÀnsvÀrdet.

Utbildning allergiframkallande Àmnen

I riskbedömningen ska det framkomma om utbildning för allergiframkallande Ă€mnen krĂ€vs. I kemikaliehanteringssystemet KLARA framgĂ„r om utbildning krĂ€vs under rubriken ”Regler och krav” pĂ„ produktens presentationssida i KLARA.

Medicinska kontroller

I riskbedömningen ska det framkomma om det Ă€r aktuellt med medicinska kontroller vid exempelvis arbete med bly, kadmium eller kvicksilver. I kemikaliehanteringssystemet KLARA framgĂ„r om medicinska kontroller krĂ€vs under rubriken ”Regler och krav” pĂ„ produktens presentationssida i KLARA.

Avfall

I riskbedömningen ska det tydligt framgÄ hur olika avfallsslag ska tas omhand och vilka risker som kan förknippas med detta ska identifieras.

Ytterligare krav pÄ dokumentation finns för CMR produkter

Det finns Àven andra lagkrav som stÀller krav pÄ ytterligare skriftlig dokumentation nÀr det gÀller CMR- produkter; cancerframkallande, reproduktionstoxiska och mutagena Àmnen eller produkter.

Om riskminskande ÄtgÀrder

Genom val av kemisk produkt och metod kan risker minimeras. Det innebÀr att den kemiska produkt, riskkÀlla eller metod som medför sÄ smÄ risker som möjligt bör vÀljas.

Det Àr ocksÄ viktigt att sÄ fÄ personer som möjligt exponeras. Arbetet bör utföras pÄ en lÀmplig plats och vid en tid som innebÀr att endast de personer som behövs för arbetet Àr pÄ plats och riskerar att exponeras.

Det Àr ocksÄ viktigt att exponering sker för en sÄ liten mÀngd som Àr möjligt. MÀngden som förvaras pÄ arbetsplatsen bör hÄllas sÄ lÄg som möjligt.

Att anvÀnda lÀmpliga skyddsÄtgÀrder

Tekniska skyddsÄtgÀrder som exempelvis skyddsventilation (dragskÄp, dragbÀnk, punktutsug med mera).

Personlig skyddsutrustning som exempelvis skyddshandskar, ögonskydd, andningsskydd.

Dokumentation och tillgÀnglighet

  • NĂ€r riskbedömningen Ă€r fĂ€rdig ska den godkĂ€nnas av (skrivas under) av en ansvarig chef (chef med fördelade arbetsmiljöuppgifter eller motsvarande).
  • GodkĂ€nda riskbedömningar ska kommuniceras till alla som berörs av dem och finnas tillgĂ€ngliga i verksamheten, det kan innebĂ€ra i pappersform eller elektroniskt.
  • Det Ă€r viktigt att alla berörda förstĂ„r riskerna Ă€ven om man inte deltagit i riskbedömningsarbetet. Riskbedömningen bör vara skriven pĂ„ svenska och/eller engelska (beroende pĂ„ arbetsplats).

Val av kemisk produkt

Substitution av kemiska produkter

Så långt som möjligt ska man undvika att använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risk för människa eller miljö om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga. Detta kallas för produktvalsprincipen, substitutionsprincipen, se Miljöbalken kapitel 2, 4 §.

Substitution handlar inte bara om att byta ut en kemikalie mot en annan, utan också om att hitta alternativa lösningar där kemikalier inte nödvändigtvis ingår. Till exempel att hitta en alternativ metod.

Substitutionsarbete vid LiU

LiU fokuserar miljömålsarbetet på fyra miljöområden som utgår från den miljöutredning som genomförts vid LiU samt kan härledas ur de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Ett av miljömålsområdena är "Minimera spridningen av skadliga och smittämnen från verksamheten". Kemiska produkter berörs i ett av LiU:s beslutade miljömål för perioden och lyder: ”Minimera risken för spridning av skadliga ämnen från laboratorieverksamheten genom åtgärder vid inköp, substitution och användning”. Åtgärder för att uppnå målen genomförs både gemensamt inom LiU och lokalt på institutioner/motsvarande. Läs mer om LiUs miljö- och hållbarhetsarbete på sidan Miljö och hållbarhet på LiU. 

LiU:s arbete med att fasa ut utfasningsämnen beskrivs i Handlingsplan för utfasningsämnen vid Linköpings universitet (dnr LiU-2017-01315). Arbetet innebär att substitution/ersättning av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter fokuseras på CMR-produkter utifrån begränsningarna i kemikaliehanteringssystemet KLARA och samordningsvinster med förbättrad arbetsmiljö.

I arbetet med att ersätta/substituera miljö- och hälsofarliga kemiska produkter skickas en utfasningsenkät, tidigare även kallad substitutionsenkät, ut till verksamheterna vart tredje år. Enkäten innehåller frågor om hur utvalda kemiska ämnen eller produkter används och om det är möjligt att ersätta eller sluta använda dessa. Ämnen eller produkter som är prioriterade för substitution är de som kan ge skadliga långtidseffekter på människa och/eller miljö. Resultaten av enkäterna har summerats i rapporter.

Substitutionsarbete vid Region Östergötland
Inom Region Östergötland är det viktigt att undvika produkter som innehåller utfasningsämnen enligt PRIO-listan. De ämnen som omfattas är exempelvis ämnen med följande egenskaper: cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska, hormonstörande, särskilt farliga metaller (Cd, Hg, Pb) och ozonstörande ämnen. 
Stöd i substitutionsarbetet

Information om möjliga ersättningsprodukter tas fram och sammanställs av Nationella substitutionsgruppen.

Har ni bytt ut en kemisk produkt eller metod? Skicka gärna information till koordinator för kemikaliehantering så kan fler få ta del av era tips!

Minska volymer av kemiska produkter

Den som genomför och planerar en laboration bör använda en metod som minimerar användningen av miljö och hälsofarliga kemiska produkter. Ett enkelt sätt att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter är att genomföra laborationer i mindre skala, både i forskning och i undervisning. Utveckling av metoder som minimerar kemikaliemängderna går ständigt framåt, till exempel att i metodbeskrivning minska volymerna genom att använda mindre reaktionskärl, såsom små eppendorf-rör och mikrotiterplattor.

Inköp, tillverkning och varudeklaration (EUD)

±őČÔ°ìö±èČő°ùłÜłÙŸ±ČÔ±đ°ù

  • NĂ€r det gĂ€ller miljö- och hĂ€lsofarliga Ă€mnen Ă€r det viktigt att beakta om produkten gĂ„r att ersĂ€tta med en annan, mindre farlig produkt eller annan metod, den sĂ„ kallade Substitutionsprincipen.
  • Inför inköp av en ny kemisk produkt Ă€r det viktigt att bedöma riskerna med denna och hur den Ă€r tĂ€nkt att anvĂ€ndas, samt om det krĂ€vs tillstĂ„nd eller anmĂ€lan,
  • Vid inköp av kemikalier ska respektive organisations inköpsrutiner beaktas.
  • Vid inköp av kemiska produkter ska det lokala ramavtalet efterföljas. Vid LiU finns upphandlade leverantörer tillgĂ€ngliga via ekonomisystemet (Raindance).
  • Är det inte möjligt att köpa in den kemiska produkten via ett lokalt ramavtal ska i första hand svensk eller europeisk (EU) leverantör vĂ€ljas.
  • Om den kemiska produkten mĂ„ste köpas in via ett land utanför EU/ESS Ă€r detta import och krĂ€ver att du som köper in mĂ„ste tillse att produkten registreras i en europeisk kemikaliedatabas (Klassificerings-och mĂ€rkningsregistret). Detta krĂ€ver bland annat att den som ska registrera Ă€ven klassificerar Ă€mnet enligt CLP-förordningen tillsammans med annan information som behövs vid registreringen vilket gör att det Ă€r tidskrĂ€vande arbete.
Registrera inköp i KLARA löpande (i samband med inköp)
  • Bakgrund till krav pĂ„ inköpsregistrering Ă€r att lagstiftningen inom kemikalieomrĂ„det stĂ€ller krav pĂ„ att kemiska produkter förtecknas. Vid LiU anvĂ€nds kemikaliehanteringssystemet KLARA för detta, mer information finns under rubriken Kemikaliehanteringssystem. DĂ€rutöver stĂ€lls krav pĂ„ att förteckningen ska vara uppdaterad vilket innebĂ€r att det inte rĂ€cker att inventera en gĂ„ng per Ă„r. Verksamheten mĂ„ste dĂ€rför registrera inköp av kemiska produkter (inkl gasflaskor) i KLARA löpande eller senast inom 3 mĂ„nader. Detta för att uppfylla krav som stĂ€llts pĂ„ LiU i samband med tillsynsbesök frĂ„n Arbetsmiljöverket, om att hĂ„lla förteckning över kemiska produkter uppdaterad.
  • Krav pĂ„ att registrera uppgifter om inköp i KLARA gĂ€ller alla kemiska produkter som köps in, oavsett om produkten redan finns inventerad pĂ„ arbetsplatsen eller om det Ă€r en nyinköpt produkt.
  • Det Ă€r lĂ€mpligt att registrera inköpet i KLARA i samband med att produkten levereras, eftersom leveranstiden ibland kan vara lĂ„ng.
  • SĂ€kerhetsdatablad för inköpt produkt ska skickas till funktionsadress sdb@liu.se, detta gĂ€ller för sĂ€kerhetsdatablad som:
    • inte finns i KLARA,
    • kommer frĂ„n ny leverantör (som inte finns angiven pĂ„ en befintlig produkt i KLARA
    • har ett nyare revisionsdatum Ă€n ett sĂ€kerhetsdatablad som finns i KLARA.
  • Genom att uppgifter om inköp av kemiska produkter förs in i KLARA kontinuerligt under Ă„ret och inte enbart i samband med inventering innebĂ€r det att LiU:s kemikalieförteckning kan bedömas vara uppdaterad.
  • Ytterligare en anledning till att uppgifter om inköp ska registreras i KLARA Ă€r att verksamheterna inom LiU mĂ„ste kunna ta fram inköpt mĂ€ngd av kemiska produkter pĂ„ förfrĂ„gan. Detta för att LiU och Region Östergötland i vissa fall mĂ„ste redovisa förbrukad mĂ€ngd av kemiska produkter till berörda myndigheter. Uppgifter om inköp krĂ€vs, för att tillsammans med uppgifter om inventerad mĂ€ngd kunna rĂ€kna ut förbrukningen.
  • Ett exempel pĂ„ Ă„terkommande redovisning av förbrukad mĂ€ngd gĂ€ller organiska lösningsmedel, vilket Ă€r en mĂ€ngd olika produkter som exempelvis acetonitril, xylen, etanol och desinfektionsmedel som rapporteras Ă„rligen till Linköpings kommuns miljöskyddsenhet.

AnvÀndarbehörighet till KLARA krÀvs för registrering av inköp

För att registrera inköp i kemikaliehanteringssystemet KLARA behövs anvĂ€ndarbehörighet och inloggningsuppgifter. Är du kemikalieinventerare vid LiU har du möjlighet att Ă€ven registrera inköp för den verksamhet som behörigheten avser.

Har du inom din verksamhet blivit utsedd att registrera inköp i KLARA, men saknar anvÀndarbehörighet till KLARA behöver du fylla i en ansökningsblankett. Kontakta LiU:s kemikaliekoordinator för mer information.

NÀr du fÄtt din behörighet kan du följa instruktionerna som finns under LÀnkar och VÀgledning och registrera inköp för din verksamhet.

Varudeklaration, End-User Declaration (EUD)

Vid inköp av vissa kemiska produkter finns det krav pÄ att fylla i sÀrskilda varuklarationer, det kan exempelvis vara slutanvÀndardeklaration (End-User-Declarations, EUD).

Vid inköp av sprÀngÀmnesprekursorer

Till sprÀngÀmnesprekursorer rÀknas Àmnen som kan anvÀndas för tillverkning av hemgjorda sprÀngÀmnen. För att förhindra terrorism regleras dÀrför sÄdana Àmnen genom sÀrskild lagstiftning inom EU som reglerar tillgÄngen pÄ produkter som innehÄller sprÀngÀmnesprekursorer. Det innebÀr att professionella anvÀndare (som LiU) fÄr anvÀnda denna typ av produkter, men mÄste fylla i en varudeklaration vid bestÀllning av sprÀngÀmnesprekursorer samt rapportera betydande stölder och försvinnande av produkter som innehÄller sprÀngÀmnesprekursorer.

SprÀngÀmnesprekursorer som omfattas av restriktioner Àr produkter som innehÄller:

  • Ammoniumnitrat: mer Ă€n 45,7 vikt% (motsvarar mer Ă€n 16 vikt% kvĂ€ve frĂ„n ammoniumnitrat).
  • Natrium- eller Kaliumklorat: mer Ă€n 40 vikt%.
  • Natrium- eller Kaliumperklorat: mer Ă€n 40 vikt%.
  • Nitrometan: mer Ă€n 16 vikt% (motsvarar mer Ă€n 12 volym% i brĂ€nslen för modellfarkoster).
  • Salpetersyra: mer Ă€n 3 vikt%.
  • Svavelsyra: mer Ă€n 15 vikt%.
  • VĂ€teperoxid: mer Ă€n 12 vikt%.

Den som sÀljer sprÀngÀmnesprekursorer som omfattas av restriktioner mÄste begÀra in uppgifter om köparen för att kunna faststÀlla kategori av anvÀndare och spara uppgifterna i 18 mÄnader. DÀrför behöver verksamheter som ska köpa in ovanstÄende produkter fylla i en kundförsÀkran (varudeklaration) hos leverantören, dÀr man anger att verksamheten Àr en professionell anvÀndare, en verksamhet som behöver anvÀnda produkterna i sin yrkesmÀssiga verksamhet.

In ifylld kundförsÀkran (varudeklaration) Àr giltig under ett Är förutsatt att mottagaren Àr densamma och ordern inte Àndras vÀsentligt frÄn gÄng till gÄng.

Uppgifter som behöver lÀmnas av verksamhet som köper Àr:

  • ID-bevis för person som "företrĂ€der företaget". Vid LiU bör det vara avdelningschef eller annan person med insyn i och ansvar för verksamheten som ”företrĂ€der företaget”.
  • ID-beviset kan vara passnumret eller körkortsnumret inklusive namn pĂ„ myndighet som utfĂ€rdat ID-beviset (exempelvis. Polismyndigheten eller Trafikverket), det mĂ„ste alltsĂ„ inte vara hela personnumret.
  • Företagets namn, adress. Linköpings universitet samt institutionen/avdelningens namn, adress,
  • Företagets VAT nummer (organisationsnummer). LiU:s org. nr 202100–3096
  • Företagets verksamhet: Forskning och undervisning vid Linköpings universitet
  • AnvĂ€ndning av produkten (kort beskrivning av vad produkten kommer att anvĂ€ndas till)
  • KundförsĂ€kran ska antingen föras över pĂ„ en brevmall (vid LiU finns Wordmall) eller stĂ€mplas med Linköpings universitets stĂ€mpel (eller motsvarande vid Region Östergötland).

SlutanvÀndardeklaration (End-User-Declaration, EUD)

I samband med inköp av kemiska produkter som innehĂ„ller Ă€mnen som krĂ€ver tillstĂ„nd (finns pĂ„ bilaga XIV (bilaga 14) till Reach) kan leverantören efterfrĂ„ga att verksamhet vid LiU eller Region Östergötland fyller i en slutanvĂ€ndardeklaration (end-user-declaration, EUD).

Detta för att slutanvÀndaren (verksamheten) behöver intyga att anvÀndningen av produkten kommer att ske inom forskning och utveckling, för vilken det finns ett generellt undantag frÄn kravet pÄ tillstÄnd. Leverantörerna har oftast en kryssruta i slutanvÀndardeklarationen dÀr man anger att undantag gÀller.

I leverantörens slutanvÀndardeklaration (webbsida, formulÀr eller dokument) behöver det anges:

  • vilket undantag som verksamheten Ă„beropar (ofta en kryssruta)
  • vilken verksamhet det gĂ€ller, namn pĂ„ den institution eller motsvarande som slutanvĂ€ndardeklarationen avser.
  • organisationens logotyp (LiU:s alternativt Region Östergötlands), logotypen infogas i sidhuvudet alternativt att hela texten kopieras till en Word-mall dĂ€r organisationens logotyp finns med.

SlutanvÀndardeklaration undertecknas av en avdelningschef eller motsvarande roll (en person med fördelade arbetsmiljöuppgifter och/eller övergripande ansvar vid avdelningen/motsvarande).

En underskriven slutanvÀndardeklarationen kan vara giltig i flera Är för det specifika kundnumret och den specifika produkten och kan dÀrför ÄteranvÀndas vid kommande inköp av samma produkt till samma verksamhet. DÀrför Àr det bra om handlingarna i Àrendet Àven diarieföras hos verksamhetens registrator.

SÀrskilt ID-nummer för ozonnedbrytande Àmnen (ODS)

Ämnen som bryter ned ozonskiktet kallas ofta ozone depleting substances (ODS). Det finns gemensamma regler inom EU för ozonnedbrytande Ă€mnen för laboratorie- och analysarbete.

En summering över de viktiga anvĂ€ndningsomrĂ„den ("essential use") som innebĂ€r tillĂ„ten anvĂ€ndning av olika ozonnedbrytande Ă€mnen finns i "Manual for laboratory users", denna handbok och information om krav kring licens och rapportering av ODS finns via EU- kommissionens sida om ozonlagret. Övriga anvĂ€ndningar Ă€r inte tillĂ„tna.

I denna handbok beskrivs ocksÄ den databas i vilken alla laboratorier som anvÀnder ozonnedbrytande Àmnen ska finnas registrerade för att fÄ det ID-nummer som krÀvs för inköp av ozonnedbrytande Àmnen.

LiU finns registrerad pÄ sitt organisationsnummer (VAT number), men varje enskild anvÀndning och institution/avdelning/bestÀllare behöver registreras i databasen.

Vid frÄgor eller behov av ID nummer för att bestÀlla ett ozonnedbrytande Àmne, kontakta koordinator LaboratoriesÀkerhet

Kemikaliehanteringssystem

Miljö-och arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på att föra register över de kemiska produkter som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risk för hälsa och/eller miljö. Läs mer i Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll och i Kemiska arbetsmiljörisker.

Vid LiU och Region Östergötland används webbaserade kemikaliehanteringssystem. Ett kemikaliehanteringssystem ger möjlighet att registrera, inventera, sammanställa och följa upp information om kemiska produkter som hanteras i verksamheterna.

Förutom att fungera som ett register över kemiska produkter, är syftet med kemikaliehanteringssystemet att ge användarna stödinformation och hjälpverktyg i deras arbete med kemiska produkter genom exempelvis:

  • Information om produkternas farlighet, skyddsinformation, regler och krav om de kemiska produkterna samt säkerhetsdatablad från respektive leverantör. Informationen uppdateras regelbundet så att eventuell ny klassificering eller andra krav finns i systemet.
  • Verktyg för alla användare att kunna göra strukturerade riskbedömningar. Enligt lag har arbetsgivaren ansvar för att all potentiellt farlig verksamhet, där det finns risk för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet, föregås av en skriftlig riskbedömning.
  • Förbättrad kontroll över de kemikalier som hanteras inom hela universitetet/Region Östergötland då centrala funktioner inom organisationerna kan hämta information om innehav av volymer av exempelvis tillståndspliktiga produkter.
  • Förbättrad tillgänglighet av kemikalierna, då det finns möjlighet att undersöka om en produkt redan finns inom den behörighet man har som användare. På så sätt kan man låna en produkt av en kollega och minska på inköpen av ”sällanköpsprodukter”.

Sedan 2023 har LiU och Region Östergötland olika kemikaliehanteringssystem. LiU använder kemikaliehanteringssystemet KLARA och Region Östergötland använder Chemgroup Pro.

Kemikaliehanteringssystemet KLARA- används vid LiU

Vid LiU kan alla medarbetare och studenter söka information om kemiska produkter, exempelvis klassificeringsinformation och säkerhetsdatablad.

För att se information om innehav av kemiska produkter, inventering/registrering av kemiska produkter eller för åtkomst till riskbedömningsverktyget krävs behörighet i KLARA. Vid frågor kring behörigheter kontakta kemikaliekoordinatorn vid LiU.

Årlig inventering av kemiska produkter samt löpande registrering av inköp

Inventering av kemiska produkter vid LiU sker årligen i januari och februari (1 januari-28 februari). Under inventeringsperioden uppdaterar särskilt utsedda kemikalieinventerare innehav av kemiska produkter i kemikaliehanteringssystemet. Planering av hur arbetet med inventeringen ska genomföras bör ske tillsammans med närmsta chef för att säkerställa att den kan genomföras på ett säkert sätt. Bland annat ska riskfyllt ensamarbete undvikas, inventerare behöver ha möjlighet att komma i kontakt med någon i händelse av en nödsituation. Det innebär att inventering inte ska genomföras under kvällar och helger eller om inventeraren är ensam på ett helt våningsplan.

För att LiUs kemikalieförteckning ska anses vara uppdaterad krävs förutom den årliga inventeringen även att verksamheten registrerar inköp av kemiska produkter löpande under året.

Utbildning

Nya kemikalieinventerare ska delta vid ett utbildningstillfälle som anordnas löpande under året. Vid den årliga inventeringsperioden anordnas ett flertal utbildningstillfällen (svenska och engelska) för både nya och befintliga kemikalieinventerare. För kemikalieinventerare finns det även möjlighet att ta del av instruktionsfilmer och skriftliga instruktioner via en teamsyta "Instruktionsfilmer för kemikaliehanteringssystemet KLARA". För att få ta del av instruktionsfilmerna kontakta LiU:s kemikaliekoordinator.

Kemikaliehanteringssystemet Chemgroup Pro- används vid Region Östergötland

För information om Region Östergötlands kemikaliehanteringssystem Chemgroup Pro hänvisas till Region Östergötlands intranät. Vid frågor, kontakta kemikaliehantering vid Region Östergötland. 


Förvaring

Det Àr viktigt att de som hanterar kemiska produkter skaffar sig tillrÀckligt med kunskaper om potentiella risker och hur produkterna ska förvaras.

Krav pÄ förpackningar och kÀrl

  • Förpackningar och kĂ€rl ska vara hela, rena och i gott skick, slitna eller trasiga förpackningar eller lock behöver bytas ut. Förpackningar ska vara stĂ€ngda nĂ€r de inte anvĂ€nds.
  • Alla förpackningar och kĂ€rl ska vara avsedda för att förvara den kemiska produkt de innehĂ„ller.
  • ÅteranvĂ€nds förpackningar och kĂ€rl ska all ej lĂ€ngre aktuell mĂ€rkning tas bort och förpackning mĂ€rkas med det nya innehĂ„llet. Det fĂ„r inte vara nĂ„gon tvekan om vad kĂ€rlet innehĂ„ller.
  • Krav pĂ„ förpackningar och förvaring finns bland annat i föreskrifter om Kemiska arbetsmiljörisker, och i CLP-förordningen.

Krav pÄ förvaringsplatsen

  • Kemiska produkter ska förvaras i sĂ€rskilt anpassade skĂ„p eller förrĂ„d, kopplade till frĂ„nluftsventilation vid förvaring av produkter som avger illaluktande, hĂ€lsofarliga eller brandfarliga Ă„ngor. Luftflöde vanligen cirka 10–20 l/s.
  • Flytande kemiska produkter ska förvaras invallat; i vannor, baljor, boxar eller likande om inte förvaringsplatsen i sig har invallning, exempelvis om hyllplan har uppvikta kanter. Invallning ska finnas för att undvika spill till avlopp och liknande. Invallning ska rymma det största kĂ€rlets volym och dessutom rymma minst tio procent av den totala volymen kemikalier.
  • Brandklassade skĂ„p kan krĂ€vas vid förvaring av brandfarlig vara.
  • KylskĂ„p och frysskĂ„p för förvaring av kemiska produkter ska vara speciellt konstruerade för detta Ă€ndamĂ„l. Kemikalier och liknande fĂ„r inte förvaras i kylskĂ„p eller frysskĂ„p som Ă€r avsett för förvaring av mat.
  • Vid förvaring av brandfarlig vara eller om explosionsfarlig miljö kan uppstĂ„, kan gnistfria kyl- eller frysskĂ„p (alternativt ATEX certifierade).
  • Kemiska produkter ska inte förvaras i dragskĂ„p med öppet avlopp. BegrĂ€nsad förvaring av dagsbehovet kan dock ske medan arbete pĂ„gĂ„r om avloppet stĂ€ngts eller uppsamlingsvanna anvĂ€nds. Enstaka kĂ€rl <1l kan hanteras utan uppsamlingsvanna. Observera att flaskor etc. pĂ„verkar luftcirkulationen i dragskĂ„pet och dĂ€rmed pĂ„verkar dragskĂ„pets funktion negativt.
  • KemikalieförrĂ„d och laboratorier fĂ„r, enligt sĂ€rskilt förelĂ€ggande, ej ha öppna golvbrunnar. Om golvbrunn finns, skall denna förses med skydd som förhindrar att lĂ€ckage kan ske. Detta innebĂ€r exempelvis tĂ€ttslutande lock, manuell öppnings och stĂ€ngningsfunktion pĂ„ brunnen eller annan jĂ€mförbar anordning.

Krav kring samförvaring

Kemikalier som kan vara farliga att blanda, ska inte förvaras tillsammans (samförvaring). Speciell hÀnsyn ska lÀggas vid följande punkter:

  • Ej syror och baser tillsammans (exempelvis ammoniak + saltsyra - damm av ammoniumklorid bildas)
  • Ej starka syror och organiska Ă€mnen tillsammans (exempelvis perklorsyra + organiska Ă€mnen - mycket explosiva föreningar bildas)
  • Ej salpetersyra och alkoholer tillsammans - kan bilda nitratestrar som Ă€r explosiva.
  • Ej kraftigt oxiderande Ă€mnen tillsammans med oxiderbara Ă€mnen
  • Etrar och andra peroxidbildande Ă€mnen förvaras mörkt och svalt i tĂ€ttslutande kĂ€rl.
  • Ej vĂ€teperoxid och ketoner (exempelvis aceton) tillsammans - bildar explosiva peroxider.
  • Utöver dessa samförvaringsregler finns Ă€ven specifika regler för hur brandfarlig vara fĂ„r samförvaras med andra kemikalier. 
Förvaring av syror och baser

I första hand ska syror och baser förvaras i skilda ventilerade skÄp och skÄpen ska vara tydligt mÀrkta med vilken typ av kemikalie som förvaras dÀr. I de fall det bara finns ett ventilerat skÄp och det handlar om en enstaka flaska (max 2,5 liter) kan den samförvaras om följande hÀnsyn tagits:

  • Det ska kontrolleras mot sĂ€kerhetsdatabladet om det finns Ă€mnen i skĂ„pet som innehĂ„llet i flaskan kan ge kraftig reaktion med.
  • Den enstaka flaskan ska förvaras pĂ„ en separat hylla och i en egen invallning, exempelvis en plastback.

Krav pÄ lÄsta skÄp - hindra Ätkomst av obehöriga

SĂ€rskilt farliga kemiska produkter
  • SĂ€rskilt farliga kemiska produkter ska förvaras sĂ„ att obehöriga inte kan komma Ă„t dem. SĂ€rskilt farliga kemiska produkter Ă€r klassade som akut giftiga, starkt frĂ€tande, cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska eller har vissa organtoxiska egenskaper. Dessa produkter har dĂ€rför en eller flera av nedanstĂ„ende mĂ€rkningar.
  • Även för brandfarlig vara stĂ€lls krav pĂ„ förvaring sĂ„ att obehöriga inte har tillgĂ„ng till Ă€mnena.
  • Personer som Ă€r behöriga till en lokal, exempelvis lokalvĂ„rd eller fastighetsĂ€garens driftorganisation Ă€r inte behöriga att komma Ă„t sĂ€rskilt farliga kemiska produkter, vilket stĂ€ller krav pĂ„ lĂ„sta skĂ„p eller andra förvaringsutrymmen för denna typ av produkter.

Faropliktogram giftig  

Akut giftig

  • Akut toxicitet, farokategorier 1,2,3
  • Faroangivelser: H300, H310, H330, H301, H311, H331
 
 Faropliktogram hĂ€lsofarlig  

Cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska

  • Cancerogena, Mutagena, Reproduktionstoxiska, Farokategorier 1A eller 1B
  • Faroangivelser: H350,H340, H360
Vissa organtoxiska egenskaper
  • Specifik organtoxicitet, enstaka exponering, Farokategori 1
  • Faroangivelse: H370


 Faropliktogram frĂ€tande  

Starkt frÀtande

  • FrĂ€tande pĂ„ huden. Farokategori 1A
  • Faroangivelse:H314


 

SÀrskilt farliga kemiska produkter Àr de som omfattas av tillstÄndsplikt enligt förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer. Kravet att de ska förvaras sÄ att obehöriga inte kan komma Ät dem framgÄr ur föreskriftom kemiska produkter och biotekniska organismer

SÀrskilt begÀrliga kemikalier

Flyktiga lösningsmedel som vid inandning kan befaras medföra berusning skall förvaras pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att denna typ av anvĂ€ndning hindras/motverkas enligt förordning om försĂ€ljning och förvaring av vissa flyktiga lösningsmedel. 

Även lĂ€kemedel, narkotika och liknande produkter ska förvaras inlĂ„st, och med sĂ€rskilt strikt behörighet (endast de som anvĂ€nder produkterna i sin forskning ska ha Ă„tkomst). Ofta finns Ă€ven krav pĂ„ strikt journalföring.

Krav kring brandfarliga varor

  • Brandfarliga vĂ€tskor bör inte förvaras tillsammans med brandfarlig gas/aerosoler eller lĂ€ttantĂ€ndligt material.
  • Brandfarliga varor som anvĂ€nds kan under arbetet förvaras framme pĂ„ bĂ€nkar (dagsbehovet), men mĂ€ngden ska vara sĂ„ liten som möjligt.
  • För övriga krav som brandfarliga varor se avsnittet.

Mer information om brandfarliga varor finns pÄ sidan Brandskydd.

 

Märkning av kemiska produkter

Alla behÄllare som innehÄller kemiska produkter/Àmnen ska vara mÀrkta de uppgifter som behövs för att det ska vara möjligt att identifiera vad de innehÄller och pÄ vilket sÀtt den innebÀr risker.

Med behĂ„llare avses alla typer av behĂ„llare som smĂ„burkar, flaskor, sĂ€ckar, cisterner med mera och Ă€ven behĂ„llare som Ă€r en del av teknisk anordning, enligt föreskrift Kemiska arbetsmiljörisker.

Hur ska mÀrkning se ut?

Enligt krav frĂ„n föreskriften mĂ„ste samtliga kemiska produkter som anvĂ€nds eller förvaras pĂ„ en arbetsplats vara mĂ€rkta enligt nĂ„got av följande tvĂ„ alternativ:

UtifrÄn den mÀrkning som framgÄr pÄ förpackningen nÀr produkten slÀpps ut pÄ marknaden. Detta innebÀr att följande uppgifter ska finnas pÄ förpackningen:

  • Produktbeteckning (handelsnamn och farliga Ă€mnen i blandningar)
  • Faropiktogram
  • Signalord (Fara eller varning)
  • Faroangivelser (angivelserna ska skrivas ut i klartext)
  • Skyddsangivelser (angivelserna ska skrivas ut i klartext)
  • Kontaktuppgifter till leverantör
  • Volym (för konsumentprodukter)
  • UFI-kod (farliga blandningar)

Punkterna ovan beskrivs i Kemikalieinspektionens information om CLP-förordningen och dess mÀrkningskrav.

Med förenklad arbetsplatsmÀrkning. Detta innebÀr att följande uppgifter ska finnas pÄ förpackningen:

  • Produktens namn
  • Faropiktogram enligt CLP-förordningen och med förklarande text till faropiktogrammet, exempelvis brandfarlig, oxiderande eller giftig.
  • Text med information om produkten kan:
    • Ge cancer
    • Ge allergi
    • Skada arvsmassan eller
    • Störa reproduktionen
  • Produktens CAS nummer, det krĂ€vs för att sĂ€kert kunna identifiera en produkt (ange artikelnummer/motsvarande om CAS nummer inte finns)

Det finns möjlighet att skriva ut etiketter för kemiska produkter med hjÀlp av kemikaliehanteringssystemet KLARA. För information om etikettfunktionen i KLARA kontakta kemikaliekoordinatorn vid LiU.

MÀrkning av tillredda lösningar

Vid tillredning av lösningar som bestÄr av kemiska produkter ska behÄllarna mÀrkas upp pÄ enligt nÄgot av de tvÄ alternativ som beskrivs ovan för att sÀkerstÀlla att alla vet vad behÄllarna i verksamheten innehÄller och vilka risker de medför.

Denna mÀrkning bör Àven kompletteras med information om följande: koncentration, lösningens pH, öppningsdatum/tillverkningsdatum och namn pÄ den som tillrett lösningen

OmmÀrkning av kemiska produkter

Sedan 1 juni 2019 ska alla kemiska produkter som anvÀnds och förvaras pÄ en arbetsplats vara mÀrkta enligt CLP-förordningen. Det innebÀr att Àldre produkter som Àr mÀrkta med farosymboler (orange/svarta) enligt Àldre lagstiftning mÄste mÀrkas om. Vid frÄgor som rör ommÀrkning av kemiska produkter, kontakta kemikaliekoordinatorn vid LiU.

Märkning av rörledningar

Synliga rörledningar med farliga kemiska produkter ska ha märkning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Kemiska arbetsmiljörisker.

Brandfarlig vätska

Rörledningar som innehåller en brandfarlig vätska med en flampunkt om 100°C eller lägre, men som inte är en farlig kemiska produkt enligt CLP-förordningen (bara vätskor med flampunkten 60°C eller lägre klassificeras som brandfarliga enligt CLP), ska vara märkt med produktens namn samt en pil för strömningsriktningen.

Tryckluft och ofarliga gaser

  • CLP-förordningens faroklass ”gas under tryck” gäller för gaser med ett övertryck på minst 200 kPa (2 bar).
  • En i övrigt ofarlig gas med 200 kPa övertryck klassificeras därför som en farlig kemisk produkt enligt CLP. Alltså gäller märkningskravet alltså även för tryckluftsledningar och ska märkas med faropiktogrammet "gas under tyck".

Vad är en rörledning?

  • Exempel på rörledningar är fast installerade trycksatta ledningar som används för transport av gas, vätska eller fasta ämnen med hjälp av gas eller vätska.
  • Rörledning som främst används som del i en process anses då som processkärl och ska märkas på samma sätt som behållare med farlig kemisk produkt.

Hur ska märkningen se ut?

  1. produktens namn,
  2. de faropiktogram som ska finnas i märkningen när produkten släpps ut på marknaden enligt CLP-förordningen
  3. pil med strömningsriktningen.
  • På en rörledning som används för flera olika produkter med samma farliga egenskaper får produktnamn anges med en samlingsbeteckning.
  • Märkningen ska vara väl synlig och placeras i närheten av exempelvis ventiler, kopplingar samt med jämna mellanrum längs ledningen.
  • Inbyggd ledning ska märkas i de öppningar där den är åtkomlig. Vid riskbedömning avgör man hur inbyggnaden behöver märkas så att man klart ska kunna identifiera innehållet och de risker som är förknippade med innehållet. Märkning ska finnas vid farliga ställen.
  • Ledningen ska märkas på båda sidor av en väggenomföring.
  • Utöver det ska ledningen märkas så att man alltid kan se en märkning när man befinner sig längs ledningen.
  • För tryckluft kan man ofta göra bedömningen att det inte finns lika många farliga ställen som för en hälso- eller brandfarliga gas. För en tryckluftsslang som kan ses i sin helhet kan det vara tillräckligt med märkning vid uttaget för slangen
  • Det ska alltid gå att identifiera vad en ledning innehåller, men för ställen som är så svårtillgängliga att man behöver särskild utrustning för att ta sig dit, kan man ofta bedöma att märkning är onödig.
  • Det är också lämpligt att rörledningarna har färgmärkning enligt svensk standard SS 741. På rörledningar krävs alltså inte de texter som ska finnas till faropiktogrammen, men det är inget som hindrar att man även där har text.
  • Mer om märkning av rörledningar och förklaring till "svensk standard SS 741" finns på Arbetsmiljöverkets hemsida om kemiska arbetsmiljörisker.

Vem ska märka rörledningar?

  • Det är verksamhetsutövaren (LiU:s verksamheter) som har ansvaret för att ledningarna blir märkta. Det gäller även om man hyr in sig i en fastighet.
  • I vissa fall görs på LiU en överenskommelse med fastighetsägare som innebär att denne ska ombesörja märkning av rör i källarutrymmen och liknande.
  • Den arbetsgivare som inte märkt rörledningar med farliga kemiska produkter enligt beskrivningen ovan kan få betala sanktionsavgift på 150 000 kr.

Skyltning av förvaringsplatser

Kemikalieförråd, kemikalieskåp och liknande förvaringsplatser ska ha skyltning som varnar för kemiska risker (enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Kemiska arbetsmiljörisker, länk till föreskriften finns i kolumnen till höger). Mer om skyltning finns också hos Arbetsmiljöverket

Varför ska kemikalieförråd skyltas?

  • Förvaringsplatsen ska vara skyltad när märkningen av de individuella behållarna inte kan läsas utifrån. Alltså när faropiktogram för alla de olika kemikalietyperna som förvaras där inte kan ses utifrån.
  • Förvaringsplatsen ska vara skyltad när så stora mängder förvaras så att det har betydelse för säkerheten. Det innebär exempelvis att en brand kan förvärras eller att ett läckage innebär hälso- eller miljöfara.

Då merparten av förvaringsplatserna för kemikalier på LiU ryms inom beskrivning i de två punkterna ovan, gäller alltså kravet på skyltning av kemikalieförråd, kemikalieskåp och andra förvaringsplatser på LiU.

Hur ska skyltning se ut?

  • Skyltning av kemiska risker ska göras enligt CLP-förordningen dvs med vit-svart-röda faropiktogram.
  • Om riskbedömning visar på fler faror kan ytterligare skyltning behövas. Det kan exempelvis gälla behov av annan varningsskyltning som varning för Smittrisk, Laserstrålning eller Radioaktiva ämnen, eller om påbuds- och förbudsskyltar (exempelvis påbudsskylt att skyddsglasögon måste användas eller förbudsskylt att Rökning och öppen eld är förbjuden). Se Arbetsmiljöverkets sida om skyltning

Hur ska skyltning göras?

  • Till de flesta kemikalieförråd och kemikalieskåp kan klisteretikett fungera som skylt.
  • Etiketter kan köpas via flera företag under avtal Laboratorieprodukter. Ett tips är att använda sökordet "GHS" för att hitta produkter med faropiktogram.
  • Det finns flera företag som säljer skyltar där skyltning med CLP faropiktogram kan hittas. Ett exempel är Systemtext.
  • Ska man bara ha en enstaka skylt kan det vara lättare att ladda ner en bildfil och skriva ut på etikettpapper eller laminera/plasta in. På Arbetsmiljöverket sida om skyltar finns bildfiler till faropiktogram och annan skyltning.
  • Etiketter och lamineringsplast kan man köpa via avtal i inköpssystem.

Skyltning av gasflaskor

För information om hur gasflaskor ska märkas och skyltas, se sidan Brandskydd.

Säkerhet

AllmÀnna regler vid laboratoriearbete

  • Pipettering fĂ„r inte utföras med munnen. LĂ€mplig teknisk utrustning skall finnas tillgĂ€nglig.
  • Rökning Ă€r förbjuden
  • PĂ„ laboratorier dĂ€r farliga kemiska produkter hanteras eller förvaras (i stort sett alla labb), fĂ„r mat eller dryck inte tillredas, förvaras eller förtĂ€ras.
  • Snus fĂ„r inte lĂ€ggas in och kosmetika fĂ„r inte appliceras.
  • Den som utför laboratoriearbete skall iakttaga god handhygien i arbetet vilket exempelvis innebĂ€r att tvĂ€tta hĂ€nderna efter avslutat arbete, i samband med att labbet lĂ€mnas.
  • Smycken bör inte bĂ€ras pĂ„ hĂ€nderna dĂ„ det kan ge hudirritation och upptag av farliga Ă€mnen genom huden vid rester under dessa.
  • AnvĂ€nda skyddsutrustning utifrĂ„n riskbedömning. Som standard sĂ„ ska skyddsrock anvĂ€ndas pĂ„ labb och den skall tas av nĂ€r man lĂ€mnar labbet t ex för att gĂ„ till allmĂ€nna utrymmen eller gĂ„ hem. Exempel pĂ„ annan, vanlig skyddsutrustning i labb Ă€r skyddshandskar, skyddsglasögon, visir.

Förebygga utslÀpp

  • Större spill- lĂ€ckage till avlopp och nĂ€rmiljö hindras lĂ€mpligast med förebyggande Ă„tgĂ€rder.
  • Vermikulit ska alltid finnas tillgĂ€nglig vid kemikaliehantering med risk för spill och utslĂ€pp. Vid risk för spill skall det finnas skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner för rengöring och sanering av golv, arbetsytor, dragskĂ„p och övrig utrustning. Instruktionerna skall hĂ„llas aktuella.
  • Utrustning/material för sanering av spill (exempelvis absorberande material i tillrĂ€cklig mĂ€ngd) skall finnas förberedd och vara anpassad till de aktuella kemikalierna.
  • Utrustningen placeras lĂ€mpligen nĂ€ra utgĂ„ngen till kemikalieförrĂ„det. Brunnar som gĂ„r till avlopp bör förses med skyddsringar alternativt muras igen i utsatta lĂ€gen.

SÀrskilda regler för perklorsyra, pikrinsyra och peroxidbildande Àmnen

Perklorsyra

Koncentrerad perkorsyra Ă€r förutom att den Ă€r starkt frĂ€tande Ă€ven oxiderande, vilket gör den brandfarlig och eventuellt explosiv. Stark perklorsyra som spills ut och fĂ„r torka och bli mer koncentrerad Ă€r en stor risk. Även perklorsyra ihop med organiska Ă€mnen ökar risken. DĂ€rför fĂ„r perklorsyra av hög koncentration bara hanteras i sĂ€rskilt ventilerade dragskĂ„p med spolbara ventilationskanaler som inte anvĂ€nds till nĂ„got annat. Detta krav beskrivs i allmĂ€nna rĂ„d om perklorsyra. Alternativet Ă€r att arbeta utomhus med smĂ„ mĂ€ngder.

Pikrinsyra

Pikrinsyra mÄste alltid hÄllas fuktig. Stor explosionsrisk finns med torr produkt. Intorkad pikrinsyra kan explodera vid snabb uppvÀrmning och vid stöt.

För att undvika att intorkad pikrinsyra uppkommer gÀller:

  • Ange inköpsdatum pĂ„ förpackning för att kunna sĂ€kerstĂ€lla dess Ă„lder.
  • Förpackningen med pikrinsyra ska förvaras vĂ€l tillsluten pĂ„ sval, torr och vĂ€l ventilerad plats.
  • Samförvaring bör undvikas med starka oxidationsmedel, starka baser, reducerande Ă€mnen, tungmetaller, tungmetallsalter ammoniak pĂ„ grund av att pikrinsyra bildar explosiva föreningar med dessa.
  • Hantera pikrinsyra sĂ„ att spill kring gĂ€ngor och kork undviks (ej hĂ€lla utan pipettera pikrinsyra i lösning). VĂ€tska i gĂ€ngorna kan ge upphov till intorkad pikrinsyra.
  • Utsidan av behĂ„llarens mynning och gĂ€ngor bör torkas av med en vĂ„t trasa/pappersduk vid efter varje anvĂ€ndning.
  • Undvik metallredskap som skedar, spatlar mm
  • Pikrinsyra Ă€ldre Ă€n tvĂ„ Ă„r bör kasseras om det föreligger risk för intorkad pikrinsyra.
  • Pikrinsyra ska vid avyttrande hanteras som farligt avfall. Kontakta institutionens farligt avfall-ombud eller koordinator laboratoriesĂ€kerhet.
  • Om pikrinsyra i fast form anvĂ€nds lagras den under vĂ€tska i behĂ„llaren. Det krĂ€vs lokal rutin pĂ„ labbet för att inspektera och rotera förpackningen var tredje mĂ„nad (för att fördela vattnet runt pikrinsyran) samt fylla pĂ„ med vĂ€tska vid behov sĂ„ att pikrinsyra i fast form alltid Ă€r vĂ€l tĂ€ckt av vĂ€tska. 

Om intorkad pikrinsyra upptÀcks - rör ej förpackningen!

Om pikrinsyra med kristaller eller intorkad produkt kring gÀngorna upptÀcks - rör ej förpackningen!

Om pikrinsyra Àr intorkad eller om kristaller eller intorkad produkt upptÀcks kring gÀngorna ska förpackningen inte öppnas och inte förflyttas. SÀkerstÀll att ingen rör förpackningen, den fÄr inte öppnas eller förflyttas. Kontakta koordinator laboratoriesÀkerhet eller koordinator kemikaliehantering

Ytterligare information om pikrinsyra
  • Pikrinsyra kan i torrt tillstĂ„nd bilda mycket kĂ€nsliga explosiva metallföreningar, och bildar salter med mĂ„nga metaller (exempelvis, bly, jĂ€rn, zink, nickel, koppar) av vilka en del Ă€r farligt kĂ€nsliga för vĂ€rme, friktion eller slag.
  • Salterna som bildas med ammoniak, aminer och molekylkomplex med aromatiska kolvĂ€ten etc., Ă€r normalt inte sĂ„ kĂ€nsliga.
  • Kontakt mellan pikrinsyra och betonggolv kan bilda friktionskĂ€nsligt kalciumsalt.
  • Torra blandningar av pikrinsyra och aluminiumpulver Ă€r inerta, men tillsats av vatten orsakar antĂ€ndning efter fördröjning beroende pĂ„ mĂ€ngden tillsatt.
  • Pikrinsyra kan Ă€ven vara farligt vid inandning och vid hudkontakt beroende pĂ„ koncentration, se produktens sĂ€kerhetsdatablad.
Eter och andra peroxidbildande Àmnen

Risken med eter Àr att det kan bildas explosiva peroxider om den utsÀtts för solljus eller vÀrme och/eller Äldras. Risken för tillbud mÄngdubblas om den indunstas.

Kemikalier som kan vara peroxidbildare Àr i huvudsak följande:

  • di-Etyleter
  • iso-propyleter
  • tert-butylmetyleter
  • tetrahydrofuraner
  • Dioxan

Det gĂ„r enkelt att testa kemikalierna med avseende pĂ„ peroxider med hjĂ€lp av testremsor som de större försĂ€ljarna av labmateriel kan tillhandahĂ„lla. Öppnade flaskor bör testas Ă„rligen och eventuellt innan anvĂ€ndning. Flaskorna ska alltid stĂ„ mörkt och utan nĂ€rvaro av nĂ„gon vĂ€rmekĂ€lla. Oöppnade flaskor Ă€r olĂ€mpligt att öppna och testa innan anvĂ€ndning för att inte slĂ€ppa in syre i onödan, men man bör planera anvĂ€ndningen sĂ„ att man inte lagrar flaskor lĂ€ngre Ă€n nödvĂ€ndigt. Om man misstĂ€nker att en oöppnad flaska stĂ„tt varmt eller ljust ska den öppnas och testas. LikasĂ„ om den börjar bli vĂ€ldigt gammal (Ă„lder nĂ€rmare ett Ă„rtionde, kanske tidigare).

Eter innehĂ„llande peroxider (positivt test) mĂ„ste tas omhand. Är utfallet kraftigt (>10 mg /l) bör sĂ€kerhetsavdelningen kontaktas. Vid mĂ„ttliga koncentrationer kan man tillsĂ€tta natriumbisulfit och testa om nĂ„gra dagar senare (OBS! kontrollera alltid i sĂ€kerhetsdatabladet att det Ă€r lĂ€mpligt att tillsĂ€tta natriumbisulfit!). Är testet negativt dĂ„ noteras det pĂ„ flaskan och den kan skickas för destruktion. Är det fortfarande positivt mĂ„ste ytterligare försök göras. Flaskan fĂ„r nĂ€mligen inte skickas om den inte Ă€r peroxidfri. I extremfall, vilket Ă€r mycket ovanligt, dĂ„ man kan se en grumling eller kristallbildning i flaskan ska man bara lĂ„ta den stĂ„ kvar, för att sedan kontakta sĂ€kerhetsavdelningen. SĂ„ lĂ€nge ingen rör flaskan hĂ€nder ingenting. Icke genomsynliga flaskor Ă€r olĂ€mpliga dĂ„ det inte gĂ„r att inspektera innehĂ„llet, och dĂ„ mĂ„ste man vara extra försiktig.

Vid frĂ„gor kontakta ansvarig i respektive organisation, LiUs koordinator laboratoriesĂ€kerhet och Regions Östergötlands brandskyddscontroller.

Personlig skyddsutrustning

ł§°ìČâ»ć»ćČő°ì±ôĂ€»ć±đ°ù

Vid laboratoriearbete med kemikalier ska laboratorierock eller motsvarande med lĂ„ng Ă€rm anvĂ€ndas. 

Skyddshandskar

Skyddshandskar finns i olika material. Plast eller nitrilhandskar Àr att föredra eftersom gummi/latex kan innebÀr en allergirisk. Observera att engÄngshandskar inte ska ÄteranvÀndas utan kastas efter anvÀndning.

För att ta reda pÄ om och hur lÀnge visst handskmaterial stoppar mot en viss kemisk produkt - anvÀnd tillverkarnas egen information. Tillverkare av skyddshandskar har ofta tabeller med genombrottstider för olika kemiska produkter, hur bra olika skyddshandskar skyddar mot olika kemikalier.

Se Àven information pÄ Arbetsmiljöverkets hemsida.

Ă–Č”ŽÇČÔČő°ìČâ»ć»ć

Som ögonskydd ska skyddsglasögon eller visir anvĂ€ndas. Observera att kontaktlinser kan öka risken för skada. Ögonspolning och ögondusch ska finnas tillgĂ€nglig. 

Andningsskydd

Följande andningsskydd finns:

  • TĂ€ttslutande munskydd med filterprestanda för bĂ„de fasta och vĂ€tskepartiklar. Filtermaterial klassas enligt P1, P2 och P3, dĂ€r P3 skyddar mot luftburna virus och bakterier.
  • FlĂ€ktmatade andningsskydd via bĂ€rbar flĂ€kt eller slang.
  • Huva med friskluftsmatning (flĂ€kt eller slang).

Andningsskyddets passform Àr helt avgörande för att erhÄlla avsedd skydd. Observera att enkla munskydd inte Àr ett andningsskydd utan enbart skyddar omgivning och prover mot salivstÀnk.

Teknisk skyddsutrustning

Dragskåp

En del kemiska produkter är flyktiga och emitteras lätt till omgivande luft. Alla flyktiga kemikalier ska hanteras/förvaras på ett sådant sätt att utsläpp till luft minimeras.

Att arbeta i dragskåp är det vanligaste sättet att skydda sig mot luftföroreningar på laboratorier. De flesta tror att man då är helt skyddad. Det stämmer inte. Luftrörelser och störningar av luftströmmar orsakas av den person som arbetar i dragskåpet och av drag och aktiviteter i lokalen. Alla rörelser i närheten av lucköppningen medför läckagerisk.

  • Arbeta lugnt utan att orsaka stora luftrörelser. Kring objekt i dragskåpet skapas turbulenta luftrörelser som kan medföra att förorenad luft dras med i en luftvirvel och ut ur dragskåpet. Man skall därför inte belamra skåpet med onödig apparatur eller kemikalier.
  • Dragskåpsluckan får inte vara öppen över angiven säkerhetshöjd (normalt 30 cm). Luckan skall vara neddragen när man inte arbetar för att minimera energiförbrukningen.
  • Dragskåp ska inte användas som ett sätt att bli av med flyktiga miljöfarliga kemikalier. Det är heller inte tillåtet att använda dragskåp som förvaringsplats för kemikalier.
  • Dragskåp ska placeras störningsfritt.
Dragskåpets funktion

För att dragskåpet skall ha fullgod funktion måste lufthastigheten i dragskåpsluckan vara 0,5 – 1 m/sek. Vidare skall det finnas larm som anger om luftflödet är otillräckligt. 

Dragbänkar/Vågbord med draglåda

Utrustningen används för kalla arbeten.

Det är viktigt för skyddseffekten att endast arbeta på mitten av dragbänksytan. Endast 1/3 av ytan får utnyttjas. Föroreningskällan får normalt inte vara mer än 15-20 cm över arbetsytan. Om man har skyddshuv (3 väggar) kan man arbeta något högre upp. För arbete i dragbänkar gäller samma krav på frihet från störande luftrörelser som för arbete i dragskåp.

Dragbänkens/vågbordets funktion

Den består av en perforerad yta med utsug underifrån. Detta skapar en ström av ren luft mellan laboranten och kemikalieföroreningen.

Länkar och vägledning