Ò»±¾µÀ

Artificiell intelligens (AI), och i synnerhet generativ AI, har på kort tid blivit en del av barns och ungas vardag där AI-tjänster som ChatGPT och My AI ersätter sökmotorer för kunskapsinhämtning och används som en studiekompis. Samtidigt som den svenska digitaliseringspolitiken inför begränsningar mot användandet av digitala läromedel, betonas kraven på AI-litteracitet i nationella AI-strategier, i internationella policydokument och i aviserade PISA-mätningar. Det ställer stora krav på lärares AI-litteracitet. I det här projektet definierar vi AI-litteracitet som en uppsättning yrkesspecifika förmågor för att både kunna undervisa om och med generativ AI.

Utveckla kapacitet att hantera generativ AI i skolan

Målet med detta forskningsprojekt är att utveckla grundskolors kapacitet för att kunna hantera generativ AI, med fokus på lärares AI-litteracitet och professionella omdöme. Även om projektet primärt arbetar med lärare och rektorer är elevnyttan central: genom stärkt professionell AI-litteracitet och gemensamma riktlinjer påverkas undervisning, återkoppling och bedömning i klassrummet. Det ger i förlängningen bättre förutsättningar för elevers lärande, likvärdighet och rättssäkerhet när generativ AI blir en del av skolvardagen. Mer specifikt kommer projektet att addressera följande frågeställningar:

1. Vilka kunskaper och insikter om AI identifierar lärare som centrala för att stärka sin egen AI-litteracitet?
2. Vad anser lärare att elever behöver förstå om AI och hur ska denna kunskap läras ut?
3. Hur kan lärarnas praktiska erfarenheter och resonemang omsättas i lokalt förankrade rekommendationer och riktlinjer som stödjer lärare och skolledare i Norrköpings kommun?

Projektledare är Karin Stolpe, och medverkande forskare är Katarina Sperling. Båda forskarna är affilierade till Linköpings universitets satsning AIST-labbet. Projektet genomförs i nära samarbete med Norrköpings kommuns utbildningskontor.

Lärares levda erfarenheter som grund för didaktiska strategier

Projektet är finansierat av Norrköpings fond för forskning och utveckling och involverar mellan- och högstadielärare samt rektorer i Norrköpings kommun. Designen vilar på en beprövad arbetsmodell för kollegialt lärande och didaktisk utveckling, som vi har utvecklat i vårt arbete med lärarutbildare.

Genom en serie strukturerade workshops för lärare och rektorer kommer projektet att identifiera konkreta utmaningar som lärare ställs inför när AI blir en del av elevernas vardag. Dessutom kommer möjliga vägar för att hantera dessa att diskuteras och prövas.

Vikten av en AI-litteracitet definierad utifrån lärarprofessionen

Det saknas idag vetenskaplig konsensus om vad AI-litteracitet innebär specifikt för lärarprofessionen. Mycket av den forskning som finns har utvecklats ur datavetenskapliga perspektiv och betonar tekniska komponenter. En av de vetenskapliga utmaningarna ligger i att precisera en yrkesspecifik kompetens som förenar teknisk förståelse med diaktiskt omdöme och förmåga att navigera i juridiska och etiska spänningsfält.

Ytterligare en utmaning är att elevers AI-användning ofta sker utanför lektionstid eller via kanaler som inte är synliga för lärare. Lärares överväganden kring autenticitet, rättssäker bedömning, likvärdighet, integritet och elevansvar dyker därför ofta upp i informella samtal mellan lärare, men fångas sällan systematiskt. I projektet vill vi göra professionens resonemang synliga och analysera vilka normer och värden som formar legitimt handlande.

Spridning av resultat

Resultaten kommer praktiken till godo i form av en digital handbok där professionens levda erfarenheter utgör grunden för konkreta förhållningssätt, didaktiska strategier och lokala riktlinjer om och med AI. Projektet bidrar på så sätt till Norrköpingsfondens syften att höja den lokala utbildningsnivån i Norrköping, utveckla kommunens verksamhet och stärka utbildning och forskning vid LiU, Campus Norrköping. På så sätt bidrar projektet till att skolan kan uppfylla sitt demokratiska uppdrag i en tid av snabba tekniska förändringar.