Välkommen till Karlstads universitet 5 november!
FobasNT26 har ett tydligt forskningsfokus men det är framför allt en plats för utbyten mellan skol- och forskarvärlden där alla bidrar. Vi bjuder in till samtal och utbyten av erfarenheter, idéer och kunskap. Dagen är kostnadsfri, fika och lunch ingår.
Att utveckla kunskap tillsammans
"Jag ser fram emot att fÄ ta del av intressanta presentationer dÀr nya fynd, metoder och perspektiv kan överraska och utmana. Jag ser Àven fram emot samtalen om undervisning och kunskapsutveckling."
Sebastian Björnhammer Ă€r nationell ULF-samordnare, doktor i naturvetenskapsĂ€mnenas didaktik och affilierad forskare vid Linköpings universitet. Hans presentation handlar om kunskapsutveckling med fokus pĂ„ delaktighet, inflytande och medskapande i vetenskapliga processer. UtifrĂ„n ett elevperspektiv diskuteras möjligheten att pĂ„verka kunskapsprocesser i det naturvetenskapliga klassrummet. UtifrĂ„n lĂ€rares och andra skolprofessioners perspektiv diskuteras hur praktiknĂ€ra forskning i samverkan kan bidra till utvecklingen av utbildningsvĂ€sendets kunskapsbas.Ìę
Ìę
Ìę
8.30 - Registrering
9.00 - VÀlkomnande och presentation av huvudtalare Sebastian Björnhammer, nationell ULF-samordnare
10.00 - Gruppsamtal med fika
11.00 - Parallella presentationer, se mer nedan
12.00 - Lunch
13.00 - Parallella presentationer, se mer nedan
14.30 - Gruppsamtal med fika
15.15-16.00 - Modererat samtal med huvudtalare Sebastian Björnhammer och avslutning
I denna session presenteras en forskningsstudie som undersöker hur undervisningen i naturkunskap pÄ gymnasiet pÄverkar elevers möjligheter att utveckla handlingskompetens i frÄgor om hÄllbar utveckling. Genom fokusgrupper och enkÀter med lÀrare analyseras didaktiska val i undervisningen. Resultaten visar att innehÄllet Àr likartat mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram, men att undervisningsmetoderna skiljer sig. Elever pÄ högskoleförberedande program fÄr oftare arbeta med diskussion, reflektion och etiska frÄgor, medan undervisningen pÄ yrkesprogram i högre grad Àr faktabaserad.
Studien visar att dessa skillnader kan pÄverka elevers möjligheter att utveckla handlingskompetens, det vill sÀga förmÄgan att förstÄ, ta stÀllning till och agera i samhÀllsfrÄgor. Organisatoriska faktorer som tid, elevgrupper och schemalÀggning pÄverkar ocksÄ undervisningen. Sammanfattningsvis betonar studien behovet av att utveckla undervisningen för att ge alla elever likvÀrdiga förutsÀttningar att bli aktiva samhÀllsmedborgare.
Ett övergripande syfte för Àmnet naturkunskap i gymnasieskolan Àr att förbereda elever för att delta i ett demokratiskt samhÀlle. Detta innebÀr att undervisningen i första hand har som syfte att utbilda naturvetenskapligt litterata samhÀllsmedborgare. Vi har under tre Är utvecklat en undervisningssekvens som syftar till utveckling av elevers förmÄga till kritisk granskning av naturvetenskap i media. Denna undervisningssekvens har testats och reviderats i tre cykler pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i enlighet med designbaserad forskningsmetod.
Analysen av de tre cyklerna har resulterat i designprinciper som relaterar till följande tre omrÄden: undervisning kring naturvetenskapens karaktÀr (NOS) och naturvetenskapens karaktÀr i samhÀllet (NOSIS), vikten av urval av mediainslag och elevaktiviteter som erbjuder möjlighet för eleverna att anvÀnda begrepp som relaterar till NOS. UtifrÄn designprinciperna utvecklar vi nu ett undervisningsmaterial som vi vill presentera och pröva.
I denna session presenteras resultaten från en ny doktorsavhandling om teknikundervisning i perspektivet särskild begåvning. Det är ett område som tidigare varit outforskat i svensk grundskola och där kunskapsluckorna är stora. Jag har undersökt vilka behov elever med särskild begåvning har i teknikundervisningen och jag har genomfört en studie över hur läromedel i teknikämnet kan möta dessa behov.
Min avhandling visar att teknikundervisningen har möjligheter att skapa förutsättningar för komplexitet och progression och ett exempel är undervisning med CAD. Avhandlingen visar också att det är viktigt att det görs medvetna didaktiska val för att komplexitet och progression ska förekomma kontinuerligt. Det tycks inte räcka med att enbart följa ett läromedel.
I denna session presenteras ett ULFâprojekt som genomfördes under våren 2023 i samverkan mellan kommun, Karlstads universitet och verksamma NOâlärare på högstadiet med syfte att utveckla undervisningsupplägg och stärka lärares ämnesdidaktiska kompetens i utmanande delar av NOâundervisningen. Projektet utgick från lärarnas praktik och fokuserade bland annat på undervisning om kemiska reaktioner. Arbetet genomfördes med DesignâBased Research som metod, där en pedagogisk intervention utvecklades, prövades i undervisningen och analyserades utifrån intervjuer och skriftliga elevdata.
Resultaten visar att ett fokus på vad som sker före, under och efter kemiska processer, likheter och skillnader mellan kemiska reaktioner och fysikaliska förändringar samt arbete med modeller för att koppla makroâ och mikronivå bidrog till ökad förståelse hos eleverna och färre begreppsliga missuppfattningar. Arbetssättet är överförbart till andra ämnen och åldrar och belyser värdet av medvetna didaktiska val och kollegial samverkan.
I denna session beskrivs hur Strömstad gymnasium arbetar med att sprida kunskap om havet vilket ligger till grund för skolans EU-certifiering som Blue School sedan fyra år. Havet är underrepresenterat i läroplanen både i grundskolan och gymnasiet (Fauville, Strang, Skantz, Bjelvenmark, & Solli, 2026). Temadagen i september för alla skolans dryga 400 elever och personal har olika fokus för årskurs 1-3 vilket gör att eleverna får med sig kunskap om havet utifrån olika perspektiv under sin gymnasietid.
Ett syfte för alla årkurser är att sprida kunskap och erfarenhet om hållbar mat från havet. Ett 30-tal företag, organisationer, myndigheter och akademin är engagerade denna dag. NO-ämnen har från start haft en självklar plats med längre undervisning och tydliga bedömningsuppgifter. I planeringen inför temadagen 2026 har vi samlat en kollegial referensgrupp som stärkt engagemanget bland undervisande lärare. Ytterligare exempel på hur skolan jobbar med havet lyfts.
Pluralism utgör en central pedagogisk ansats inom handlingsorienterad miljö- och hållbarhetsutbildning (ESE). Kritiker menar dock att mycket av den pluralistiska diskursen fortfarande är centrerad kring antropocentrism. Dekoloniala forskare inom ESE har lyft fram behovet av att gå bort från epistemisk universalism och anamma perspektiv som ligger utanför västerländsk antropocentrism.
I denna session presenteras en studie där vi avser att undersöka hur naturens pluriversalitet kommer till uttryck i svenska grundskollärares undervisning om natur. Intervjutranskriptioner analyserades deduktivt med hjälp av ett spektrum av naturkonceptualiseringar som etablerats i tidigare forskning, där den antropocentriska ytterligheten ligger i linje med Arturo Escobars begrepp ”naturens kolonialitet” och den relationella ändpunkten utgör dess motsats. Preliminära resultat kommer att presenteras, inklusive hur lärare navigerar naturen både som lärandemål och som klassrum.