I laboratorier hanteras och används ofta kemikalier, mikroorganismer eller biologiska agens. Dessutom innebär arbete i laboratoriemiljö ofta hantering av gaser, tryckkärl eller trycksatta anordningar, utrustning med laser eller strålkällor. Det finns ett flertal föreskrifter från olika myndigheter som reglerar hur arbete på laboratorium ska utföras för att vara säkert.
Sammantaget betyder det att det vid laboratoriearbete kan finnas ett stort antal riskkällor att ta hänsyn till. Ett krav som är genomgående i samtliga föreskrifter är att riskbedömning ska göras inför allt arbete på laboratorium; försök, experiment, laborationer eller analyser. I detta avsnitt finns information om arbetsmiljö på labb utifrån ett organisations och myndighetsperspektiv, vilken typ av kontroller som måste genomföras med mera.
Säker arbetsmiljö på labb
Introduktion
Kontakt
Labbsäkerhet
Kontakta oss för stöd och hjÀlp pÄ alla campus pÄ Linköpings universitet. HÀr nÄr du funktioner inom labbsÀkerhet, biosÀkerhet, brandskydd och kemikalieskydd.
Fördjupande information
Ansvar och organisation
Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren (Linköpings universitet och Region Ăstergötland) vidta alla Ă„tgĂ€rder som behövs för att uppnĂ„ en god och hĂ€lsosam arbetsmiljö och förebygga att anstĂ€llda och studenter utsĂ€tts för ohĂ€lsa eller olycksfall.
Varje chef, medarbetare och student förvÀntas ta ett personligt ansvar för den gemensamma arbetsmiljön.
En förutsĂ€ttning för att uppnĂ„ en sĂ€ker laboratoriemiljö Ă€r en tydlig fördelning av ansvar och uppgifter för alla som vistas pĂ„ labbet. Det mĂ„ste vara kĂ€nt vem som har arbetsgivaransvaret, vem som Ă€r chef med arbetsmiljöuppgifter, och i de fall olika verksamhet delar lokal ska det beslutas om vem som har samordningsansvaret för arbetsmiljön. Mer information och stöd vid fördelning av samordningsansvar för arbetsmiljön mellan LiU och Region Ăstergötland, finns i SAMS avtalet under Samarbete inom arbetsmiljö, miljö, sĂ€kerhet (SAMS).
För att underlÀtta arbetet med att fördela ansvar och arbetsuppgifter i labb och verkstÀder har LiU tagit fram tvÄ blanketter.
- PÄ blanketten "Fördelning av arbetsuppgifter" listar arbetstagare och arbetsgivare tillsammans vilka arbetsuppgifter som behöver utföras för laboratoriet/verkstaden. Dvs det Àr en fördelning av arbetsuppgifter som Àr nödvÀndiga för ett fungerande arbetsmiljöarbete pÄ laboratoriet/verkstaden. Dokumentet dateras och skrivs under av bÄda parter och diarieförs.
- Blanketten "SammanstĂ€llning över fördelade arbetsuppgifter" fylls i pĂ„ de laboratorier/verkstĂ€der dĂ€r flera personer delar pĂ„ olika uppgifter, blanketten förvaras sedan vĂ€l synlig pĂ„ laboratoriet/verkstaden (dĂ€r övriga medarbetare lĂ€tt kan ta del av informationen). Kom ihĂ„g att de arbetsuppgifter som fördelas ska kvitteras av arbetstagaren, pĂ„ blanketten âFördelning av arbetsuppgifter".
Lagar, myndighetskrav och lagbevakning
Region Ăstergötland och LiU har en mĂ„ngfasetterad verksamhet som pĂ„verkas av lagstiftning och myndighetskrav inom flera olika omrĂ„den t.ex. brandskydd, kemikaliehantering och strĂ„lskydd. Mer om föreskrifter och regler för olika omrĂ„den hittar du under respektive ingĂ„ng.
SĂ€rskilt om sanktionsavgifter
Inom arbetsmiljölagstiftning finns i Arbetsmiljöverkets olika föreskrifter ett antal regler och krav som Àr belagda med sanktionsavgift. Vid en inspektion kontrollerar Arbetsmiljöverkets inspektörer att föreskrifterna följs och vilka eventuella brister som behöver ÄtgÀrdas. Om nÄgon av bristerna Àr att en bestÀmmelse som Àr belagd med sanktionsavgift inte har följts, sÄ rapporterar inspektören detta vidare inom Arbetsmiljöverket och Àrendet utreds sedan internt och tar beslut om sanktionsavgift ska betalas (avgiftsförelÀggande).
Sanktionsavgiftens storlek berĂ€knas efter antalet sysselsatta under samma organisationsnummer â inte bara de som arbetar pĂ„ den inspekterade arbetsplatsen. Arbetsgivare med 500 eller fler sysselsatta betalar maximal avgift, det innebĂ€r att bĂ„de LiU och Region Ăstergötland skulle fĂ„ betala maximal avgift.
Linköpings universitet
LiU anvÀnder ett web-baserat lagbevakningssystem inom omrÄdena arbetsmiljö, miljö och sÀkerhet. Syftet med lagbevakningssystemet Àr att sÀkra att universitetet lever upp till gÀllande lagstiftning inom omrÄdena arbetsmiljö, miljö och sÀkerhet. Systemet ger möjligheter att systematiskt uppmÀrksamma ny och Àndrad lagstiftning och vidta lÀmpliga ÄtgÀrder samt visa för olika tillsynsmyndigheter och andra hur universitetet arbetar för att sÀkra att gÀllande lagstiftning Àr identifierad och efterföljs.
För att underlÀtta för LiU:s verksamhet att leva upp till gÀllande lagstiftning finns ett antal superanvÀndare vid LiU som genom lagbevakningssystemet bevakar och för in ny eller Àndrad lagstiftning och Àndringar i LiUs laglista och som vid behov uppdaterar LiUs rutiner, instruktioner, blanketter med mera, samt för ut information till verksamheten om förÀndringar av vikt.
Lagefterlevnad i LiU:s verksamhet
Genom att verksamhet följer rutiner och information som ges i LaboratoriesÀkerhetshandboken och anvÀnder de blanketter och mallar som finns hÀr, innebÀr det att lagstiftningens krav följs. För vissa speciallagstiftningar som enbart berör enstaka verksamheter behöver dock respektive verksamhet upprÀtta rutiner eller genomföra de anpassningar som behövs.
Om leverantör lagbevakningssystemet
Leverantör av systemet Àr Ramboll. Har ni nÄgra frÄgor som rör LiUs laglista, se kontaktuppgifter lÀngre upp pÄ sidan.
Lagbevakningssystemet Àr tillgÀngligt för alla LiU medarbetare.
Region Ăstergötland
Lagbevakningen Ă€r en webbaserad tjĂ€nst som hjĂ€lper till att hĂ„lla ordning pĂ„ lagar och andra krav inom miljö respektive arbetsmiljöomrĂ„det. Lagbevakningen uppdateras av företaget Ramboll nĂ€r lagstiftning Ă€ndras eller nĂ€r nya författningar tillkommer. Laglistorna finns Ă„tkomliga pĂ„ Region Ăstergötlands intranĂ€t.
Hygieniska gränsvärden
Kemiska ämnen/produkter kan ha hygieniska gränsvärden som gäller för damm, rök, dimma, gas och ånga och dessa gränsvärden är bindande (måste följas).
Det hygieniska gränsvärdet för ett ämne är den högsta halten av ämnet som är godtagbar på arbetsplatsen. Det finns kemiska ämnen som kan tas upp i kroppen både via lungorna och genom huden. Detta gäller framför allt ämnen som är vätskor eller gaser.
Ämnen som har gränsvärden finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Ensamarbete
Speciella villkor gÀller för ensamarbeten som Àr förenade med sÀrskilda risker eller pÄfrestningar, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift. I korthet innebÀr det att man inte fÄr utföra riskfyllt arbete om man Àr ensam.
Mycket av arbete i laboratorier och verkstÀder innebÀr sÀrskilda risker till exempel vid arbete med farliga kemiska produkter, brandfarlig vara eller gaser. Det kan ocksÄ exempelvis innebÀra arbete med anordning med högt tryck, stark ström eller arbete med farliga verktyg eller maskiner som har rörliga delar.
Om man har ett riskfyllt arbete fÄr det inte utföras som ensamarbete, dÄ det kan finnas sÀrskild risk för ohÀlsa. Det Àr sÀrskilt viktigt om arbetet sker till exempel utanför ordinarie arbetstid eller vid fÀltarbete. Vid arbete nattetid bör ocksÄ risken för överfall beaktas.
Finns det arbete som mÄste utföras utanför normal kontorstid ska en riskbedömning göras och lÀmpliga ÄtgÀrder vidtas för att förhindra ensamarbete. Exempel pÄ ÄtgÀrder Àr larmsystem eller regelbunden telefonkontakt med en insatt kollega.
Ăven dagtid med enbart kollegor/studenter i angrĂ€nsande rum och korridorer finns det arbete som bör bedömas som alltför riskfyllt och som inte ska utföras om man Ă€r ensam inne pĂ„ labbet, till exempel vid hantering av giftig gas eller mycket frĂ€tande kemikalier. TĂ€nk ocksĂ„ pĂ„ att det runt lunchtid kan bli tomt pĂ„ en laboratoriearbetsplats.
Gravida och ammande
I samband med en graviditet är det mycket viktigt att gå igenom arbetstagarens arbetssituation och revidera alternativt göra en ny riskbedömning. Information hur detta ska göras samt vilka riskfaktorer man bör ta hänsyn till finns beskrivet i Arbetsmiljöverkets föreskrift.
Arbetsgivaren är ansvarig för att denna riskbedömning görs.
Vissa arbeten medför en exponering som kan vara mer skadlig för fostret än för den som väntar barnet. Därför är en del arbeten förbjudna för gravida.
Förbud finns bland annat för arbete med:
- Bly
- Rubellavirus (röda hund) och Toxoplasma gondii. Detta krav nämns även i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kravet är belagt med sanktionsavgift på 400 000 kr.
Dessutom finns dosgränser för verksamhet med joniserande strålning i enligt med Strålskyddslagen. Gravida arbetstagare har även rätt till omplacering för att undvika joniserande strålning under graviditeten.
Gravida och arbetstagare som fött barn högst 14 veckor tidigare får inte heller utföra nattarbete om läkarintyg visar att detta kan vara skadligt, detta krav är förenat med sanktionsavgift på 400 000 kr.
Checklistor och ronder
Att regelbundet undersöka och åtgärda arbetsmiljö- och miljöfrågor är en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta görs bl a genom arbetsmiljöronder (skyddsronder) och där är de sk checklistorna ett verktyg och hjälpmedel i arbetet med att undersöka, följa upp och förbättra arbetsmiljöförhållandena. Både LiU och Region Östergötland använder checklistor för att följa upp och bedöma risker i verksamheten, exempelvis i laboratorier.
Checklistor, ronder vid LiU
Checklista - psykosocial och fysisk arbetsmiljö
Minst en gång om året ska arbetsmiljöronder genomföras med frågor som rör arbetsmiljö allmänt (omfattar både psykosocial och fysisk arbetsmiljö).
Checklista - säkerhet i laboratorier och verkstäder
Vid LiU finns en särskild checklista för laborativ verksamhet. Frågorna i checklistan ska spegla gällande lagkrav men är inte heltäckande, det finns krav i lagar och föreskrifter som inte finns med i checklistan.
Checklistans frågor ska besvaras en gång per år.
- "Checklista säkerhet i laboratorier och verkstäder” (checklista 6) är utformad som ett Word-formulär, går att fylla i elektroniskt och spara. Det finns även möjlighet att direkt i checklistan lämna kommentarer till frågorna. En länk till formuläret finns under Blanketter.
- Ifylld checklista och eventuell handlingsplan för varje avdelning/enhet motsvarande hanteras enligt institutionens rutiner.
- Ifylld checklista ska diarieföras. Beroende på institutionens/enhetens organisation kan en checklista för varje avdelning, grupp eller motsvarande skickas in till registrator.
- Alternativt kan en gemensam checklista som sammanställer frågorna för hela institutionen diarieföras. I det senare fallet kan kommentar/åtgärd fältet i checklistan användas för att kommentera om olika avdelningar/grupper svarat olika (exempelvis att en viss rutin finns införd på tre av sju avdelningar).
Exempel på andra checklistor, återkommande kontroller
Regelbundna strukturerade brandskyddskontroller, där förvaring av brandfarlig vara kontrolleras, ska göras i verksamheten (2 ggr/år)
Strålskyddsronder, läs mer på sidorna om Strålskydd
Checklista - att tänka på inför och under perioder med lägre aktivitet i labb och verkstäder
Under till exempel sommarmånaderna kan det i perioder vara låg aktivitet i laboratorier och verkstäder. Inför sådana perioder av lägre aktivitet och närvaro finns det en del som är bra att tänka på:
- Generellt är öppettiderna vid LiU mer begränsade under sommaren – det är därför extra viktigt att alltid ha sitt LiU-kort på sig och att i förväg ha kontrollerat att man har tillträde och behörighet till de lokaler där man ska utföra arbetsuppgifter.
- Det är också viktigt att tänka på att dörrar hålls stängda, att inte släppa in någon som du inte vet är behörig att vistas i lokalerna och att se till att dörrar stängs när man går ut.
- Var noga med att stänga dörrar till labb för att minska risken för brandspridning.
- Om labbaktiviteten förväntas vara låg bör man av både säkerhetsskäl och energibesparingsskäl se över vilka utrustningar som kan stängas av helt eller sättas i någon typ av ”låg-aktivitets-läge”. Det kan handla om utrustningar som är beroende av kylsystem/kylvatten eller gastillförsel, där det kan vara säkrare att de stängs ner helt under en period då få finns på plats i labbet. Det kan också röra utrustningar som drar mycket energi och som bör stängas ner om de inte kommer användas under en period.
- Verksamheter som har dragskåp kan spara energi genom att se till att dragskåpens luckor är helt neddragna när det inte pågår några experiment.
- För de som har verktyg eller andra utrustningar med uppladdningsbara batterier bör laddningsstationer och liknade kopplas ur helt.
- Säkra att kommande leveranser tas omhand oavsett om beställaren finns på plats eller inte. Utse eventuellt någon som har ansvar för att se till att ankommande leveranser tas om hand. Särskilt viktigt för känsligt gods eller farligt gods.
Flera konkreta förslag på åtgärder att genomföra inför perioder med lägre aktivet och närvaro finns i tabell över åtgärder i ”Checklista - inför distansläge, nedstängning eller återgång till mer normal verksamhet” och fungerar som ett stöd i hur labb- och verkstadsverksamhet kan förbereda med olika typer av åtgärder inför perioder med lägre aktivet och närvaro eller nedstängning av verksamhet t ex under sommarmånaderna. En länk till checklistan finns under Blanketter och checklistor.
I slutet av checklistan finns också åtgärder som är viktiga att tänka på vid återgång till normal verksamhet.
Checklistan har publicerats redigeringsbar, med tanken att den kan laddas ner och justeras så den passar för olika lokala verksamheters behov, till exempel att ange vem som ansvarar för att olika punkter genomförs.
Region Östergötland
Information om RH-check finns i Säkerhetsportalen under Knappen ”Verktyg och metoder”, (inloggningsuppgifter krävs).
Vägledning och föreskrifter