Ò»±Ÿ”À

Program Karlstad

Välkommen till Karlstads universitet 5 november!

FobasNT26 har ett tydligt forskningsfokus men det är framför allt en plats för utbyten mellan skol- och forskarvärlden där alla bidrar. Vi bjuder in till samtal och utbyten av erfarenheter, idéer och kunskap. Dagen är kostnadsfri, fika och lunch ingår.

Huvudtalare: Sebastian Björnhammer, nationell ULF-samordnare

Att utveckla kunskap tillsammans

"Jag ser fram emot att fÄ ta del av intressanta presentationer dÀr nya fynd, metoder och perspektiv kan överraska och utmana. Jag ser Àven fram emot samtalen om undervisning och kunskapsutveckling."

Sebastian Björnhammer Ă€r nationell ULF-samordnare, doktor i naturvetenskapsĂ€mnenas didaktik och affilierad forskare vid Linköpings universitet. Hans presentation handlar om kunskapsutveckling med fokus pĂ„ delaktighet, inflytande och medskapande i vetenskapliga processer. UtifrĂ„n ett elevperspektiv diskuteras möjligheten att pĂ„verka kunskapsprocesser i det naturvetenskapliga klassrummet. UtifrĂ„n lĂ€rares och andra skolprofessioners perspektiv diskuteras hur praktiknĂ€ra forskning i samverkan kan bidra till utvecklingen av utbildningsvĂ€sendets kunskapsbas.Ìę

Ìę

Ìę

Sebastian Björnhammer. Fotograf: Maria Brunzell, SU
Sebastian Björnhammer, nationell ULF-samordnare.

Tidpunkter för dagen

8.30 - Registrering

9.00 - VÀlkomnande och presentation av huvudtalare Sebastian Björnhammer, nationell ULF-samordnare

10.00 - Gruppsamtal med fika

11.00 - Parallella presentationer, se mer nedan

12.00 - Lunch

13.00 - Parallella presentationer, se mer nedan

14.30 - Gruppsamtal med fika

15.15-16.00 - Modererat samtal med huvudtalare Sebastian Björnhammer och avslutning

Personer samtalar vid konferens. Fotograf: Thor Balkhed, LiU.

Parallella presentationer kl. 11.00-12.00

Parallella presentationer 1a 

Gymnasieelever får olika förutsättningar att bli aktiva samhällsmedborgare - Sara Brommesson

I denna session presenteras en forskningsstudie som undersöker hur undervisningen i naturkunskap pĂ„ gymnasiet pĂ„verkar elevers möjligheter att utveckla handlingskompetens i frĂ„gor om hĂ„llbar utveckling. Genom fokusgrupper och enkĂ€ter med lĂ€rare analyseras didaktiska val i undervisningen. Resultaten visar att innehĂ„llet Ă€r likartat mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram, men att undervisningsmetoderna skiljer sig. Elever pĂ„ högskoleförberedande program fĂ„r oftare arbeta med diskussion, reflektion och etiska frĂ„gor, medan undervisningen pĂ„ yrkesprogram i högre grad Ă€r faktabaserad.

Studien visar att dessa skillnader kan pĂ„verka elevers möjligheter att utveckla handlingskompetens, det vill sĂ€ga förmĂ„gan att förstĂ„, ta stĂ€llning till och agera i samhĂ€llsfrĂ„gor. Organisatoriska faktorer som tid, elevgrupper och schemalĂ€ggning pĂ„verkar ocksĂ„ undervisningen. Sammanfattningsvis betonar studien behovet av att utveckla undervisningen för att ge alla elever likvĂ€rdiga förutsĂ€ttningar att bli aktiva samhĂ€llsmedborgare.

En designbaserad studie av hur naturvetenskapens karaktär kan stötta elever i kritisk granskning av naturvetenskap i media - Cecilia Dudas, Maria Andrée, Kristin Persson, Josefin Reimark, Carl-Johan Rundgren

Ett övergripande syfte för Àmnet naturkunskap i gymnasieskolan Àr att förbereda elever för att delta i ett demokratiskt samhÀlle. Detta innebÀr att undervisningen i första hand har som syfte att utbilda naturvetenskapligt litterata samhÀllsmedborgare. Vi har under tre Är utvecklat en undervisningssekvens som syftar till utveckling av elevers förmÄga till kritisk granskning av naturvetenskap i media. Denna undervisningssekvens har testats och reviderats i tre cykler pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i enlighet med designbaserad forskningsmetod.

Analysen av de tre cyklerna har resulterat i designprinciper som relaterar till följande tre omrÄden: undervisning kring naturvetenskapens karaktÀr (NOS) och naturvetenskapens karaktÀr i samhÀllet (NOSIS), vikten av urval av mediainslag och elevaktiviteter som erbjuder möjlighet för eleverna att anvÀnda begrepp som relaterar till NOS. UtifrÄn designprinciperna utvecklar vi nu ett undervisningsmaterial som vi vill presentera och pröva.

Parallella presentationer 1b 

Särskild begåvning i teknikundervisningen på högstadiet - Helen Brink

I denna session presenteras resultaten från en ny doktorsavhandling om teknikundervisning i perspektivet särskild begåvning. Det är ett område som tidigare varit outforskat i svensk grundskola och där kunskapsluckorna är stora. Jag har undersökt vilka behov elever med särskild begåvning har i teknikundervisningen och jag har genomfört en studie över hur läromedel i teknikämnet kan möta dessa behov.

Min avhandling visar att teknikundervisningen har möjligheter att skapa förutsättningar för komplexitet och progression och ett exempel är undervisning med CAD. Avhandlingen visar också att det är viktigt att det görs medvetna didaktiska val för att komplexitet och progression ska förekomma kontinuerligt. Det tycks inte räcka med att enbart följa ett läromedel.

Organisering av undervisning för att stödja elevers lärande inom naturvetenskapliga ämnen - Anna Bergqvist, Karin Thörne

I denna session presenteras ett ULF‑projekt som genomfördes under våren 2023 i samverkan mellan kommun, Karlstads universitet och verksamma NO‑lärare på högstadiet med syfte att utveckla undervisningsupplägg och stärka lärares ämnesdidaktiska kompetens i utmanande delar av NO‑undervisningen. Projektet utgick från lärarnas praktik och fokuserade bland annat på undervisning om kemiska reaktioner. Arbetet genomfördes med Design‑Based Research som metod, där en pedagogisk intervention utvecklades, prövades i undervisningen och analyserades utifrån intervjuer och skriftliga elevdata.

Resultaten visar att ett fokus på vad som sker före, under och efter kemiska processer, likheter och skillnader mellan kemiska reaktioner och fysikaliska förändringar samt arbete med modeller för att koppla makro‑ och mikronivå bidrog till ökad förståelse hos eleverna och färre begreppsliga missuppfattningar. Arbetssättet är överförbart till andra ämnen och åldrar och belyser värdet av medvetna didaktiska val och kollegial samverkan.

Parallella presentationer kl. 13.00-14.30

Parallella presentationer 2a

Hjälp till självhjälp med säker och grön kemi - Cecilia Stenberg, Sara Holland

PĂ„ hemsidan  hittar du kortfattad och aktuell information om riskbedömning, ansvarsfrĂ„gor och kemikaliehantering, anpassad för skolans undervisning. DĂ€r finns Ă€ven en introduktion till grön kemi och exempel pĂ„ ”gröna” laborationer. Sidan uppdateras fortlöpande pĂ„ engelska, finska, norska, slovenska och svenska. IdĂ©n Ă€r att lĂ€rare ska fĂ„ verktyg för att kĂ€nna sig kompetenta och trygga nĂ€r de hanterar hanterar kemikalier relaterade till sin undervisning.

För att underlĂ€tta anvĂ€ndningen av hemsidan utvecklar vi nu webbaserade övningar. Genom att verksamma lĂ€rare och medarbetare pĂ„ universitet i Finland, Norge, Slovenien och Sverige har provat ut materialet i flera omgĂ„ngar vĂ„gar vi pĂ„stĂ„ att innehĂ„llet Ă€r relevant. NĂ„gra sĂ„ kallade  finns publicerade pĂ„ engelska pĂ„ hemsidan. Under den hĂ€r presentationen kommer vi att ge en kort inflygning till hemsidan och dĂ€refter blir det möjlighet att prova pĂ„ nĂ„gra övningar.

Ökad undervisning och kunskap om havet i skolan: Hur Strömstad gymnasium jobbar med detta - Anette Ungfors

I denna session beskrivs hur Strömstad gymnasium arbetar med att sprida kunskap om havet vilket ligger till grund för skolans EU-certifiering som Blue School sedan fyra år. Havet är underrepresenterat i läroplanen både i grundskolan och gymnasiet (Fauville, Strang, Skantz, Bjelvenmark, & Solli, 2026). Temadagen i september för alla skolans dryga 400 elever och personal har olika fokus för årskurs 1-3 vilket gör att eleverna får med sig kunskap om havet utifrån olika perspektiv under sin gymnasietid.

Ett syfte för alla årkurser är att sprida kunskap och erfarenhet om hållbar mat från havet. Ett 30-tal företag, organisationer, myndigheter och akademin är engagerade denna dag. NO-ämnen har från start haft en självklar plats med längre undervisning och tydliga bedömningsuppgifter. I planeringen inför temadagen 2026 har vi samlat en kollegial referensgrupp som stärkt engagemanget bland undervisande lärare. Ytterligare exempel på hur skolan jobbar med havet lyfts.

Från klassrum till klinik: Undersökande arbetssätt i biologiundervisning genom autentiska biomedicinska laborationer - Ivan Zong Long Lio

Obs! Denna presentation hÄlls pÄ engelska.
Ìę
Denna presentation beskriver ett praktiknĂ€ra undervisningsutvecklande projekt för högstadiet som kopplar samman undersökande arbetssĂ€ttÌę (inquiry-based) biologiundervisning med autentiska biomedicinska kontexter och yrkesmedvetenhet inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd.ÌęMed utgĂ„ngspunkt i 5E-modellen undersöker elever ”mystiska patientfall” genom diagnostiska laborationer sĂ„som mikroskopering, simulerad urinanalys, blodtrycksmĂ€tning, spirometri och hjĂ€rtdissektion. Varje moment lĂ€nkar biologiska begrepp till reella yrken inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd samt biomedicin.ÌęPresentationen belyser undervisningens upplĂ€gg, klassrumsmetodik, exempel pĂ„ elevarbeten samt enkĂ€tdata gĂ€llande elevers engagemang och yrkesmedvetenhet. Vidare diskuteras hur 5E-modellen stödjer undersökande arbetssĂ€tt, evidensbaserat resonerande och reflektion, samt hur olika grad av undersökande arbetssĂ€tt (levels of inquiry) kan anvĂ€ndas för att differentiera undervisningen i det ordinarie biologiklassrummet.
Ìę
Engelsk titel och sammanfattning:
Ìę
From Classroom to Clinic: Inquiry-Based Biology Instruction through Authentic Biomedical Laboratories
Ìę
This presentation describes a classroom-based teaching development project for Grades 8–9 that connects inquiry-based biology instruction with authentic biomedical contexts and healthcare career awareness. Using the 5E instructional model, students investigate “mystery patient” cases through diagnostic-style laboratory activities such as microscopy, simulated urinalysis, blood pressure measurement, spirometry and heart dissection. Each activity links biological concepts to real healthcare or biomedical professions. The presentation will share the teaching design, classroom methodology, examples of student work, and student survey data on engagement and career awareness. It will discuss how the 5E model supports inquiry, evidence-based reasoning and reflection, and how levels of inquiry can be used to differentiate learning in ordinary biology classrooms.

Parallella presentationer 2b

Undersökning en dekolonial ansats till handlingsorienterad miljö- och hållbarhetsutbildning: Naturens pluriversalitet i svensk grundskoleundervisning om natur - Kate D. Molina-Gallo

Pluralism utgör en central pedagogisk ansats inom handlingsorienterad miljö- och hållbarhetsutbildning (ESE). Kritiker menar dock att mycket av den pluralistiska diskursen fortfarande är centrerad kring antropocentrism. Dekoloniala forskare inom ESE har lyft fram behovet av att gå bort från epistemisk universalism och anamma perspektiv som ligger utanför västerländsk antropocentrism.

I denna session presenteras en studie där vi avser att undersöka hur naturens pluriversalitet kommer till uttryck i svenska grundskollärares undervisning om natur. Intervjutranskriptioner analyserades deduktivt med hjälp av ett spektrum av naturkonceptualiseringar som etablerats i tidigare forskning, där den antropocentriska ytterligheten ligger i linje med Arturo Escobars begrepp ”naturens kolonialitet” och den relationella ändpunkten utgör dess motsats. Preliminära resultat kommer att presenteras, inklusive hur lärare navigerar naturen både som lärandemål och som klassrum.

Att bygga broar av förundran: STEAM+P och den didaktiska transduktionskedjan i förskolan - Anton Kjellman, Viktor Carlemar

Hur kan vi undervisa i naturvetenskap och teknik i förskolan utan att förlora lekens och skapandets magi? Med utgĂ„ngspunkt i Förskolan Galaxens holistiska STEAM+P-strategi presenterar vi en didaktisk modell som bygger pĂ„ÌętransduktionÌę– konsten att förflytta tankar och idĂ©er mellan olika uttrycksformer, material och lĂ€rverktyg.

NO-lärares synsätt på syften med NO-undervisning på högstadiet: En Q-metodstudie - Celeste Zimmermann

Genom sina didaktiska val omsÀtter NO-lÀrare dagligen lÀroplanens intentioner och ger konkret form Ät olika synsÀtt pÄ naturvetenskapens syfte och roll i samhÀllet. LÀrares förestÀllningar om dessa ger en fördjupad förstÄelse för hur lÀroplanen tolkas och realiseras i praktiken. Denna session beskriver en digital Q-metodstudie dÀr högstadielÀrare fick prioritera mellan olika pÄstÄenden om NO-undervisning utifrÄn hur vÀl de ansÄgs bidra till att realisera Àmnenas mÄl och innehÄll. Q-metoden möjliggör en systematisk analys av mönster i lÀrarnas prioriteringar och identifierar grupper med liknande synsÀtt pÄ NO-undervisning. Resultaten analyseras i relation till det teoretiska ramverket Visions of Scientific Literacy. Att beskriva bredden i hur lÀrare sjÀlva tolkar och prioriterar olika syften med NO-undervisning lÀgger grunden för vidare forskning om hur dessa synsÀtt pÄ NO-undervisning relaterar till konkreta didaktiska val i klassrummet.

Anmäl dig till FobasNT26