Ò»±Ÿ”À

29 september 2026

Den snabba AI-utvecklingen behöver gå hand i hand med ansvarstagande, bättre politisk styrning och ett tydligare fokus på hållbarhet. Det efterlyser forskare vid Ò»±Ÿ”Às universitet, som samlats över ämnesgränserna för att diskutera några av de mest angelägna frågorna kring AI: Vad krävs för att AI-system ska bli verkligt hållbara? Kan AI betraktas som hållbart om det samtidigt orsakar negativa sociala eller etiska konsekvenser? Och hur kan Europa minska sitt beroende av nyckfulla globala ledare och dominerande tech-aktörer?  

Björn Alling och Julia Velkova diskuterar AI och hÄllbarhet. Fotograf: Per Wistbo Nibell
Björn Alling och Julia Velkova, Ò»±Ÿ”Às universitet, diskuterade vad ett hållbart AI-system är.

Den allt mer intensiva samhÀllsdebatten om AI speglar vÀxande krav pÄ att teknikens potential ska förverkligas i samklang med hÄllbarhet, sÀkerhet och demokratiska vÀrderingar. Forskningen om AI vid Linköpings universitet spÀnner över ett stort antal Àmnen och discipliner och prÀglas av tvÀrvetenskapliga metoder. Det bidrar till starka forskningsmiljöer och forskningsresultat med hög samhÀllsrelevans. DÀrför samlade universitets Centrum för hÄllbarhetsomstÀllning (LiUST) och profilomrÄdet Visuella digitala framtider nyligen forskare frÄn Ä ena sidan datavetenskap, maskininlÀrning och fysik, och Ä andra sidan medie- och kulturvetenskap och samhÀllsvetenskaplig hÄllbarhetsforskning, för tvÀrvetenskapliga samtal om framtidens hÄllbara AI-system.

Styrning och ansvarstagande

Forskarna efterlyser en mer ansvarstagande hÄllning, bÀttre politisk styrning och fokus pÄ lÄngsiktig hÄllbarhet:
- AI rymmer en enorm potential, men tekniken mÄste anvÀndas för mÀnsklighetens bÀsta. DÄ kan vi pÄ allvar nÄ stora framsteg inom till exempel medicin eller för arbetstidsförkortning, menar Björn Alling, professor i teoretisk fysik och bitrÀdande förestÄndare för NAISS, Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer i Sverige.

Marie Fransisco, postdoktor i styrning av AI. Per Wistbo Nibell
Marie Fransisco menar att EU mÄste öka kraven pÄ AI-bolag.

Marie Francisco, postdoktor vid Tema MiljöförĂ€ndringÌęsom bedriver forskning om AI-styrning, pekar pĂ„ att EU behöver ta en mycket mer aktiv roll som lagstiftare:
- EU kan spela en viktig roll genom att stÀlla krav pÄ ansvarsfull och etisk AI. Med tydligare regler kan inte företag utan tillrÀckliga skyddsmekanismer verka pÄ den europeiska marknaden, pÄpekar hon.
- Faktum Àr att idag saknas egentlig styrning av AI. Allt annat i vÄrt samhÀlle Àr styrt pÄ nÄgot sÀtt, det Àr ju politikens uppgift, fortsÀtter Marie Francisco. Vi mÄste öka kraven pÄ politiker och andra samhÀllsaktörer att de deltar i diskussionen om vilken typ av AI vi vill ha, och vilken AI som kanske bör vÀnta. Beslut om sÀkerhet och risker kan inte enbart lÀmnas till utvecklarna, menar hon, och efterlyser oberoende grupper av AI-experter som kan bidra med vÀgledning utan ekonomiska incitament.

Idag saknas egentlig styrning av AI, trots att allt annat i vÄrt samhÀlle Àr styrt pÄ nÄgot sÀtt.

Synliggöra AI:s klimatavtryck

Ett fundamentalt steg för att minska AI:s klimatavtryck Àr att förstÄ och identifiera just detta klimatavtryck:
- HÄllbar AI handlar inte om effektivitet, utan om ansvar, menar Sebastian Mair, bitrÀdande universitetslektor vid avdelningen för Statistik och maskininlÀrning vid Institutionen för datavetenskap. Idag kan en doktorand ange sin AI-modells noggrannhet med tre decimalers precision, men inte vad det kostade att utveckla den i form av resursÄtgÄng.

AI-berÀkningar borde kunna miljömÀrkas, tycker Sebastian Mair. Per Wistbo Nibell
AI-berÀkningar borde kunna miljömÀrkas, tycker Sebastian Mair.
Hans forskning visar hur olika typer av datareduktion (minskande av mÀngden data) kan lÀgga grunden för en mer hÄllbar maskininlÀrning. Det kan handla om att anvÀnda mindre men mer representativa urval av trÀningsdata, mer effektiva trÀningsmetoder eller att förÀndra sÀttet som modeller utvecklas pÄ. För honom Àr ökad transparens en viktig del av lösningen, genom att bÄde forskare och utvecklare behöver bli bÀttre pÄ att mÀta och redovisa de resurser som anvÀnds bÄde för trÀning och daglig anvÀndning av AI-system: - Jag skulle vilja att forskningsberÀkningar och experiment som bygger pÄ AI automatiskt monitorerar energianvÀndning och utslÀpp, helst som en integrerad del av sjÀlva berÀkningsinfrastrukturen, menar Sebastian Mair. PÄ samma sÀtt som produkter kan miljömÀrkas borde vi enkelt kunna se vilket klimatavtryck olika berÀkningar har.

Vad Àr ett hÄllbart AI-system?

Men vad Àr dÄ ett hÄllbart AI-system? AI:s energiförbrukning har fÄtt stor uppmÀrksamhet de senaste Ären, men forskarna Àr eniga om att hÄllbarhet inte kan reduceras till enbart en frÄga om elförbrukning.

Miriah Meyer, professor och ansvarig kontaktperson för profilomrÄdet Visuella Digitala Framtider, konstaterar att nyhetsflödet kring AI varit ovanligt dramatiskt nyligen. Media har rapporterat om ett grundlÀggande vetenskapligt genombrott inom matematik, och om att motstÄndet i USA mot nya datacenter ökar. Inte minst har det varit en intensiv debatt om sÀkerhetsriskerna kring AI, utifrÄn att tvÄ forskare knutna till Anthropic varnat för att den accelererande utvecklingen mot sjÀlvförbÀttrande AI kan komma att utgöra ett hot mot mÀnsklighetens existens, och Anthropics VD Dario Amodei krÀvt att takten i AI-utvecklingen saktas ner:
- MÄnga mÀnniskor kÀnner sig maktlösa inför de stora teknikföretagen, menar Miriah Meyer. Genom att diskutera bÄde potentialen och utmaningarna kring AI i tvÀrvetenskapliga forum kan vi bÀttre undersöka vilka alternativ som finns och vilka vÀrderingar som bör vÀgleda AI-utvecklingen framöver.

Vi behöver bestÀmma vilka vÀrderingar som ska vÀgleda AI-utvecklingen.
Vilka vÀrderingar bör vÀgleda AI-utvecklingen? undrar Miriah Meyer. Per Wistbo Nibell
Vilka vÀrderingar bör vÀgleda AI-utvecklingen? undrar Miriah Meyer.

Med utgÄngspunkt i Brundtlandrapportens klassiska definition av hÄllbar utveckling, att möta dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att möta sina, Àr forskarna eniga om att det Àr mÄnga aspekter som avgör om ett AI-system Àr hÄllbart eller inte. Marie Francisco betonar att hÄllbar AI ocksÄ handlar om resursanvÀndning och sociala konsekvenser:
- Ett hÄllbart AI-system mÄste ocksÄ vara etiskt. Vi behöver frÄga oss hur mÀnniskor och lokalsamhÀllen pÄverkas.

Julia Velkova, professor vid Institutionen för kultur och samhÀlle, har forskat om datacenter under mer Àn tio Är. Nu varnar hon för att i alltför stor utstrÀckning förenkla debatten om de komplexa AI-frÄgorna, genom att till exempel reducera hÄllbarhet till en simpel checklista:
- Vi behöver inkludera tidsaspekten nÀr vi diskuterar hÄllbarhet i tekniska system. Teknologier förÀndras hela tiden, och det innebÀr att definitionen av hÄllbarhet ocksÄ Àr i stÀndig förÀndring, menar hon.

Ìę

Vad som Àr hÄllbart förÀndras stÀndigt, menar Julia Velkova. Per Wistbo Nibell
Vad som Àr hÄllbart förÀndras stÀndigt, menar Julia Velkova.

Kan AI vara hÄllbart om det orsakar negativa sociala konsekvenser?

Julia Velkova vill dÀrför se ett bredare perspektiv pÄ AI och hÄllbarhet. I stÀllet för att enbart fokusera pÄ kunskapen om de tekniska systemen behöver forskningen ocksÄ handla om mÀnniskorna och platserna som pÄverkas av den vÀxande infrastrukturen. Hon pekar pÄ exempel dÀr etableringar av datacenter beskrivs som hÄllbara investeringar samtidigt som de fÄr negativa miljömÀssiga eller sociala konsekvenser för mÀnniskorna i nÀromrÄdet:
- Vi ser ofta att politiker alldeles för lÀttvindigt ger för omfattande löften till de stora tech-bolagen. Det har skett i till exempel Ragunda, dÀr etableringen av ett stort vindkraftspark finansierad av Google gav Google gröna kreditpoÀng, men förstörde nÀrmiljön för invÄnarna och en viktig del av flera samebyars vinterrenbetesmarker. Det visar att vi forskare ibland mÄste byta glasögon: frÄn att studera system till att se hur mÀnniskor och platser pÄverkas. FrÄn att enbart beskriva vinsterna, till att ocksÄ förstÄ förlusterna.

Enligt Julia Velkova kan alternativa begrepp som livskvalitet och möjligheten att leva ett gott liv ibland ge en mer relevant utgÄngspunkt Àn hÄllbarhet som ett allmÀnt samlingsbegrepp.

Ingen av forskarna ser uppenbara existentiella risker av den typ som debatterats i media under de senaste veckorna. Men Björn Alling ser en uppenbar risk om eller nÀr den typen av cyberattacker som initierats och genomförts av AI-agenter mot t ex Hugging Face kombineras med fysiska vapen:

För cyberattacker kan vi införa skyddsÄtgÀrder. Men om vi lÀgger till fysiska vapen i ekvationen skulle vi hamna i ett mycket allvarligt lÀge.

Skala upp Europas AI-infrastruktur

Björn Alling, bitrÀdande förestÄndare för NAISS, Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer i Sverige Per Wistbo Nibell
Europa har redan mycket kompetens och infrastruktur som behövs för att minska sitt beroende av amerikanska plattformar, menar Björn Alling.
En annan aspekt pÄ hÄllbarhet Àr hur vi kan minska beroendet av AI-infrastruktur som utvecklas och kontrolleras av stora amerikanska teknikföretag, och till stor del drivs med fossil energi, genom att bygga ut Europas egen infrastruktur och egna AI-modeller. Björn Alling menar att Europa redan har mycket av den kompetens och infrastruktur som krÀvs för att stÀrka sin sjÀlvstÀndighet: - Vi kommer sannolikt inte att konkurrera ut de största amerikanska teknikföretagen. Men vi kan bygga grundlÀggande europeiska och svenska AI-system och minska beroendet av ett fÄtal kommersiella plattformar, understryker han.

Ìę

Kontakt

Läs mer om forskningen

En utsikt av jorden frÄn rymden med stjÀrnor i bakgrunden.

Centrum för hållbarhetsomställningar (LiUST)

Centrum för hållbarhetsomställningar - LiUST är en universitetsövergripande plattform som syftar till att stärka och öka synligheten, både internt och externt, för pågående hållbarhetsinitiativ vid LiU.