一本道

Fotografi av Katarina Eriksson Barajas

Katarina Eriksson Barajas

Professor

Jag har från början ett starkt intresse för berättelsen, både skönlitteratur, drama och film. Då skolan är en viktig kulturinstitution för barn och unga har jag bedrivit forskning där. Hur används fiktion som didaktiskt redskap i undervisning?

Fiktion som didaktiskt redskap

Fiktiva berättelser är en del av människors vardagsliv. Berättelserna präglas av de kontexter de uppstår i; vissa berättelser får ändock betydelse för läsare genom historien. Berättelser kan skildra enskilda personers erfarenheter, men också skapa föreställningar som sammanbinder grupper, samhällen och kulturer. 

Jag använder ett diskursanalytiskt perspektiv som möjliggör studier av den pedagogiska praktiken runt fiktion på mikronivå, där både elever och lärare kan ges röst i forskningen. Perspektivet kallar jag för diskursiv receptionsforskning. Detaljanalyser av samtal om fiktiva berättelser ger möjlighet att studera kopplingen mellan fiktion och liv. Eftersom tidigare forskning inom läsarrespons- och receptionsfältet i hög utsträckning byggt på enkäter och intervjuer, söker jag efter praktiker där människor läser, ser film och går på teater i vardagen för att bidra med kunskap om hur och till vad fiktionen brukas. Även utanför skolans värld pratar bio- och teaterbesökare om bruk av fiktion som lärande.

Den forskning jag bedriver är i hög grad tvärvetenskaplig, därför samarbetar jag gärna med forskare från vitt skilda discipliner. Jag är mycket engagerad i frågor som rör doktoranders arbete. Utöver undervisning på Lärarprogrammet och forskarutbildningen i Pedagogik, undervisar jag på Didacticums kurs Handledning av forskarstuderande.

Executive Member of

Fler publikationer

Senaste publikationerna

2026

Katarina Eriksson Barajas (2026) (Bok)
Katarina Eriksson Barajas, Elin Berg, Malin Brolin, Sara Nilsson, Mikaela Palmqvist, Pernilla Qvist (2026) Venue, Vol. 31 (Artikel i tidskrift)

2025

Lena K氓reland, Katarina Eriksson Barajas (2025) (Övrigt)
Lena K氓reland, Katarina Eriksson Barajas (2025) (Övrigt)

2024

Sally Wiggins Young, Katarina Eriksson Barajas (2024) handbok i kvalitativ analys, s. 128-141 (Kapitel i bok, del av antologi)

Undervisning, nätverk och sociala media

Undervisning 

Handledning av forskarstuderande (HaFo), kurs i högskolepedagogik. 

Kursen vänder sig till personer som är huvudhandledare eller bihandledare i doktorandutbildningsprocesser.

Didacticum

Nätverk  

Sociala medier 

CV och uppdrag

CV

2018-2020 Prodekan för forskning och forskarutbildning vid Utbildningsvetenskap (UV)

2014 Professor i pedagogik med inriktning mot didaktik, LiU

2011 Docent i pedagogiskt arbete, LiU

2002 Fil dr i temat Barn, LiU

Uppdrag

Ledamot i Forskarutbildnings- och docentnämnden FUDO vid Utbildningsvetenskap

Jurymedlem

ALMA, Astrid Lindgren Memorial Award.

Ledamot i juryn för

Handledning av doktorand

Relaterade forskare

Nyheter

Forskning

Publikationer

Publikationer inom projektet

Wiggins, S., & Eriksson Barajas, K. (2019). I Handbok i kvalitativ analys (3:e uppl., s. 116–131). Stockholm.

Eriksson Barajas, K. (2016). CLCWeb, 18(2).

Eriksson Barajas, K. (2015). Journal of Literary Theory, 9(1), 1–21.

Tidigare forskning

Från fostran till reflektion - lärares och elevers användning av skolfilm och skolbio

I fokus för detta projekt var hur lärare skapade engagemang genom skolbio; elever i årskurs 7-9 samt i gymnasiets årskurs 1-3 diskuterade svåra sociala och emotionella problem i grupp, i helklass, som medforskare och genom att producera och uppföra filmmanus. I samtal om filmen Ondskan konstruerade elever en rättfärdig och en ond mobbare, som båda uppfattades vara produkter av omständigheterna, snarare än ansvariga för sina handlingar. Projektets studier visade också hur användandet av fiktion som ett pedagogiskt verktyg kan frigöra eleverna tankemässigt från verkliga mobbningssituationer i diskussionerna. När en grupp elever diskuterade filmen Lilya 4-ever avslöjade elevernas diskussion förekommande diskurser om prostitution samtidigt som den visade på hur elever gör motstånd mot indoktrinering från vuxenvärlden. 

Huvudsökande: , Stockholms universitet

Utvalda publikationer inom projektet

Lindgren, A. , Sparrman, A., & Eriksson Barajas, K. (2012). . I C.K. Cheung (Red.) Research in Media 一本道 (pp. 151-174), New York: Nova Science Publishers.

Eriksson Barajas, K. (2010).  Scandinavian Journal of 一本道al Research, 54(6), 581–596.

Eriksson Barajas, K., & Lindgren, A. (2009). . Utbildning & Demokrati, 18(3), 111-130.

Lindgren, A., Sparrman, A., & Eriksson, K. (2005). Film i klassrummet reser välfärdsfrågor. LOCUS, (3–4), 14–25.

Sparrman, A., & Eriksson, K. (2004). Didaktisk tidskrift, 14(2–3), 79-89.

Eriksson, K. (2003). Svenskläraren, (2), 17–18

Kulturreception och socialisation - boksamtal i skolan

I det h盲r projektet har vi unders枚kt sk枚nlitter盲ra l盲secirklar i 氓rskurs 4-7. L盲secirklarnas syfte var att f氓 s氓 m氓nga elever som m枚jligt att bli s氓 kallade 鈥漛okslukare鈥. I projektet beskrivs de hinder som uppst氓r f枚r att man ska f氓 till djupare samtal om b枚ckerna. Eleverna relaterade det l盲sta till att det k盲ndes eller verkade 鈥漹erkligt鈥, eller genom att 氓beropa fakta eller genom att 氓terge egna erfarenheter. Ytterligare en del i projektet visade hur genus konstruerades i boksamtalen; de litter盲ra figurerna diskuterades p氓 b氓de stereotypa och icke-stereotypa s盲tt. Projektet behandlar 盲ven hur annorlundaskap skapades i boksamtalen genom att lyfta fram olikheter och s盲tta upp ett antal implicita och explicita kontraster mellan 鈥漝om鈥 och 鈥漮ss鈥. Projektet visar slutligen hur identiteterna bokslukare respektive k盲mpande l盲sare skapas i boksamtalen samt att eleverna positioneras i tv氓 kontinuum: villig eller ovillig l盲sare respektive snabba eller l氓ngsamma l盲sare. Ett viktigt fynd var att snabbl盲sare inte alltid 枚verensst盲mmer med att vara bok盲lskare. I detta arbete studeras ocks氓 skolbarns m枚te med det moderna kulturarvet. Hur tar barn till sig dels traditionella kulturyttringar, dels popul盲rkultur? Finns det ett motsatsf枚rh氓llande mellan anv盲ndningen av bred popul盲rkultur och f枚rst氓elsen f枚r den 鈥漡oda鈥 litteraturen? Fr氓gor som dessa besvaras, anser vi, b盲st genom att utforska barns spontana samtal kring kulturyttringar. 
贬耻惫耻诲蝉枚办补苍诲别:&苍产蝉辫;, Stockholms universitet

Publikationer inom projektet

Eriksson Barajas, K. (2016). Eight Books to Promote Reading. Experiences from a Book Club in Grades 4鈥7. The New Review of Children's Literature and Librarianship, 22(1), 15-35.

Eriksson Barajas, K. (2012). Boksamtalets dilemman och m枚jligheter. Stockholm: Liber.  Boken (tryckt version) finns att k枚pa av f枚rfattaren. Pris 30 kronor (+ ev. porto). F枚r ink枚p v盲nligen kontakta katarina.eriksson.barajas@liu.se. Begr盲nsat antal. UTF脰RS脛LJNING!

Eriksson Barajas, K., & Aronsson, K. (2009). . Language & Literature, 18(3), 281鈥299.

Eriksson Barajas, K. (2009). I A. Sparrman, J. Cromdal, A. Evaldsson & V. Adelsv盲rd (Red.), Den v盲sentliga vardagen: N氓gra diskursanalytiska perspektiv p氓 tal, text och bild (pp. 131-147). Stockholm: Carlssons.

Eriksson Barajas, K. (2008).  Ethnography and 一本道, 3(2), 129鈥144.

Eriksson, K., & Aronsson, K. (2005). 鈥 Discourse & Society, 16(5), 719鈥738.

Eriksson, K., & Aronsson, K. (2004). Scandinavian Journal of 一本道al Research, 48(5), 511鈥528.

Eriksson, K. (2002).  Scandinavian Journal of 一本道al Research, 46(4), 391鈥408.

Eriksson, Katarina (2002b)  (Diss.). (Link枚ping studies in arts and science, no. 251). Link枚ping: Link枚pings universitet.

Publikationer

It's not her, it's hen

En tecknad bild av en kvinna som h氓ller en serietidning i handen. Foto Man_Half-tube Lars Wallner, Katarina Eriksson Barajas (2022) Classroom Discourse

Closter to and further away

En kvinna med h枚rlurar sitter framf枚r datorn i ett Zoomm枚te. Foto Drazen_ Emilia Åkesson, Edyta Just, Katarina Eriksson (Barajas) (2022) Högre Utbildning, Vol. 12, s. 66-78

Organisation